mena1
v.(verb)fsvm--mena..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
meena . pres. -ar . imf . -aþe Bu 145 . -adhe Bil 456 ; MB 1: 86 . -te Bil 268 ; Al 5909 . -the Bil 456 . -de Di 171 . part. pret. -adher ) ,
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)skada, vara till men el. olägenhet. med dat. menar thz ekke andrum diwrom at thera hiärne är waater MB 1: 114 .
- 2)föröda, döda. " med ack. the giorde huar annan storan skad oc mende diwr hwar i annars skog " Di 171 .
- 3)förmena, förhindra, förbjuda. med dat. och ack. mena likamanum oloflican lusta Bil 353 . " ängin kan mik thz mena " Bir 1: 214 . Al 5909 . RK 2: s. 334. wil thu mik antigonum mena (förmena mig att dräpa A.) Al 8440 . " iak wil idher ey hiälp at mena (vägra) " ib 2517 . " ty huse watn mena (undanhållas) " KS 85 (208, 93) . ib 85 (209, 93). calmarna sculle the landet meena (afskrära från förbindelse med landsbygden) RK 2: 2416 . - med dat. och inf. menar hanom mär mässo sighia Bu 27 . ib 4, 145 . Bil 124, 268 . " maria menadhe hanum swa at göra " ib 456 . - med prep. for med dat. och en sats. for allum mannum mena . . . thz ängin skulde hona fa Iv 4339 . - med ack. hwa som menadhe allan skahda han hindradhe flere gaghn MB 1: 86 . " thz kunnin i äkke meena " Bo 160 . - med inf. vgglahopir menar wara skips för GO 630 . - hindra, lägga hinder i vägen. abs. MB 1: 85 . spöria, än förste man eller alle epter han hafdho wd hafft ower all diwr, än ey hafdhe synden menath ib 96 . " iak gat thagar ingangit for thz hälgha kors swa at enkte menthe " Bil 456 . - Jfr formena.