skam1
(substantiv)fsvm--skam..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. dat. skammom ST 32 ; Lg 164),
Källans artikeltext (7 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)blygsel. " ffri skam: at han ängen kost gat haldet " Bu 18 . " oscriptadh for blygdh ok skam skuld " Bir 3: 200 . ib 1: 97 . - pl. löss aff bandom ok ey aff skammom Lg 164 .
- 2)skam, vanära. " at minna moþor skam är hold " Bu 136 . " mindre skam ware mik trodas wndi carmans fotum " Bil 542 . " skam är os lärdhom mannom. at olärde fa himerike ok wi boklärde sinwnkom til häluitis " ib 648 . " thess haffuer tw skam " Di 179 . han . . . ther alle ware släkt haffwir skam giort (conturbavit; bragt på skam) Lg 41 . " i skulin . . . göra coclarum mera skam, än the idher giordho " Bil 236 . tappar thu sigher ok gör skam cristne thro ib 619 . synom gik . . . thädhan mädh skam ib 104 . " bort älte folkit han af stadhenom mz skam oc bliugdh Kl 192. " Bil 356 . " gik aff meth skam " Lg 3: 115 . " thetta er skam och mera en skam " ib. " oppa thz jag ekke star tiill skam (ne stem confuus) " ib 63 . - pl. the (diäflarne) foro thera wegh mz skammom ST 32 .
- 3)förtret, förargelse. thina gerninga äru thunga ok göra os skam (scandalum) Bir 1: 158 .
- 4)skada. " bödh sik vnder gudz dom at taka vars herra licama sik til skam oc fördömilse en han thes sakir ware " Bil 779 ; jfr 2. mädhan iak eer (för ey) mera giter alexandro giort til skam Al 8399 . " then mannen gör mik inga skam " RK 3: 1295 ; " jfr 3. manga fruso saa the finge skam " ib 1002 .
- 5)den som blyges el. har anledning att blygas, utskämd person. thz han sik siälffwer hiolt for skam Iv 82 . diäwlin . . . badh hona ey göre mere skam af sik (ej skämma mera ut honom, ej tillfoga honom mera skam) Bil 542 . " läthin i göra skam aff idher (d. v. s. låten I den skammen gå öfver eder) ath en quinna skall edher forwynna " Lg 3: 115 . - skändlig varelse, föraktlig menniska. som han hafdhe varit fulasta skam. thz man pläghir kalla manskam Bo 196 . - Jfr manskam.
- 6)blygd, qvinlig födslolem. LB 7: 72 .