nyter1
adj.(adjektiv)fsvm--nyter..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (8)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
nyter SD 5: 477 (1345, nyare afskr.) . f. ntt Bil 54 . n. nyt Ber 250 . ck . m. nyttan ib 243. dat. m. nyttho GO 305 . p . m. nytta RK 2: 1797 . f. nytta Ber 251, 255 . komp. nytare Bir 4: 134 ; Br 251; BtRK 116 ( 1436) . nyttaren (ack m.) BSH 1: 188 ( 1386) . superl. nytaster : -ast VAH 24: 327 ( 1377) . nyttaster: -ast BSH 1: 188 ( 1386) ; D NS 1: 172 (1402, gammal afskr.), 179 (1402), 180 (1402), 361 (1404); RK 2: 74921, 7500 ; -asta BtRK 116 ( 1436) ; -astan BSH 1: 188 ( 1386) ),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)brukbar wardh hanum handen atir wäl nytt aff onytte Bil 54 . - nyttig. som honum nytast oc bäzst synis VAH 24: 327 ( 1377) . som . . . clostersins . . . formännom nyttast ok [bäst] synis SD NS 1: 361 ( 1404) . ib 172 (1402, gammal afskr.), 2: 7491. then han wth rikeo nyttast dugha ib 7500 (här är nyttast möjl. att fatta ss brukadt averbielt). Ber 251, 255 . " thz r hänne nyttare til hänna siäl hallir standa qwar än heem tara " Bir 4: 124 . thässa bokena giordhe sanctus bermardus til ärkelikin kännedom ok mykit nyttan allom them som til renlifnadh i kloster gifne äru Ber 243 . " nyt ärfwohe i 250. tjenlig, lämplig, duglig. nytter til rikesins þiänist S 5: 477 (1345, nyare afskr.). at the engin man nyttaren älla ganglikaren wisten landeno i thessom lärndom " BSH 1: 188 ( 1386) . " hwad thöm nyttast oc iäpnast koma ma " ib bö tht vtydas til thet bästa och nyttasta BtRK 116 ( 1436) . " scule han all slot oc län fa äfter has suensca radz radhe tha the jnfödda them thykte bezst nytta " RK 2: 1797 .
- 2)dugtig, hurtig. " ä wardhir nytthom nakath til wakna (extemplo vegetus aris fit homunico fretus) " GO 305 . Jfr fa-, mat-, o-nyter.