ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.75 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--sitia-vb.1) ↗

sitia¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--sitia..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »sitia» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: sitia · v.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (30)

sityasittiasittyasyttiasitiandesitiendesitiendissittiendesittandesitersittersethersidhersidersitsithsatsattsaatsatusatosathosaatosottosutosvthesititsithitsitetbesatt

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

sittavara i sittande ställning. sitia a bruþa bänk Bu 491 . &quot

sitta, vara i sittande ställning. sitia a bruþa bänk Bu 491 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

sitya LB 6: 105 . sittia Bu 491 ; RK 3: 868 ; SO 101, 107 . sithia ib 101 . sittya LB 6: 105, 107 . syttia SGG 128 . part. pres. sitiande . sitiende . sitiendis . sittiende SO 207 . sittande SJ 253 ( 1457) , 254 (1461). pres. siter. sitter HSH 18: 108 ( 1497) ; MD 62 . sitther ib (S) 290 . sether LfK 229 . sidher LB 6: 105 . sider Di 145 . imperat. sit MB 1: 213 . sith LfK 59 . seth ib. impf. sat Bu 4, 7 ; KL 50 ; Iv 1010 ; Di 198 . satt KL 302 ; TK 273 . saat KL 135 . 2 pers. sast ib 230 . pl. satu Bil 287 . sato Bu 184 ; KL 133 ; Di 134 . satho FH 2: 109 ( 1437) . saato LfK 245 . sotto BtFH 1: 179 ( 1507) , 181, 183, 278 (1509). suto TK 273 . svthe LfK 237 . part. pret. n. sitit Bu 512 ; Di 8 . sithit ST 211 . sitet SO 107 . sittit ib 141. sit (för sitit) Di 1 ), sitia nidh , sitta ned, sätta sig ned. han vilde äkke sitia nidh Fr 819 . sitia umkring? vara omgifven el. besatt (med)? hiulet sat (möjl. part. pret. af sätia) vm cring mz huassom suärþom Bu 494 . sitia up , sitta upp, resa sig för att intaga en sittande ställning. sit op min fadher oc äät MB 1: 213 . Jfr up sitia. sitia äptir, blifva qvar, stanna efter. herra iwan sat ther äpter ene Iv 0 . - Jfr be-, for-, inne-, ivir-, när-, qvar-sitia, äfvensom fran-, o-sitin.

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

1) sitta, vara i sittande ställning. sitia a bruþa bänk Bu 491 . " hon gat sitit a þöm (lejonen) sua väl som a stolom " ib 512 . säten . . . pa hulkom saato badhe men ok qvinnor LfK 245 . " sitter hann j höxta tron " MD 62 . " the ifuir dödhum satu " Bil 287 . saat for mönstersins port KL 135 . then (näml. häst) tw sider vpa Di 145 . " sato vpa sinä hästä " ib 134 . " her sitia nw xiij men ib. - om djur. thz dyuret staar eller sether ouer eeth dyupasta kär " LfK 299 . " stigh thit wp hönsin sithia oc hänt oos the hönona som nest sitir hanan " ST 146 . Di 1 . 2) stiga (upp på en häst för att sätta sig el. ned af en häst på hvilken man suttit). - sitia a häst, stiga till häst. biþa r hana skyt sitia a häst ok riþa mäþ sik Bu 19 . - sitia af sinom häste, sitta af. her didrik sat aff sin häst Di 198 . " sitiom aff wara hestha " ib 265 . 3) sitta ss domare, ss ledamot af nämd, ss ordförande eller bisittare. tha jak sat for rät j dom Bir 2: 334 . " for laghmandzdom sitiande " BSH 2: 66 ( 1399) . MD (S) 290 . powal hermanson sitiendis pa herrishöffdingx wägne BtFH 1: 175 ( 1507) . " aff sittande borgamestere " SJ 253 ( 1457) . ib 254 (1461). the XII som tha j nempdenne satho FH 2: 109 ( 1437) . BtFH 1: 179 ( 1507) , 181, 183, 278 (1509). kesa een olderman . . . huilken som sitia schal i thet tilkomanda aaret fore mene companijt SO 101 . " vil ey sithia thz aarit fore thöm ib. huilka (näml. bisittare) mz oldermannenom sitia schulo fore brödraschapit " ib 107 . " then olderman som i thet aarit sitet haffuer med sina bysitiara ib. sath peder priwalk for olderman " BGG 300 . ib 301, 302, 306 o. s. v. sat nisse pral oc hans fan asken for bysittere ib 304 . syttia bysittiare eller allerman SGG 128 . - med ack. skal rätwisan sitia domen (sitta å domstolen, sitta till doms) LfK 111 . wort mik . . . betaghit ath sithia dom eller räth HSH 18: 27 ( 1495) . ib 28 . " thz erchebyscopins owenner sculle sitia hans räth (sitta till doms öfver honom) " RK 3: 868 . - sitta, vara satt. om domstol el. nämd. nämpdin, som tha sat SD NS 2: 37 (1408). för ganzka sitiende raadit SJ 239 ( 1454) . fore sittiende rettin SO 207 . 4) sitta, befinna sig, bo. sat ii nazaret Bu 4 . " sat ii eno fasto huse (castrum habebat) " ib 7 . " tha han satt i them stadh som hetir porfirito " KL 302 . " the som sitie nest wid siöen " BSH 5: 97 ( 1506) .
5)sitta fänslad. mäþan þe sato i häptom Bu 184 . " som sither oppa sith liff " LfK 145 . 6) stanna, vara el. blifva stilla. hwi sast thw ey qwar i thinom stadh KL 230 . " sith ensammen i thinom cella " LfK 59 . " hon skal sithia i sin cella, oc ey flatleka löpa ib. hon skal sitia all ena oc tighia ib. jak hauer nw sitit qwar i mit rike xx aar " Di 8 . then ther . . . sitter stille oc sitter oc seer oppa richesens forderff HSH 18: 108 ( 1497) . ib 107. - sitta stilla, vara overksam. nw dogher ekke lenge sa atsitia Di 9 . 7) förblifva, fortfara att vara. ä mäþan hon änkiä siter SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). hafdhe hon sithiä änkia lxxxiiij aar ST 211 . BK 211 . 8) vara (full af sittande personer). eller (ɔ: aller) kyrkiogardzmuren satt fuller medh männom, oc all huustaak, som voro näst kyrkiogardenom, suto full medh folk TK 273 . 9) sitta, vara satt, vara fäst. om liflösa ting. yxen sat fast j fotenom KL 50 . j hwariom (näml. fot) svthe c klöör LfK 237 . " twa adror som paa skapith sittya " LB 6: 107 . ib 105 . " giffuer iak min nya swartha kiortil meth fodhreno ther wnder sither " SD NS 2: 170 ( 1409) . sitia ater, blifva qvar, stanna efter. sato atir (remanserunt) badhe thörstoghe oc hungroghe af sinom herra Bo 236 . - Jfr ater sitia.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.