ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.62 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--stinga-vb.1) ↗

stinga1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--stinga..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »stinga» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (14)

stygnastinghiastarkstaakstaghstungostunginstikstingxstinga genomiättenfalantinaflägsnaþe

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stygna . stinghia , se uppstinga. pres. -er. impf. stark. staak RK 1: 1555, 2910 . stagh MD 46 . pl. stungo . part. pret. stungin . imperat. stik Bir 3: 437 ; MP 2: 11 . refl. stingx Ber 17 ), stinga af , genom styng el. stöt kasta från hästen. om gudh hanum the äro an honum aff at stinga tha är han man IV 1651. Jfr afstignga. stinga genom , stinga sik genom , genomstinga sig, genomborra sig. hon stak sik ginom MD (S) 22Jfr genom stinga. stinga i genom , = stinga genom. iätten . . . wilde haffua stungit falantin igenom Va 42 . Jfr i genom stinga. stinga in , sticka in (ett svärd i skidan). han strök sit swärdh ok stak thz in Iv 2225 . Jfr instinga. stinga nidher , med stickvapen stöta (ngn) nedf (från hästen). han stak mik nidher a the mark han tok mit örs oc han bort reedh Iv 481 . " stinger nokor aff jder honom nidher han giffuer sik fangin ok fölger ider " RK 1: 1606 . Iv 702, 2343, 4501 . falantin . .. wart tha stungen nid fra hästen Va 38 . " han stak honum död aff hesthen ned " RK 3: (sista forts.) 5615 . stinga sunder , genom stickande sönderbryta. ther stragx synder sa mangt et spärsskapt RK 2:5178 . stinga up , sticka upp, sticka hål på. hans högrä siidha staks vp mz eit spiwt MD 67 . Jfr upstinga. stinga ut , 1) sticka ut, med ngt spetsigt stöta ut el. aflägsna. þe . . . stungo hanom vt öghon Bu 133 . som karthiis synes stik han wth mz en kniiff LB 2: 67 . 2) sticka ut, skjuta ut. jag gik opp pa wernen . . . och lath ther stinga wth etn hatt RK 3: (sista forts.) 5134. 3) störta ut, flöda ut? blodhit stak (för sprakt) aff hans liiff wth MD 16 . - Jfr utstinga. stinga ut genom ,

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)stinga, sticka, stöta (ngn el. ngt) el. såra (ngn) med ett spetsigt föremål. eg. och bildl. summe willo stingan ok summe slan RK 1: 3857 . " thz är ey goth at stinga biorn mz naal " GO 594 . " han satte piken konungxsins footh oc stak mz pikenom konungin ginom fotin " Pa 5 . pylatus . . . stak sic gönum liiff mz kniwe Bil 303 . stungo the han vt ginom sit hiärta ib 597 . " han stak draken gynom benith i 253. stak hermen hanum mz sit glaffuen for hans bryst " ib 168 . " hvgger man annan saar eller slaar eller stinger til blodwithe " MEG (red. A) 54 . ib (red. b) 58.. skal han stingas ginom hand sina ib (red. A) 54. ib (red. B) 58 . EG 63 . " nar min son flängdhis ok stakx tha thotte mik swa som mit hiärta flängdhis ok stungis " Bir 1: 108 . ib 107 . " wardher man aff bii stwnghen " LB 2: 38 . " at änge draka stungo han ij häl " Al 4064 . lärer modhor9n han (den nyfödde ormen) at röra sik oc stingir han j stiärtin Bir 3: 74 . tha flughu the (storkarne) oc stungo hona j hääl mz thera näf ST 509 . " huru myklo meer hon wäxte j aldrenom mz swa myklom hwassarom oc hardharom dörwilsa thornom stakx hon " Bir 4: (Dikt) 257 . thw stik mik mz thine wredhe ok jak skal lstinga thik mz mine ilzko ib 3: 437 . " vm nakar stunge han mz hwasse ok bitirlike autilse " ib 1: 643 . - abs. lhan kan well hwgga mz swerd oc stinga mz spiwt Di 135 . huat helsingen sköt hiogh eller staak tha vildo ryzane ä halla sith krii RK 1: 1555 . " the diwrin stungo iw swa fast thz badhe skiold oc plata brast " Al 9271 . the (bina) hafwa gadda ther the mz sarlika stingha Bir 1: 262 . at han (den nyffödde ormen) nimi stinga ib 3: 74 . " genom styng komma (blod) att flyta. longinus stak gudz helga blodh, ginom hans sido " LB 7: 12 . - med spetsigt redskap stöta bort. the . . . mz stora stänger mot flotnom taka oc mz makt them fran siks tinga RK 2: 6136 . - sticka, genom stickande tillfoga. lmed två ack. af hvilka den ene betecknar handlingens föemål och den andre handlingens innnehåll el. verkan. vm man slaar annan hugg eldler stinger blodwite MEG (red. A) 53 . - sticka, genom stickande göra el. komma (ngn) att blifva (ngt). med två ack. af hvilka den ene är ett adj. the (djuren med de svärdslika spetsiga hornen) . . . stungo the dödh margh godh thäghna Al 9276 . - särsk. sticka, i kamp (i sht till häst) stöta (ng el. ngt) med stickvapen, rikta el. måtta styng el. stöt (mot ngn el. lngt). med ack. herra orik . . . stak swa riddirlika then stolta hertugh beuiand at han fioll nidher a then sand Fr 1684 . Iv 2400, 3364 . - med ack. samt prepositionsuttryck. amlung slog sin häst mz sporana. oc redne till aff alla makt. oc stak sigord vpa hans skioll Di 145 . - med preposionsuttryck. swa önkelika the herra iwan rödrdho mz the starka skapt the fördho swa hardhelika stungo the a hans skiold Iv 3351 . " tha slog sigord sin häst mz sporanar oc stak mz sit tiwkla spiwt mit vpa amlungx skiolld) " Di 145 . " han stak till (lagði till) hillebrand mz sit spiwt. sa at han kom langt fra hestin " ib 199 . ib 233, 234. - med stickvapen stöta (ngn ned från hästen) han stak mik langt fr min hest Di 200 . tha jach war stunghen fran myn hästh ib 265 . med saksubj.: stinga, sticka, utöfva en stickande verkan på. eg. och bildl. atto the krono af torn owir hans howdh hulkin ther swa sarlika stak mins sons hedhrlika howdh Bir 1: 30 . " at ängin synda luste skull stinga mik " ib 391 . " o huat hardast dödzsins stiwnga mik wslan stinga " Su 248 . - med prepositionsuttryck. ena krono aff thorn the sätto aa han on stagh in til hans hiäran MD 46 . - abs. mz hwassom stingandom gaddom ok stingom Bir 1: 41 . swa som thz stingir sarast som hnsät är hiärtano swa war hans wärkir mik thungare ok sarare än nakrom androm ib 108. - i andl. mening: såra, smärta, förarga. skadhä och forderff är meg j wananä paa allä sidhär oc lithen gagn än her til daghss, hwickit meg saare stynger FM 127 ( 1501) . - sticka, förorsaka en stickande känsla. tessmera hon (ɔ: ten groffwa oc onda materian) fortäris tesmera riiffwer hon i liffweit oc stinger i tarmana LB 7: 257 . 2) sticka, stöta el. införa (ngt, i sht spetsigt el. långsträckt, föremål i ett annat föremål, företrädesvis i el. lgenom len trång öppning). tha scall knifwir stingas ginom hand hans EG 63 . stik thit swärdh i sina sliidh MP 2: 11 . " tha tog resen sit swerd. oc stak thz i en buska " Di 42 . " lvtan iak stinge min finger j spikana stadh, oc vtan iak stingir mina hand j hans sidho scal iak ey tro at han lifuier " MP 1: 127 . vm the stungo fingir i nakors mun KL 227 . stak han . . . en fingir i lughan ib 279 . " nar han stak armana j ärmanär " Bir 2: 132 . " at stinga päningin j pungin mz handomen " ib 71 . " hawa nakat honom i hädnir stinga " Bo 15 . " hwi stak thu nappin ij thin barm " Al 2296 . tha han stak fiädhrena j halsin ST 531 . hon . . . swepte barnit vdi et kläde oc stak i glaskaret Di 119 . ey är goth stinga hand mällom trä ok barken GO 611 . tha hon (trollkonan) är sunder huggen tha skulde i stinga ider fot mellom bada luttternä Di 15 . ib 16 . bildl. " han staak thz i konungsins öra at han loot thz hwss wp göra " RK 1: 2210 . " kwnne the stingha ther nogyth onth oppwndher i blandh almoghen, eder i moth, ther leggia the siigh win om " BSH 5: 315 ( 1508) . - sticka, föra el. sätta (ngt någonstädes). the stungo en hat vppa ene glaffwa RK 2: 2047 . - med dat. then som näfsa skulde hor hwarghen stinga sinom handom fram fore them Su 420 .- sticka, stöta, rikta (ngt spetsigt föremål mot ngn). enghen man war sa dyerff ath han tordhe stingha eth spywth moth them Di 222 . 3) stickas, instötas. for spyutit gynom thina sidho stak (d. v. s. genomborrade) ST 181 . stiuga sik, smyga sig. han haffwer stwngith sig offwer en sidhe BSH 4: 352 ( 1503) . " stak iag mig lönlige aff thetta land " RK 3: (sist forts.) 4297 . stinga a, rikta styng, göra angrepp med styng. hwar the diwrin stungo a ther kunde them enkte fore sta Al 9273 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.