ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)
Fornsvenska

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 1.06 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--röra-vb.1) ↗

röra1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--röra..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »röra» (homonymer och kompletterande band):
Huvudverk: röra (2) · v.Huvudverk: röra (3) · nnHuvudverk: röra (4) · nnSupplement: röra · v.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

röörarörasröra bortröra samanröra tilröra ut

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

rööra . -ir, -þe, -þer), röras , röra bort , röra saman , röra til , röras um kring , röra sig omkring, göra kretsformigt omlopp. at himbla ganger wardher längre, än som the röras om kring til enna skipilse eller andra MB 1: 67 . röra up , uppröra, sätta i rörelse, åstadkomma, förorsaka. rördhe vp all hinder mot henne Lg 3: 254 . Jfr up röra. röra ut ,

Källans artikeltext (14 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)röra, sätta i rörelse. han gat ängin limin rört vtan howdhit Bo 200 . " lät fiura män röra vaghnen (för urspr. vaggona; Cod. B, C waggona) mz iarn stangom (cunam . . . a virgis quator agiari) " Bu 505 . " han var ey ostadughir som rö j vatne, hulkin aff huari vädhre röris " MP 1: 20 . " himbla röras ey aff sinne natwra ensampne, vtan mäst aff ängla krapt " MB 1: 67 . Bil 104 . - svänga. han rörir mannelika sit godha swärdh Al 649 . RK 3: 140 . - sätta i rörelse, sätta i gång, drifva. mz spora han örsith rördhe thiit han rösten hördhe Fr 955 . - röra, föra från stället, rubba. at han gange ey j vatnit vtan til knän oc säty ey fotin vtan ther som sandin är fastir at ey skola fötirne aff stadh röras vm bölghiona gaa owir knän Bir 2: 231 . " castaþo män stora linor vm afguþa stok ok vildo dragha viþ iorþ ok gato eigh rört þy sinne " Bu 207 . - stöta. swa önkelika the herra iwan rördho mz the starka skapt the fördho Iv 3349 . Fr 1693, 1805 . mangt örss var the a sidho röört swa at thz foor i sprung ok i hyrte RK 1: 1439 . - stöta, bortstöta, aflägsna. hafuer iak mangin man fra sadhelin rört mz thz skaft ther iak hafuer fört Iv 708 . " kombir iak tik oc e (movebo) thin lyusstaka aff sino rwme " MB 2: 335 . rör (amove) fan thik thins likama ofwerflödhis krase Su 457 . Bir 3: 129, 131 . " mz falske predican aff rette tro rörth " MD 33 . - part. pres., rörlig, flyttbar. alla mina rörandes penninga SD NS 1: 110 (1402, nyare afskr.). rörande oc wrörande ib 303 (1403, gammal afskr.). alla wara bopäninga, the rörans (för rörandes) ärw ib 2: 12 ( 1408) . " alth . . . her staffans goz, rörande oc o[rö]rende " BSH 3: 298 ( 1471) .
  3. 2)i andlig mening: röra, sätta i rörelse, sätta i gång. at röra oc fulkompna wara natwro ämpne MB 1: 149 . " ey vilde iak röra (movere) mz enom fingir thz som iak androm bödh " Bir 1: 354 . - röra, rikta, gifva riktning åt. jak rördhe (movi) thz (ɔ: frälst siälfs vald) illa oc vanskiplica Bir 3: 437. rördho (moverunt) sin vilia illa mot thessom tw ib 1: 250 . - sätta i rörelse, drifva, förmå. adam är then förste som rördhe människio ntwro til at öxlas MB 1: 149 . " siälin rördhe hona (handen) til gerning " ib. " röre (äggar) han (allmogen el. folket) til missämio inbyrdes " KS 75 (184, 82) . rörer min hogh til twäkan Su 187 . " rörande tik til andelika frögd oc glädhi " ib 341 . - förmå, beveka. fyra thing varu hulkin som mik rördhe til at resa vp lazarum Bir 2: 139 . " nokat rördhir til at taka kristna tro " KL 31 . " rördhos brödhrinne til miskun " ib 301 . Jfr 6.
  4. 3)sätta i gång, väcka, uppväcka, åstadkomma. öl rörir stoor ordh GO 128 . " ä röris kiiff aff ölkwno bodh ib 488. " ib 73 . " owinskap . . . röra " Fr 1682 . " thz som röre kötzens lwsta " Ber 159 . röre stridher ib 234 . rördhe . . . stridh mot mik Bir 3: 254 . " röra mooth tik tolken käremaal " Su 121 .
  5. 4)röra, sätta i rörelse, uppröra, uppskaka. sagdhe sik hafua rört hafuit oc giort stora storma Bil 725 . " rördhis vatnit af gudz ängle " Bo 121 . Lg 70 . Al 5825 . " öronin syntis sua som malm giutara bälghia rörande (commoventes) allan hiärnan mz idhkelikom bläst " Bir 2: 15 . - i andlig mening: uppröra, uppskaka, oroa. världinna thanka flytande vatn rörir myket oc mödhe thin hugh Bir 2: 183 . saa jak annantidh christum domara . . . meer rördhan ok rettan än för ib 3: 464 .
  6. 5)röra (i). rördo i branda RK 1: 1661 . " rörandhis i stenomen oc mwrkalk " Lg 3: 286 .
  7. 6)röra, väcka, rörelse i, beveka. at thu tith . . . hiärta . . . altidh rörer om wsla . . . syndara Su 172 . " at then hälghe ande sökir ey ok röre stundom hans hiärta " Bir 1: 188 . " rördhis iak af milhet owir them " ib 78 . " at hon af modhirlikx älskoghx sötma rördhis " Bo 244 . MB 2: 297 . Lg 218 .
  8. 7)öfverväga, besinna. mins hiärta akth ok aminne rörir thet ordhit opta SD NS 2: 10 (1405; möjl. är ordhit att fatta ss subj. och stället att föra till bem. 4).
  9. 8)beröra, förmäla, omtala, anföra, framställa, tala, säga. lät han annantidh röra (replicavit) alt saman MB 2: 23 . " thenna dröffwilsenna materiam, swa offtha rördha (ventilatam) . . . giordhis ey behoff nw ythermera röra (resumere) " Su 116 . thz thu nakraledhis til forinna rördhe mz faam ordhom ib 199 . thz för marsken rördo RK 2: 4399 . " thz första som j röre " ib 4718 . " mädhan thetta skeer som jak nw rörer ib 3: 1396. " ib 650, 740, 931, 2063, 2099,2775 . " idher sak för byscopin röra " ib 1321 . " the ärende jak nw aktar röra ib 1870. " ib 3351 . " erchebyscopsens striidh röra " ib 324 . som är rört ib 2: l8898. ib 1: (sfgn) s. 171 . " som förre är rörth och sakth " ib 3: 3532 . " vm sambindelsä breff munde the swa röra " ib 2: s. 336. i ere rörendes om then uthgerd til jönechöpu[n] gh BSH 5: 242 ( 1508) . röres ther om andra resor MB 2: 72 . BSH 4: 99 ( 1483) . MD 486 . Lg 3: 448 . " aff manghom röra tala oc skriffua " ib 614 . ib 400 . - hemställa. rördhe han til them hwem them bäst synthes oc beqwämelikast ware honom tilföghias til sängalagha oc hustru Lg 3: 293 .
  10. 9)röra, vidröra. " han rörir mik mz sinä hand " Va 17 . " at j ey nakot minzsta tingh rören (contingatis) " MB 2: 15 . " altareth skal byggias aff stenom, ekke mz iärnom rördom (quos ferrum non tetigit) " ib 23 . - röra, lägga våldsam hand på, göra för när. maghom wi them enkte röra (contingere) MB 2: 26 . - part. pret. rörd af slag, lam. befructer at bliffwe borttagen eller rörder LB 7: 342 . 10) röra, angå, syfta på, handla om. med dat. thz skal them allom röra MD (S) 258 . - med ack. thz som siälanna helso rördhe Bo 170 . ib 172, 231 . Bir 3: 256, 417, 4: 38 . BSH 2: 35 ( 1396) . SD NS 1: 70 ( 1401) o. s. v. VKR 10 . LfK 165 . Lg 3: 9 . pröffte han wel at hon (liknilsen) han sielfwan rördhe ST 385 . " reuelacio rörandis pawan " Bir 4: 113 . - med prep. predikan, som rördhe . . . om ihesu christi tro Lg 3: 154 . Su 347 . annor stykke, som röra oppa the hälga tro grwndh oc stadhfästilse Lg 3: 435 . ib 479 . Su 263, 351 . " naar oldermannen hanom tilsegiende vorder rörende pa staden eller pa kompanijt " SO 196 . röra sik,
  11. 1)röra sig, sätta sig i rörelse, förflytta sig. lärer modhorin han (ormunen) att röra sik Bir 3: 74 .
  12. 2)begifva sig. han . . . siik till stokholm rörde RK 3: 1174 . ib 3720, 4016 . refl.
  13. 1)röra sig. han lät orma röras Bu 101 . i honom bliwm vi ok röroms ok ärom KL 161 . " swa som vm liuande barn vare j hiärtano vmuändande sik ok rörandis " Bir 3: 204 . " hwar ryggio taflan är lös ok hwar röris mot andre " ib 138 . " bakin röris äptir hofwodzsins rörilsom ib. "
  14. 2)röras, sättas i rörelse, uppröras. togh watnith at röras Lg 95 . Al 5824 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗
Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.