ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 55.53 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--staþga-vb.1) ↗

staþga1

v.v.(verb)
Lemgram: fsvm--staþga..vb.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)

stadhghastadghastatgastaggastagghastafghastaþga sik
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
och staþa L

och staþa (L

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

stadhgha . stadgha . statga: -ath SD NS 2: 140 ( 1409) . stagga: -at SD 6: 38 (1348, gammal afskr.). staggha SO 18 . stafgha: -as SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) ; -um ib 377: -at ib 476 (1345, nyare afskr.). staffga: -adhom Bir 5: 129 . 130; -adh ib 138 . -ar , -aþe , -aþer ) staþga sik ,

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. och staþa (L.; SD 4: 464 (1335, nyare afskr.)), L.
  2. 1)göra stadig el. fast, gifva stadga el. fasthet åt. kroppin är . . . vmskiptelikin oc thy skal han stgadhgas (stabiliri) mz siälinna skälom Bir 3: 181 . " jak skal stadgha (stabiliam) j hanom (vingården) godz wilia röther " ib 4: 7 . - befästa, grunda. naar han stadhgade (firmabat) skyn owantil Su 78 . minna modhers döttir skulu . . . stadga sina bygning j sanne ödhmiukt Bir 4: 49 . 2) göra stadig el. beståndande, befästa, stärka. huro godh sidhwänniä ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes SD 4: 464 (1355, nyare afskr.). ib 5: 374 ( 1344, nyuare afskr.) . 3) brnga i stadig el. lugn ställning, bringa till ro. myne brödher mz litzlom pynom nw framlidhnom äru stadgadhe (effecti) vndir äwärdeligz liffs fästament MB 2: 301 . 4) fastslå, begränsa, inskränka. ey är thz . . . omöghelikit skälomen at troo, at han som formatte wärldena . . . wtledha aff alz engo, at han sina makt oc dygdh swa (för ey swa) stadgadhe j the ärofulla gerninginne (non inconsonum . . . rationi est crdere quod hic, qui mundum ex nihilo producere potuit, virtutem suam nequaquam ad hunc solum actum limitaverit), at han ey mäktogher ware göra andra tholka Su 269 . 5) fasthålla, påstå; försäkra, bedyra. vprätte han sina hand mot tämplet oc stadgade mz swornom edhe, vtan j antwardhen mik jwdam budndhnan j mina händher tha skla jak thzta mönstridh nidherslaa MB 2: 324 . 6) fastställa, gifva gällande kraft åt. the same stadhgadhe oc stadhfäste . . . thässa här book fore ena stadzbook SJ 1 ( 1420) .
  3. 7)fastställa, bestämma, besluta. " j mins gudhoms forsyn äru al thing foreseedh oc stadhgadh (stabilita) aff ophoueno " Bir 2: 127 . " stadgadher är os stranga domen " Su 132 . - bestämma, utsätta. han . . . stadhgadhe thiman för brölloppet Lg 3: 273 . - besluta, föresätta sig. hawir thu stdhgat i thino hiärta thiäna mik Gr 274 . stadhgadhe (statui) jak j minom vilia at synda alt til yttärsta punctin Bir 1: 169 . ib 2:: 193 . VKR X . Ber 7 . Lg 3814, 823 . " abbas macharius astadhgathe i sino hiärta. at huru mang aviin skala han drak. tha han aat mz brödhromin . . . swa manga dagha aat han ey oc drak ey vatn " KL 228 . " hafwir thu ändelika stadhgat mz thik ath thu skalt engaledh hedhra wara gudha " ST 108 . " stadgadhe iak hona (ɔ: snillena) haffua ower alla klarhet (proposui pro luce habere illam) " Su 23 . hwi stadgadhe (decrevisti) thu ey i nakre andhre matho at atherlösa mankönet ib 32 . - besluta, aftala, öfvernskomma. alle . . . stadhgadho (condicerunt) at sighia til andra hampn Bir 3: 177 . hafwa nw thz alle stadhlica stadhgat at han skal sköt koma for guz dom Lg 212 . the . . . stadgadhe almänneliga (decreverunt communi præcepto et decreto) at allir jwdha almogen hwart aar skuldhe hälga oc hedhra samma daghana MB 2: 309 . " sionga thz the haffua stadgat mällan siin " Bir 5: 38 . " wii hawum staggat oss i mellum om the watzrasser " SD 6: 38 (1348, gammal afskr.). - öfverenskomma om, genom öfverenskommelse bestämma. lära pilther thiäne ath minstha iij ar hwar som mindhre staggha böthä ena thunno ööl SO 18 . 8) aftala. öfverenskomma om, afsluta, ingå, göra (fred el. förbund). a badha sidho käisaren oc konungän teridacius oc alt folkit . . . stadhgadho mällän siin stadhughan oc oumskiptelikin fridh oc vinskap Gr (Cod. D) 416 . MB 2: 256 . thzta folket haffwir brutith thän fridh hwilkin iak stadgadhe mz theris förfädher ib 74 . ib 268 . " skal iak stadhga (statuam) . . . mina stadhlika säät til idher " ib 1: 173 . 9) bestämma, förordna. wardh hon syuk, oc stadhgadhe thz at thz sama klostir . . . skulde hafwa hänna mantol ST 287 . - stadga, förordna, föreskrifva. ändadhom wj oc staffgadhom oc fulbordhadum . . . thessin ärinde som här epther fölghia Bir 5: 129 . " staffgadhom wj oc forelaghdom oc budhom systor katherine benktzdotther abbatisse oc henna eptherkomandom skulo . . . haalda .. . . thz som här epther fölgher ib skulo . . . haalda . . . thz som här epther fölgher ib 130. all thessen ärinde äro skipadh oc giordh staffgadh oc budhin ath haaldas skulo j watzstena clostir ib 138. hulka twa dagha stadgade drotningh hester oc mardocheus hälghan (för halga) haldas aff allom jwdom " MB 2: 195 . " samþyktum oc stafghum, at hwar sum taker med walz wärkum . . . huus, jorþ . . . ällär oc lösä pänningä, gyälde ater skaþan oc a XL mark " SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " hawm wi gywit ok stafghat . . . at änkyor, som þe husbönder hafþo, som frälst hawa þyänt . . . þa hawm wi gywit frälse ib 476 (1345, nyare afskr.). stadgom wi oc bywdhom at alle the som ärw j konwngsens här . . . skwla wara lydoge konwngenom " PM 21 . " stadgom wj oc forbywdom at jngen skal . . . göra förfangh nokrom prest ib. ib 22, 23 o. s. v. äpther thy som war herra konung erik ok war frv drotninghin ok mena riket statgath haffua wm the iordher vndhan krononne äru gangna " SD NS 2: 140 ( 1409) . " j stadhenom cartago war swa stadgath före som hälghe paua stadhgadho j kirkionne " Bir 2: 68 . ib 3: 240. 10) bestämma, förordna, utse. daghen . . . hulken aman hafde stadgat j synom breffwom til almänneligh jwdhhanna dödz dagh MB 2: 193 . - förordna, utse, sätta, insätta. försambladhe sik alle sychems män . . . oc stadgadho (constiuerunt) abymeleeth til lkonungh MB 2: 97 . " haffwir jak enkte giort til sw stora wärldoghet swasom människiona, hwilka jak stadgade wara (constiuti) herra owir all tingh " Bir 4: 6 . 11) antaga i tjenst, fästa, städja. lärjungen bliffuer medh them honom förr stadgade TS 26 . 12) ställa, låta komma i en (viss) ställning; bortgifta. henne bewarandes til thäs at han tilfälle finghe henne stadgha Lg 3: 274 .
  4. 1)ställa sig, fästas, grundas. ey haffdho . . . bärghen än sik stadhgat pa syna twnga grwndha Su 78 . 2) bortstädja sig, antaga tjenst hos. hwar en rätwis, han ey städher ällar stadhgar sik gudhi til thiänist, til dagha taal älla ara, som leghodränghen städher sik sinom hosbondha LfK 131 . - Jfr forstadhgadher.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.