ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.8 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--sätia-vb.1) ↗

sätia1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--sätia..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »sätia» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (28)

sättiasätersätzsäzsezsässättesettesattesättersettersattersätsätthseethsatsattsättsätia sikinlåta sigmedsätia insätia niþersätia samansätia tilsätia upsätia utsätia äptir

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

sättia Bu 511 . pres. säter . refl. sätz MB 1: 38 ; LB 1: 98 . säz UplL Ä 17: pr.; SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . sez Ber 241 . säs VML I Eþs 4: 1. sätte . sette . satte . part. pret. sätter . setter . satter . n. sät . sätth BtFH 1: 132 ( 1506) . seeth BSH 5: 8 ( 1504) . sat . satt SD 5: 562 ( 1346), NS 1: 470 ( 1405). pl. nom., ack. n. sätt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). saat ib NS 1: 457 ( 1405)), sätia sik , inlåta sig med ) sätia fram , sätta fram. sätte fram oredder höghra fothin Pa 23 . " han öpte sina akallan ok sätte fram winstra fothin ib. Jfr framsätia. sätia i gen, qvarlemna. settom her igen two som slotitit skule gömä " Di 66 . sätia in , sätia niþer , sätia sik nidher , sätta sig ned. sätia the sik . . . atir nidhir vidhir korsit Bo 208 . Jfr niþer sätia. sätia saman , sätia til , sätia sik til , göra sig i ordning, kläda sig, utstyra sig, smycka sig. satte hon sik faghirlika til ST 225 . " tha satte assenech sik til thz besta oc fäghirsta hon kunde ib 405. - Jfr tilsätia. " sätia up , sätia up a , sätia ut , sätia sik ut , utsätta sig, utsätta sig för fara, blottställa sig. tå the (undersåtarne) sea ok röna at han (konungen) säter sik manlika medh lif ok makt vt firi almoghans hedher ok tarua, tå sätia te ok sik ut firi hans hedher ok äro medh lif ok lydhno ok fullan godhwilia KS 78 (193, 85-6). Al 4241 . - Jfr utsätia. sätia ut af , inställa, ltill annan gång uppskjuta. satte jach then rese vtoff BSH 4: 151 ( 1492) . FM 183 ( 1504) . Jfr utaf sätia. sätia vidher, vid vad el. spel sätta upp; sätta på spel. amelias wilde wäda mz hanum. weland sagde athan änga peninga hade, tha sät tit hoffuod wid sagde amelias Di 46 . " huar idre men koma saman (vid riddarspel) ok wy ärom wy haffwo flere än j tha wardom wy trodhne nider ok tappom alt lthz wy sätiom wider " RK 1: 2127 . " han satte wid bad liff oc äre " ib 2: 6091 . Jfr vidhersätia. sätia äptir ,

Källans artikeltext (40 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. .
  2. 1)låta (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes), anvisa (ngn) plats (ngnstädes). barlaam kom ju for jonkarin sielfuan, väl takin ok när hanum sättir Bil 611 . " þe leddo han tel guz mönstar ok satto han högt a mästara stol " Bu 197 . " swa som thu siälff aff dödh op stodh swa rees thu hona op af dödha. oc sät hona (Jungfru Maria) a thina höghro hand " Lg 42 . skal iak . . . sätia thik vppa min arm Bir 1: 10 . samson . . . satte henne vpa sin häst Di 3 . maximinus . . . sattis j skip . . . af gudz owinum wtan ledhsaghara oc styre Bil 266 . " tha sättä konungen falantin till bordz " Va 46 . " skundar nw iacob, at skipa sina konor oc siin barn, oc säter främmärst thiänista qwinnoar, oc thera sönir mz them i en skara o i annan skaran säter han liam oc henna söner oc dötter epterst säter han rachel oc iosep i sina bärzsta wärn " MB 1: 227 . - sätta, uppsätta, upphöja (på en plats). margreue albrikt satte . . . sergium a paua stol Bil 759 . " the sätte honum (Sten Sture) i höghsäthe " RK 3: 1921 . - sätta, fastsätta (på stegel el. hjul). lät dacianus georgium sätia a hiul Bu 494 . Bil 538 . Bir 1: 16 . - sätta, insätta (i stock el. fängelse). satto swenana alla i en stook RK 1: 3884 . Bir 1: 15, 2: 179. the satte thöm j torn och socka RK 2: 392 . carisius . . . satte tomam i mörko hus Bu 187 . " han hafdhe hona . . . sät j järn ok myrkahws " Bil 743 . " i kisto sätiäs " SD 5: 639 ( 1347) . " sätiäs i vars foghatä häcto ib. - sätta, insätta, förlägga. the crisne bygdo ther eth feste ok satto ther i vine ok neste " RK 1: 150 . - sätta, ställa, uppställa, förlägga. hwilka the skikkado äller satto j försathen MB 2: 137 . at the skulo bemanna alla bärghanna vpganga ällir stigha . . . oc ther säthia syna wäktara oc väpnar ä hwar wäghana waro trangast mällan bärghen ib 149 . - sätta, låta bosätta sig. ängin frälsisman maa taka wtgiärdis böndir oc sätia wp a sit odz, vthan thöm som minna sädh hafwa än här äptir sigx GS 23 ( 1360) . - sätta, sända, gifva (ngn) anvisning att begifva sig (till ngn el. ngnstädes) han satte (sendir) sin frende till ermentrik konung. som osid het. mz xij riddara Di 169 . " hon war tit sat till gisl " ib. " sattir for gisla " Bil 300 . " satte hans fadr han til skola " Ansg 177 . - sätta, gifva (ngn) anvisning att egna sig åt (ngt). sätia barnit til bok Bil 775 . -
  3. 2)föra (ngn från ett ställe el. en plats); kasta, stöta. the satto them . . . fra sadlana RK 1: 1740 . - aflägsna el. skilja (ngn) från en plats, ett ämbete el. uppdrag), afsätta. margreue albrikt satte han aff säte: oc sergium a paua stol Bil 759 ; " jfr 1. han sätte gregorium paua aff stole " ib 764 . " biscopin . . . satte han aff sino ämbite " KL 82 . Bir 2: 333 . " thänne prestir var foghate oc sattis aff sino föghti " ib 3: 15 . " keysarin . . . satte han aff sino konungx rike " ST 372 . Su 66 . " romara satto dyoclecianum ok maximiaum fran valdom baþa " Bu 533 . Bil 736 .
  4. 3)sätta, bringa (i en ställning el. i ett förhållande). ware thät swa at wi jeppa j nokra skuld satten BSH 1: 195 ( 1387) . - sätia til rätta, bringa till det som är rätt el. till rätt förhållande. at þe sätin almoghän til rättä SD 5: 638 ( 1347) . han sätir til räta (inrätar el. ordnar, styrer) hws ok land äpter sin wilia ok sinne hand Al 665 . sätia landen till retta (dÄma lög; skipa rätt i landen, styra landen) Di 174 . " en iak kan . . . säthia tik noghwt bälther til rettha (något bättre få bugt med dig) " Lg 3: 122 .
  5. 4)sätta, låta sitta, förordna. vm nokrä sak, som näfnd vm sattes SD 5: 605 ( 1346) . fore thässe for:ne sager sättes i dag her poo tinghet en häritznäpd BSH 4: 159 (14933). - sätta, insättta, tillsätt, foörordna, utse. xij fribornenän konungen i nempden satte täre RK 2: 9493 . " hawm wi sat ok skipat j hwarri laghsaghu tolf män. som heter konung näfnd " SD 5: 605 ( 1346) . " at i maghen oc sculin sätiä oc haua fyoghärtaan raþmän " ib 638 ( 1347) . " kan . . . swa tyma at dan niclesson falder fra . . . þa skulu vare exequtores . . . hawa fult vald . . . at þen tiltaka oc þer i (för i staþ el. i staþen el. li hans staþ) sätyä. som þöm györ swa rät som nu är sakt " ib 567 ( 1346) . scal konunger sätyä þem som akäränden är þwa (för twa) män ib 480 (1345, nyare afsfkr.). han . . . satte them en forman RK 1: 2764 . " hawer han (Gud) satt ok skipat sina sisjlomän iwi alla wärildenna " KS 63 (158, 70) . werkmestara säthia ok wälia SO 47 . - med två ack. giordhe en siwkir riddare sit testament ok satte exequtorem en annan riddara Bil 748 . " jak satte thik ok skipadhe konungxsins gömara " Bir 3: 462 . - med ack. och prep. til med följ. subst. alchymum sätia til högxta prest MB 2: 322 . " ptholomeus . . . war satther til höffwidzman offwir härin " ib 278 . BSH 5: 8 ( 1504) . Gers Frest 56 . - sätta, ställa, framställa. med ack. och prep. til med följ. subst. gudh satte hona til äfftir syn. ey ens qwinnom wtan iämwäl mannom MB 2: 145 .
  6. 5)göra, komma el. få (ngn el. ngt) att blifva (ngt el. på ngt sätt). med två ack. af hvilka den ene är ett subst. och den andre ett adj. jac . . . kännis . . . skadhalösan satt haffua . . . inga hemingson om thet gozt SD NS 1: 470 ( 1405) . - med ack. och adv. sätän idhert sinne annorlund (settet juwen mud anders) Va 16 .
  7. 6)sätta el. taga (ngn) till; hålla (ngn) för, räkna (ngn) som med två ack. se mannin hwilkin som ey satte gudh sin hiälpara (non posuit Deum ajotorem suum) Ber 134 .
  8. 7)sätta (ngt ngnstädes), anbringa. han sätte sina krono a hänna howdh Bil 569 . ib 538 . MD 46 . togh pharao konung gulring aff sinne hand, oc satte a ioseps hand MB 1: 239 . " the setto rör j hans hand " MD 66 . " när the kappan säthz pa baran kroppen " PM 14 . " owir willit sätis en krona aff hwito läriffte " Bir 4: 11 . " thärna säthir hand vndhir kyn ok sörghir äpte graskin " GO 332 . han . . . satte swerdz äggen vppa hielmen Di 49 . " owan a studhomen varo satte knappa. ok owan a knappomen varo sat skinande kors " Gr 298 . sät þin staf i iorþena Bu 499 . " satte korsit j sin gambla stadh " Bil 724 . " seth . . . sätte quistin rotfastan ifuir sins fadhers graf " ib 88 . " setia knap fore lada " RK 1: (LRK) s. 229 . " sätium wi wart jnsigle for thässä skript " SD 4: 467 (1335, nyare afskr.). ib 686 (1399?), 5: 379 (1344, ny are afskr.), 568 ( 1346). hwilken som skäär eller hugger bort annars märckie och sätter sitt j mino hiärta som är kötlikin kärlekir til bonda älla til barna vini älla frändir ok sät ther atir j före gudhelikin kärlekir (för kärlek) til mins jamcristins siäla gagn Bir 2: 266 . " riff vt aff mino hiärta thän thornin som är världina giri ok sät ther j fore astundan oc giri til thina thiänist " ib. " diäfwllin sätir 8ponit) ther krokin huar minzst vaktas " ib 199 . tha sätir (ponit; lägger) diäfwllin band owir hans hiärta ib. en prästir . . . hafdhe sat fra sik gudz likama j enom sömnadhom budhk aff forgyltom thradhum KL 26 . - sätta, uppsätta, uppslå. israels sönir . . . satto ther siin tiäld MB 1: 325 . " osanttrix . . . satte ther sinä paulun " Di 33 . - uppsatta, uppföra. hwa sin bygningn sätir äptir hwars maus sägn hon wardhir ill byghd GO 942 . - sätta el. sticka (eld på ngt). satte wideke eld i slottet Di 66 . - sätta, framsätta. baþ sätia borþ (ponite mensam) Bu 195 . " varo satte sua sum tua prediakro stola " Bir 4: (Avt) 177. rdher han brödh mz smör oc kalwa köt oc mielk oc satte for them MB 1: 189 .
  9. 8)sätta, utsätta (fångstredskap). til thäs han hawir sat gildrin oc krokana Bir 2: 143 . the haffde sätth syn gildar och katzar wppo hans wtmark och fiske vatne BtFH 1: 132 ( 1506) . hwilken som rörer eller flötter annarss stränger, eller sätter sijna j samma rum SO 291 . - abs. sätta el. utsätta nät e. fiskegarn. hwilken som sätter på annan så att den somförr hafwer skutit, får skadha dher aff ryckie opp SO 291 . " hwar som tager ifrån androm stocka, steena, lätte eller hwariohanda redhskap man behöfvwer sättia medh " ib 292 . ib 301, 307 . - sätta, utsätta, ställa (försät). alla the forsatir som the satto for han MP 2: 225 . " min ouin sätir mik forsaat " Bir 2: 143 . " satto israels söner för saat oc stark haal kringh om stadhen " MB 2: 136 .
  10. 9)inläga, inpacka? wi ärom gelskullöghe . . . albrict van holten . . . fyoghortan fat järn, sät ok wäghin SD NS 1: 107 ( 1402) . the for:da xiiij fat järn, sät ok wäghin til nöyo ib. ib 457 ( 1405) . 10) sätta, ställa, framställa ss närvarande. sädiande (för sätiande; ponens) sina syndir fore sin öghon Bir 3: 328 . " thina doma haffwir thu säth (posuisti) j thyna äwigha före syn " MB 2: 160 . 11) sätta, insätta, ställa (ngt som är skriftligen affattad). ieronimus säther thenna forodh före the bökir som kallas macheberorum MB 2: 217 . - sätta, instätta, framställa, uppteckna. dömum wir thät þyrftilikit . . . at fälla nokor þing . . . the sum näfst thorwo wit. äller rättilsi. än tho at þe se eigh för gömd äller i lagh satt SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). sätir iak thz äkke här Bo 64 . " sätz manga stadz thera handa oc hälgha manna kännedombir thik til lärilsa ib. - framställa, framlägga, skildra, uttrycka. at iak matte samman skriffua oc sätya mina sorgh " Su 44 . 12) betyga, meddela? säther iach tigh nw ath wars herre ihesu cristi hälgiste dödh . . . skal tigh wara til syndene forlatilse Gers Ars c 2: jak säter tigh ok ath alt thz afflat som aff natrom är giffwith . . . skal wara tik til syndene forlatilse ib. 13) föresätta, förelägga, föreskrifva. johannes satte þöm þrätighi dagha skript Bu 154 . Bir 4: 28. LfK 5 . Gers Ars c 2. hwat them sätz til bätring for thera brut VKR 19 . " sätia them syslor oc ärfuodhe " ib 34 . " the böner som idher äru satt oc skipadha " Bir 4: 118 . " pauin . . . satte hanom hwan dagh läsa en psaltara " Bil 779 . " skalt thu giöra thz thik är budhit älla thik sez aat giöra " Ber 271 . thz som han . . . haffwer säth ath göras Gers Frest 56 . her sätz ey at fasta widh watn oc brödh hwilket i godhom clostrom sätz för hwaria lätta syndh LfK 4 . förordna, bestämma, fastställa. sattis thäs hälgha cors höghtiidh hwart aar wm höstin Bil 724 . - bestämma, fastställa, utfärda. jak . . . gör, säther ok skipar mit testament i swa mato SD NS 1: 514 ( 1505) . sätiom wi oppinbarlikit forbudh aff gudhz thiänist ib 2: 324 (1410, gammal afskr.). kan han !UDDA_TECKEN? stadzsens scriffware) finna nagat seth som mot gudh ok retwiso är oreth MD (S) 291 . - affatta, utfärda. dikta ret ok sätia laagh mz pis condere) MD (S) 229 . - faststä´lla, afsluta, ingå. at sätia stadhelika säät mällan oz edhom MB 1: 211 . - bestämma, fastställa, öfverenskomma. brytandeh sattan dagh PM 14 . - utsätta, bestämma. at man säter dagha RK 2: 5392 . " j westherarss sattes en herradag " ib 3: (sista forts.) 4275 . ib 4879 . 15) sätta, sätta el. bestämma (högt el. lågt) pris på. alle the warer her fördis j landet, salt och kläde, huat thet helzt är, thet sättis dyrt FM 596 ( 1513) . 15) ställa, anordna? then stadhin är äpter hans wilia sätter Al 952 . 16) bilägga. " hawa thässa dygdher ena satta striidh fore honum rätwisan kräfwer at gudh skal hämpna, än miskunnin bedhis nadh " MB 1: 344 . " thässa satto striidh wisar os war herra i thässom ordhom " ib 345 . Jfr sätta 2. 17) sätta, ställa, vända, rikta. satte salogh fru alla sina tröst tel mildo mö guz moþor Bu 30 . KL 87 . " sät alt thit hop til mik " Bir 1: 88 . KL 85 . " hon . . . satte alla sina astundan til gudz " VKR VII . mogen [i] fulkompliga sätia lith ther oppa BSH 5: 138 ( 1507) . 18) sätta, lemna, öfverlemna, anförtro. maximinus . . . som maria war innan gömo sat af sancto petro Bil 236 . " tön herra barn hånom setias i rökt ok göma " KS 53 (134, 57) . huem han sätter i hender sin son ok styrilse landa ib 10 (25, 11). vtan waart orlof, äller þerä manna, som þätt i händer säz a wara wäghnä SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . - lemna, öfverlemna, öfverlåta; i sht sätta el. lemna till pant, pantsätta. tha took konung magnus ok satte honom lödesa hwss RK 1: 991 . " skypum wi oc sätyom til lösn varrä gyäldä . . . þer wi hawum egh för vissu äller pant fyri satt . . . vaar ingiäld. swa som köpstaþä. goþz oc garþa. oc all annur reþu ingyäld aff bondom owän skoghä. tyuiþ oc kulmarþ " SD 5: 562 ( 1346) . " sätium wi all var jngiäld i finlande . . . til at gyäldä med vart bäggiä testamentum " ib 566 . " wilyom vi at þe samu jngiäld alsaman aff fynlande skulu liggiä oc vara til lösn varrä gyäld . . . oc sätyum þöm i händer varom executoribus . . . at gyäldä var giäld med þöm " ib 567 . sätte jngiborgh . . . hemminghe . . . alt thet hon . . . atte ij sydherbodhum . . . foor halph attanda faath jarn DD 1: 38 ( 1372) . " sätia þär sit goz at pante firi " SR 33 . " fore hwilka for:da fyretiio marc jac säter . .. swen baath mit godhz til panta " SD NS 2: 6 ( 1408) . swen baath ällar hans aruingiom annat swa godh godhz at sätia ib 7 . " fore hulka penninga ja säter henne alth mith gooz " ib 1: 437 ( 1405) . 19) sätta, ställa, prestera. þa skal han borghän sätira SR 22 . the satte loffuan for sik Di 46 . 20) sätta, sätta upp (vid vad el. spel). sät tit hoffuod wid . . . oc jak sätir mit mot tit Di 46 . - sätta på spel, utsätta. hon wilde gaa for konugin oc säthia sith liff til waghan ST 225 . 21) sätta, utsätta, utgifva, gifva. uar herra ihesus siälanna atirlösare . . . ther komin var at sätia for them sina siäl Bo 148 . 22) öfverlemna, hänskjuta. huat eder här om tykker, thet setter jak in til eder sielff FM 359 ( 1508) . " thet säther jak in tiil edher " BSH 5: 583 ( 1517) . 23) sätta, åvägabringa, låta uppstå. missämio säter iak mällan thik oc kononna MB 1: 161 . - åstadkomma, bringa till stånd. i sua mato haffuir jac hans skadhalösa satt SD NS 1: 470 ( 1405) . 24) sätta, låta försiggå, begynna, öppna. a sätto thinge, på ting som vederbörligen tagit sin början, under pågående ting. witnadhe sigge albriktsson oc karl rawalzsson aa satto thinge, aa rättom thingxstadh oc thingxdagh VAH 24: 321 ( 1424) . jak . . . kännes . . . vppa satto thinge SD NS 1: 9 ( 1401) . " tha stodho schälike män a sättho thingheno " ib 58 ( 1401) . " wi . . . hemollem thet . . . ärchebiscop henrike ok hans capitulo . . . a satto hundare thinge " ib 265 ( 1403) . " ib 12 ( 1401), 14 (1401, nyare afskr.), 36 ( 1401) o. s. v. " DD 1: 40 ( 1379, nyare afskr.) , 41 (1379, nyare afskr.), 56 ( 1400) o. s. v. BtFH 1: 165 ( 1508) , 236 (1506). för olyden han giorde pa setto tinge ib 140 ( 1507) . 25) besätta. iak hela þik þät hälgha cors. som vikt är af vars härra liui. ok sua klät af hans limum. som þu vare sat mz dyrastom stenom Bu 140 . konungxlikin klädhe . . . sat mz gulle lok syluir, ok alskona dyrom stenom Gr 286 . ib 269, 311 . Bil 470, 722 . Bir 2: 220 . Fl 530, 536 . Iv 207 . Fr 2966 . Al 3652, 7487, 7760, 8213 . Pa (Tung) 37 . hon (kronan) war sat aff rika stena (coronam auream ex lapidibus pretiosis ornatam) Al 3839 . " mz skinada stiärnom han (himmelen) satter är " ib 6476 . " ryggin var mz kulom sät " Iv 270 . hon (bron) war all säth mz brenadhe järn spikä Pa (Tung) 30 . " hyulit war alt vm kring sath mz brennande iernkrokum " ST 80 . Bil 538 . " hans bord war alt sat mz silff fat oc silff kar " Di 8 . " the satto thz land mz crisna men " RK 1 153 . MB 1: 13 . " at rikesins borghr ok fäste se wäl satta medh tronom mannom " KS 74 (183, 82) . 26) inlåta sig, ingå. är os ey loffligith säthia j fridh (fædus inire) mz idher MB 2: 24 . " tröste han sigh ey sätia j kamp (sanquine judicium facere) mot honom " ib 323 .
  11. 1)sätta sig. han . . . sätte sik siäfuir j gul thornit Bil 722 . " sät thik sielfwan bak mik oppa hestin " ST 477 . " hon satte sigh när skyrda folket " MB 2: 210 .
  12. 2)sluta sig (till). at han hafwer sik til oss sat mädh abo hws BSH 1: 195 ( 1387) .
  13. 3)inlåta sig (i), gifva sig (i), gripa (till). med prep. til. karl waghadhe ther om gotz oc liiff oc satte sik til prang oc kiiff MD 389 .
  14. 4)sätta sig (emot), sätta sig upp (emot), inlåta sig i strid (med), vara genstörtig (emot). med prep. mot. han (djäfvulen) satte sik mote sinom skapara (creatori suo se opposuit) Bir 1: 188 . " wätgötha . . . wille siik mothe her steen sättya " RK 3: 2899 .
  15. 5)sätta sin förtröstan (på), förtrösta (på), lita (på). med prep. up a huilke ey satte sik oppa (non respexit in) wärldzlika fafängo glädhi, oc hännas falska lisman Su 130 . fleste säthia sik wppa lankt liff (diu se vivere arbitrantur) ib 244 . - refl. sätias,
  16. 1)sätta sig. sattis pafwin ok alle cardinalane ok biscopane mz honom KL 360 . " sattis hon swa fiärre at man mate mz en bugha skiwta til " MB 1: 198 . " maria sattis vidh hans fötir " Bo 141 . " sattes han tel borþ " Bu 421 . " alexius attis mz stafkarlom a gatu ther hans fadher gik fram " Bil 582 . sattes a stolen Bu 11 . " sattos . . . þe a stolen ib. eet säthe pa hulkit priaren settes " LfK 256 . sattis hon oppa sina säng KL 347 . " the . . . sattos a thera örss " RK 1: 3157 . Fr 2607 . KL 400 . MB 2: 394 . " ihesus sättis ofwir asna folan ok redh " MP 1: 3 . " duua flögh af himirike ok sattes iui blomster quisten " Bu 6 . - sätta sig, sättas, insättas, uppsättas. eusebius . . . sättis j stadh ok stol sancti petri cc x are wars herra Bil 561 . ib 562 o. s. v.
  17. 2)bosätta sig, taga sin bostad el. residens, slå sig ned. siþan satte han (Petrus) mz staf ok stol i rom Bu 99 .
  18. 3)sitta (af), stiga ned (från). sattis hwar tha aff sin häst Iv 1738 .
  19. 4)gå ned. om solen. joseph . . . (sagdhe) j dagh mon sool säthias mz solinne oc thänkte ther mz at han munde dö tha solin sättis Bil 605 . " wi seem at solen är allaledh the sama, tho at hon rinder op öster oc sätz wäster " MB 1: 38 . ib 62, 124, 325, 339, 490 .
  20. 5)sätta sig, sjunka. til thäs miältin sätz LB 1: 98 . sätia af,
  21. 1)sätta ned, lyfta ned (från häst). ther satte han aff then lifwande oc thän dödha laghdhe han när honom ST 477 .
  22. 2)sluta upp med, upphöra med. thet the sätie aff theress stemplingh BSH 5: 138 ( 1507) . - Jfr afsätia.
  23. 1)nedsätta. " böþ iohannes sätia niþar barena " Bu 151 .
  24. 2)låta (ngn) nedsätta sig el. slå sig ned, qvarlemna. thua !UDDA_TECKEN?: kiänneswena) satte han ther nidher (reliquit) at predika Bil 163 . " the tyzsko han haffe thär them satte han nidh i köpstadha " RK 1: 2762 .
  25. 3)nedstörta, afsäta. gudh setter them nide aa sit wälle MD (S) 202 .
  26. 1)sammansätta, hopfoga. lät saman läsa stenbruten. ok sät þöm saman sua hela som þe för varo Bu 152 .
  27. 2)sammanskrifva, samla. han sätte saman allan kesara räth i ena book Bil 702 . - sammansätta, författa. gudz mundir satte hona (predikan) saman (compilavit) Bo 64 . - uppsätta, affatta. scriptadhe hon sigh och togh gudz licame oc sätte saman testamentet Lg 3: 384 .
  28. 3)förena, förbina? han satte saman badhe kännedom ok läkedom (dock kanske snarast: han både författade undervisning och sammansätte läkedom). oc heladhe badhe siela oc kroppa LG 3: 227.
  29. 4)sammanställa. waar herra säter badhe saman dumban oc döwan MB 1: 285 .
  30. 5)ordna, inrätta. " sät saman (compone) thina idhi at thu see thäkkeliki i thik siälfwm " Ber 222 . - Jfr saman sätia.
  31. 1)tillsätta, förordna. " at ij . . . insighladhin lasin oc sattin til gömara " KL 396 . MB 2: 391 . " säthia till embethis men " Lg 3: 119 .
  32. 2)iordningställa, göra i ordning, reda till. han sporde om iag hade well mott honum rett satt till bordhen oc dwkana brett RK 3: (sista forts.) 5154 . " hon ville thwa ok smöria allan licamman oc sätian väl til " Bo 212 . - ordna drägten på (ngn), utstyra. swepto varafru systir vm hona klädhin. huldo nästan alt änlitit hänna. ok satto hona til som ena änkio Bo 215 . Lg 3: 101 .
  33. 3)tillägga, tilldela, förklara (ngt) tillkomma (ngn). nemdän hawer satt fornemda jäppä ok haqon stänsson hwsstrve arwät täl SD NS 1: 32 ( 1401) .
  34. 4)sätta till, förlora. han satte til lifwit ST 513 .
  35. 1)sätta upp, uppsätta. en fara herþe satte þät (hufvudet) up a stawr Bu 129 . " jac . . . satte hatten hop (för op; uppsatte hatten på en stång el. dyl.) " HSH 24: 86 ( 1516) . - uppsätta, upphöja. han sätte gregorium paua aff stole ok satte vp en biscop j hans stad Bil 764 . - bildl. thräkkin sätia the vp j högdina ok gullit vndir fötrina Bir 1: 53
  36. 2)sätta upp, uppföra. ryþär þär ok sätyr vp hus SD 5: 637 ( 1347) . abram . . . foor . . . til et bergh när betal stadh oc satte ther hws op (tetendit ibi tabernaculum suum) MB 1: 177 .
  37. 3)sätta i gång, börja, företag. han . . . satte stragx vp (constilluit) örligh oc stridh mote ptolomeum MB 2: 219 . " somlige satte wp ena falska gitzsan " ib 293 .
  38. 4)uppskjuta. " saadhant sättis alt op til nar gud föger iij rikis raadh tilsammän komme " FM 186 ( 1504) . " adrianus pawe badh konungh karl skynda thz ärandhit wtan dwalu, likawäl satte han opp, oc fram satte pawans wilia til annantidh " Lg 3: 308 . - refl. sätias up, sätta sig upp, resa sig. hon . . . sattis vp KL 150 . Pa (Tung) 43 . Jfr upsätia.
  39. 1)utsätta, pantsätta. skulum wij pantsättia nissa swensson så mycket godz som mögeligit är . . . oss uth at sättia SD NS 2: 56 (1408, nyare afskr.). - (?) haar iach . . . manath pa then skath; tho haffue the swarath, ath the vile säthia gordh och godz vth, annath seghiä the ecke haffua FM 392 (1508) .
  40. 2)utsätta, blottställa. godhir hyrdhe sätir sina siäl wt for siin faar Bo 120 . " iak . . . satte wt for idher mit liiff " Al 4224 .

Hänvisningar i artikeln

se mannin hwilkin (ej länkad i XML-källan)se eigh för (ej länkad i XML-källan)se wäl satta (ej länkad i XML-källan)se opposuit (ej länkad i XML-källan)se vivere arbitrantur (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.