riuka1
v.(verb)fsvm--riuka..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-ande MP 1: 164 . ryka Bir 4: (Avt) 178; MB 1: 499 ; LB 9 ; 108, 109; se vidare välriukande. rike LB 8: 47 . pres. riukar Bu 75 . ryker MB 1: 480 . rykir ib (Cod. B) 552. imp. rök. pl. roku Di 77 ), riuka bort , dunsta bort. lätandis wäskona ryka borth LB 9: 108 . ib 109 . riuka up , ryka upp, stiga upp. rök war häluitis eldir . . . vp af karino Bil 543 . " rökilse teknar godha bönir som stötelika ryker op ower alla himbla fore gudhi sälwom " MB 1: 480 . - Jfr välriukande.
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)ryka. " hans mundar lugahþe ok rök som brännesten " Bu 208 . " latir them (bergen) riuka " Gr 300 . rök aff allo bergheno som aff oghne MB 1: 330 . Bir 2: 297 . " staar oc bliuir . . . riukande (fumigabunda) ödhelakt landh " MP 1: 164 .
- 2)ryka, flyga, hastigt föras (genom luften) ss rök för vinden, med häftig fart drifvas omkring (i luften). han steg sa fast at stenana roku for hans föter Di 77 . " jarnet rök kring om smidiana (iarnit rytr i brott) " ib 122 .
- 3)ånga, sprida sig, utbreda sig. om lukt. tha rök swa söth luct wm allan stadhin Bil 251 . - lukta, gifva lukt från sig, dofta. þu . . . riukar söt Bu 75 . " gör . . . mundh vel rike " LB 8: 47 . " thässe oc thässkyns trä ryka wäl " MB 1: 499 . " hans siäl rykir mz dygdhelike frägdh ewerdhelika " ib (Cod. B) 552 . - lukta, stinka. som lazarum ther fyra dagha nidhir iordhandhir var allir rykande (motsv. st. MB 2: 401 loktande) opreste KL 408 . hans thanka ok astundilse riuka ok lokta j minne asyn swa som rutit köt Bir 1: 71 . " ilzska oc wranglikhet . . . hulkin som riuka swa som värste lokt j thine asyn " ib 3: 104 . " bränne stens drupa . . . þe þär illa ryka " ib 4: (Avt) 178 . " fuleka riukande vatn " MP 1: 164 .