ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 20.42 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--mykil-av.1) ↗

mykil1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--mykil..av.1
Andra poster med uppslagsordet »mykil» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (28)

mykynmikinmikynmykitmiokimökitmöketmöghetmykelsmykinsmyklimöklemyklumyklomöklomyklamöklämöclämyklemykinmykylmyklanmycklanmyclamyghenmyklommyklämikla

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

f. mykil L.; KS 17 (43, 18), 52 (132, 56) . mykyl ÖGL G. 15. mykin ib ES. 3: 2; MELL Kg 10 pr. mykyn Bo 12 ; Bir 3: 471 . mikin VGL II J. 43. mikyn Di 276 . n. mykit Bu 8 " och ofta. mykyt " SR 44 ; ST 422 ; Su 17, 259 . mioki Bil 244 . mökit SJ 308 ( 1463) . " mökith " BSH 4: 278 ( 1501) . möket L. möghet Bir 4: 164 . gen. n. mykils ÖGL Vaþ. 20 pr. mykels MB 1: 137 . mykins KL 133 ; MP 2: 104 . dat. m. myklum UpL conf. mycklom Bu 499 . f. mykle ib 3 ; KS 23 (55, 24) . mykli VGL I Forn. B. 10 pr. myklli ib IV 14: 17. mökle Bo 100 . n. myklu VGL I VS. 3: 2. myklo Bo 213 ; Di 106 . möklo VKR 74 ; MB 2: 234 . mykla KL 288 ; Bil 248 . möklä LfK 220 . möclä Lg 3: 565 . mykle SD 6: 181 ( 1350) . ack. m. mykin Bir 2: 27 ; KS 23 (55, 24) och ofta. mykyl Iv (Cod. B) 431. myklan MP 1: 97 . mycklan Bu 141 . f. mykla KS 51 (129, 55), 66 (163, 72), 82 (203, 90) ; Bir 3: 471 ; Fl 240 ; Di 181, 196 . mykin RK 1: 502, 511 . myken ib 2: 4958 . pl. nom. m. mycla Di 216 f. mykla ÖGL Vaþ 15: 4. n. mykil VGL I O. 6; ÖGL B. 17: 1. myghen RK 3: 1872 . gen. mykla KS 54 (137, 58) . dat. myklom Bo 104 . ack. m. myklä KL 162 . best. form sing. nom. m. mykle Bil 859 ; KL 133 ; MB 1: 473 ; Bir 1: 390 . ack. f. myklo MP 2: 63 . dat. m. mikla KS 15 (35, 16) . f. myklo MP 2: 97 . pl. ack. f. möklä LfK 219 ),

Källans artikeltext (7 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)stor (i utsträckning) el. växt). än vindögha är a väg swa mykyt at þyliko matte in kastä SR 44 . " han war mykin rise " MB 1: 434 . - i ortnamn. in mycelä SD 1: 730 (i vidim. fr. 1281).
  3. 2)stor, mycken (i mängd el. grad). fingo . . . myken flat kaka RK 2: 4958 . " äther man mokin (för mykin) mora tha ffar man lwsta tiil quinnor (Macer: accendit venerem si large sumitur illa) " LB 2: 32 . the !UDDA_TECKEN?: ärende) warda . . . stoor myghen och mangh RK 3: 1872 . " vm han hauer suå mykla manna makt " KS 82 (203, 90) . mikin bardaghi Bu 176 . " et mykit hoff " RK 1: 4253 . " i mökle vaku " Bo 100 . " äru sampnade . . . mothe oss j störste makt oc möklo tali " MB 2: 234 . kom bradhlikit liudh aff himnomin swa som änxlikx mykins vädhär ällä ande (för vädhärs älla anda; spiritus vehementis) KL 133 . " mz mykle dyght " Bu 3 . i myclom vaþa ib 499 . " hans mykle älskoghe oc kärlekir " MB 1: 473 . ib 137 . " huar sum äru mång rådh ok opta, ther är mykil snille " KS 17 (43, 18) . " vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan, tå må tu liua medh mykle tröst " ib 23 (55, 24). giua sik ther um mykla akt ib 51 (129, 55). thz är mykil landa ok almogha tarf ok hughnadhr ib 52 (132, 56) the äru stadde i myklom dröuilsom (in magna sunt tribulatione et angustia) Bo 104 . " þen som mykit hawer " SD 5: 561 ( 1346) . " sua mykit höre os tel här af sighia " Bu 8 . " cristofforus thydhir swa mykit a warth maal som then ther bär christum " ST 115 . - n. huru mycket. wardhe owir ena mz syslomannenom mykit hon skal honom oc hans tiänarom giffua til lön om aarit Bir 5: 115 . " witi mykit aarswextin är hwart aar " ib 116 . ib 117 . " wil tw witha mykith hwarth aff förscriffnom tingom haffwer aff hita, köldh äller törko oc väsko " PM XXXV . the aamyntos wäl hans stora ondzsko oc mykit ont han haffde bedriffwit MB 2: 252 . - dat. n. i förbindelse med komp.; mycket. myklo mera Bo 213 . " mykla mer " Bil 248 . VKR 74 . " til þes at þetta er sua mykla staþughane " SD 6: 181 ( 1350) . " sa mykla flere ängla " KL 288 . forwan möclä flegha korsherra Lg 3: 565 . j mörklä hardare pynor LfK 220 .
  4. 3)mången. " stadhfäste mz kiännedom myklä crisnä " KL 162 . " tik tilbör naghat lidha aff the möklä pynor tu forsculdat hafuer (patieris pauca de multis, que patereris, nisi tib subvensset misericordia nostri redemptoris) " LfK 219 .
  5. 4)stor, hög, betydande. guz mykle ok vppinbare daghir KL 133 . " then mykle ok store gudhin " Bir 1: 390 . thän mykle herran gudh alzualdogher Bil 859 . mykin är basilius biscopeer ib 602 . Lg 32 . " sagþo þolikan man myclan ok mildan ok goþan kännefaþur eigh vara värþan dö " Bu 141 . " thön ord ther aristoteles kände sinom herra, mikla alexandr kununge " KS 15 (35, 16) . " i mykla ok witra manna närwaru " ib 54 (137, 58). en brodhor mykin i atirhalde KL 250 . " mykin man foe sik " MB 1: 205 ; jfr for 17. Di 126 . han war . . . mykin stridzman ib 20. sa mykin en trwll karl ib 121 . " en mykin högtidis dag " ib 165 . - n. adv.
  6. 1)mycket, ganska. " mykit oc harþlicä plictugher " SD 5: 561 ( 1346) . " mykit wäl klädda " Bil 651 . " pylato miokit kär " ib 244 . " han war mykit idhin " KL 288 . " mykit manghe " Su 259 . ST 422 . BSH 4: 278 ( 1501) . - vid komp. litith aff balsama är mykyt bäthre oc dyrare än fulmykyt aff ättikio Su 17 .
  7. 2)allt för. gropana synas honom mykit vidha (nimis latæ ad) owir springa murane mykit höghre at owir fara Bir 1: 345 . - Jfr for-, ful-, iäm-, ko-, of-mykil el. -mykin.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.