ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.54 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--stiunger-nn.1) ↗

stiunger¹

(substantiv)

Lemgram: fsvm--stiunger..nn.1

Andra poster med uppslagsordet »stiunger» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: stiunger (1) · nn Supplement: stiunger (1) · adj.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (23)

styngerstynggirstungerstiwnghstyunghstiongstyongstyonghstyngstynghnaglestynghstingstinghstyngestiwngastiungastiöngastyngiastiungomstiwngomstiongomstyngomstyngiom

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stynger StadsL SK 8 i var. stynggir MP 1: 274 . stunger StadsL Sk 8. ack. stiwngh KrLL Kg 27: pr. i var. styungh SD 5: 376 (1314, 'nyare afskr.). stiong Ber 121 . styong LB 3: 122 . styongh: ormz styongh ib 149 . styng MELL Kg 23: 7; MP 1: 46 ; MD (S) 208 . styngh KrLL Kg 27: pr.; naglestyngh LB 7: 102 ; ormastyngh ib 10; orma styngh ib 89 ; ormstyngh ib 8: 48 . sting: nagilsting ib 2: 70 ; ormsting ib 60 . stingh KrLL Kg 27: pr. i var.; SO 14 ; nagil stingh LB 2: 70 ; ormstingh ib 44 . dat. stynge Bil 249 . pl. nom. stiwnga Su 196, 248 . stiong ib 240, 248. ack. stiunga Bir 2: 128 . stionga ib 3: 127 ; 4: 21; Ber 161, 183 ; Su 28 ; thorne stiongana Bo 211 . stiönga VKR 68 . styngia KL 189 ; MP 1: 47 ; Bir 2: 53 ; Su 457 . stynger Lg 3: 98 . dat. stiungom Bir 2: 243 . stiwngom Su 213 . stiongom Gr 294 ; Bir 1: 41, 2: 37, 3: 10 ; Ber 124 . styngom Gr (Cod. D) 386 ; Bir 2: 21 . styngiom Gr 291, 313 ; Bir 2: 128 ),

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)styng, stickande (med syl). kiände han sin sco wara sunder . . . ok fik enom sutara at böta. ok wardh sutaren saar at första stynge j sina hand Bil 249 . 2) styng, sticksår. miste lijf for lijf . . . swa manghe . . . hugg äller styngh a han lagþu SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). wm stingh äller slagh SO 14 . Gr 313 . mit hofwodh sargadhis aff thormanna stingom (pancturis) Bir 2: 243 . Lg 3: 96 . " huilkin som mina styngia (stigmata) som är korsens gärninga bär idhkelika i sinom likama " Su 457 . at han . . . mik ämuäl vaktadhe for madhkanna oc lorma stiongom oc bitom Gr 294 . Bir 2: 37 . " fore scorpionis styong " LB 3: 122 . 3) tagg, udd, spets. husit ther the äru vti. är vmgiärt mz hwassom stingandom gaddom ok stiongomBir 1: 41. är fruct vtantil rödh oc innantil frwl lmz orenlikhet oc styngiom (aculeis) ib 2: 128 . kräfwir dyäfwllin aff sinne brudh thorna ok stiunga (spinas et aculeos) ib. skal jak ledha thom owir then vägh som likir är thornom oc huassom stiongom ib 3: 10 . - uddstaf, pikstaf. oskälikit diur. ther ältis mz gislom oc styngiom Gr 291 . ib (Cod. D) 386 . - gadd (hos bi). han (visen) haffwer jngin hwassen styng (sine aculeo est) MD (S) 268 . 4) oeg. styng, ängelse, förebråelse. fölghiande ey sins samuitz styngom älla motbiti Bir 2: 21 . styng, smärta, lidande, gral. the som känna stionga aff drykkenom Bir 3: 127 . " öghans stiongir oc värkir " ib 36 . vptände han i sik siälwm iþrugha styngia KL 189 . vm dröuilsa styngia Bir 2: 53 . Su 213 . huat . . . rädelika stionga klena naturen i mik tha toldhe ib 28 . o huat hardasta dödzsins stiwnga mik wslan stinga ib 248 . o beskasta dödzsins stionga ib. dödzins wärkia oc stiwnga ib 196 . iv 240. pinas af thwänaz stionom Ber 124 . " fatikdoms ok pino styngia " MP 1: 47 . skodha huar syndoghe skulu vara för sina synder som är j heluithis mörkir ok j äurdelikom döda ok diäfla styng ib 46 . " j myrke heluitis iordh huar dödzsins skugge oc äuärdelikin stynggir är innebyggiande ib 274. - styng, retelse. at thz (ɔ: thit hiärta) enga frestilsa stionga (stimulos) rädhis " Bir 4: 21 . VKR 68 . plaghadhis paulus hwilkin som tholde kötzsens tiong af diäfwlsins ängle Ber 121 . " olikt kön i en stadh samanskipadh dragher thit kötzsens stinga hwar naturlika sköra lwstans lwghi är wan wptändas " ib 161 . än thu känner . . . syndelika köätzens tionga ib 183 . - Flere af de anf. ställena kunna föras till stiung el. styng. - Jfr naghl-, naghla-, orm-, orma-, orms-, skoprion-, sorgha-, thörne-stiunger (-stinger, -stynger) samt stinger, stiung, styng.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.