ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 258.73 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--smar-av.1) ↗

smar1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--smar..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (16)

smasmaatsmothsmansmaansmaasmamsmaamkompsmärresmärräsuperlsmästersmästsmärstersmerster

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

sma . f. sma LB 4: 342 . n. (nom., ack.) smat. smaat. smoth LB 2: 11 . ack. m. sman . smaan. sma RK 1: 4294, 4324 ; Fr 103 (på alla tre ställena i rimsl.). f. sma Bu 505 . smaa Lg 3: 8 . pl. nom. m. sma GO 37 ; Al 17 . n. (nom., ack.) sma. ack. m. sma Bu 152 . f. smaa LB 2: 44 . dat. smam . smaam. komp. smärre L.; Al 9886 . smärrä Iv 4564 . superl. smäster: -a LB 3: 35 ; 169; smäst Lg 3: 8 . smärster: -a LB 7: 310, 9: 113 . smerster: -a Di (Cod. B) 316),

Källans artikeltext (5 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)liten. a) om rum. thän vägh ther badhe var litin ok sma Iv 676 . Fr 103 . " fri ok frälse hwar nyte sit badhe stort smaat ok lit " Al 5388 . - pl. små. brast afguþa bilätte alt lii sma stykke Bu 155 . ib 152 . Bil 402 . mange bäkkia ok sma göra stora aa GO 37 . stor skip liggia a lande mädhan sma gaa til sio ib 504 . kooll brändh aff . . smam qwistom PM 11 . " aff thenne sma fugla " MD (S) 268 . - superl. minst. gwlith liggher widher bottnen som smärsta gryn LB 9: 113 ; jfr 3: b) om antal? try hundrad folk lotho the ther aa bade thz störe ok swa thz sma tw hundradha men wel föra ok hundrada ther arbeide skullo göra RK 1: 1641 .
  3. 2)ringa, oansenlig, obetydlig, mindre, betydande. the lot scruffua saman smat ok storth RK 1: (sfgn) s. 190 . - pl. swa ära farne marghe kämpa flere sma ok store Al 17 . - komp. ringare, mindre betydande. konunga oc första badhe smärre oc swa största Al 9886 . Iv 4564 .
  4. 3)bestående af små delar el. stycken, fin. hänna haar var sua som smat bränt byske Bir 2: 96 . " mirra [är] somlikin sma ok som stoor " LB 4: 342 . " böriadhe han scriffua the bönena i swa smaa script som han aldra smäst kunne " Lg 3: 8 . " iak skall för huggen warda sa sma som en fisk " Di 151 . " fiöl appollo viþ iorþ. ok löstes i sma muld som malin vare " Bu 505 . " smat miöl " Lg 977 . the slogho then mwr allan swa sma RK 1: 4324 . ib 4294. stötha the stenen . . . smaan som gryn PM LI . maghen aff wlffwen torkadher och sliiktadher vel sma LB 2: 9 . " skal man tgha hwsslöök ok stampa han sman " ib. " taka pila lööff och stötha tz smath " ib 7: 4 ib 2: 11, 44, 3: 171, 5: 77, 7: 11 . - superl. taka smästa hwrhe myöl LB 3: 169 . ib 35 .
  5. 4)fin, bestående af fina trådar, tunn. serkia aff smat läript Bil 902 . ginom ät smath klädhe LB 5: 77 . - pl. dat. smam och smam ok smam, adv. i små delar el. stycken. han þorpte väl vi þ at þipia smam (i små gåfvor) som förra gaaf ofstorom Bu 18 . " är thz swa at han (blodet) är hardher oc swartir tha scal människian lata opta oc smaam (i små portioner) " LB 5: 292 . " thz thz thunna piis drypir smam (droppvis) ib. var herra han gör oc gifwir reuelaciones oc hughnadh sma oc smam (per partes) " Bo 19 . - småningom. the aghn älla thän thorn som fästir är j kötit när hiärtat är ey rasklica oc bradhelica oprywande vtan smaam (paulatim) ok lättelica syndirskärande Bir 3: 319 . " smam ok smam sankar fatigh kuna sik barn saman " GO 137 . " leþas smam oc smam (paulatim) i krasa siþvänio " KL 185 . " watnit wäxande smam ok smam . . . vpfyllir alt skipit " Bir 1: 36 . KL 188 . Bo 55 . Bir 1: 42, 299, 3: 74, 169, 216 . Ber 11 . Su 452 . - superl. best. form. þät smästa, adv. i de minsta stycken, det finaste. i förening med en form af kunna. tätta trätt skal man skära eller skaffwa ted smärsta man an LB 7: 310 . " filade thz sönder thz smersta han kunde " Di (Cod. ) 316 . - (sma för sama: thz sma wirkith Lg 3: 144).
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.