Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
maþer1
(substantiv)fsvm--maþer..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (72)
maþarmadhermadermadhirmandermanninmaþrin Lmadrinvanlmannin elmannenmanzmansmannemanmänmännemannamannommännommänninirstadzxmännenemännenaköpmännenamanna athävemanna blodhmanna byghþmanna hampnmanna hälghanmannahelganmanna hättamanna kiurtilmanna klostermanna klädhabonadhermanna kynmanna lifnadhermanna livernemanna lofmanna naturmanna röstmanna skormanne-manna störtningmanna talmanna väktmanz aldermanz anlitemanz banimanz botmanz byrþmanz delmans diupermanzdywpermans gärningmans-manz hambermanz handmanz hembermanz höghermanz kynmanz limbermans lutermanz ordhmandzordhmanz slaghmantzslaghmanz stormanz störtingmanz sörmanz vitmantz-manz ögha
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
maþar Bu 145, 197 . madher Bil 64 ; SD 4: 408 ( 1335, nyare afskr.) ; Al 7160 (i rimsl.); MD 160 (i rimsl.). mader (i rimsl.) ib 318, 320, 351 . madhir MB 1: (Cod. B) 527, hvilken form är den i Cod. B oftast förekommande nom. af detta ord; se MB 1: 568 . mander (i rimsl.) Al 909 . vanligen man. med art. madherin enl. MB 1: 568 i Cod. B oftast då Cod. A har mannin . maþrin L. madrin Bil 579 . vanl. mannin el. mannen . gen. manz . mans . dat. manne . ack. man . pl. nom. män . männe MB 2: 94 . gen. manna dat. mannom . männom TK 273 . ack. män . med art. nom. männinir L. KL 151 ; stadzxmännene Lg 429 . ack. männena MB 2: 5, 94 ; köpmännena Bil 628), manna athäve , manna blodh , manna byghþ , manna hampn , manna hälghan mannahelgan ) manna hätta , manna kiurtil -kiortil ) manna kloster , manna klädhabonadher , manna kyn -kön . -kiön ) manna lifnadher , manna likn? manna liverne , manna lof , manna natur , manna röst , manna skor manne- GS 51 ( 1450)), manna störtning manne- ) manna tal , manna väkt , manz alder , manz anlite -änlite ) manz bani , manz bot fulla manz böther FH 2: 117 ( 1438) . - Jfr manbot. manz byrþ , manz del -deel ) mans diuper manzdywper ) mans gärning mans- ) manz hamber , manz hand , manz hember , manz högher , manz kyn -kön ) manz limber , mans luter manz ordh mandzordh ) manz slagh mantzslagh ) manz stor , manz störting , manz säte? manz sör , manz vit mantz- ) manz ögha ,
Källans artikeltext (14 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)menniska. " maþar är manne likastar " Bu 145 . " manz änlite " ib. " öpto han wara mere än man " Bil 112 . " fik han sua myklo mere hugnaþ af guþi. at han hafþe mindre af mannom " Bu 149 . " han saghþe . . . sik vara diäwl ok eigh man " ib 8 . " en vlualde com ok talaþe som man " ib 515 . han (ɔ: guz son) vilde madher warda at frälsa mannin Bil 84 . " göra man gudhi hemelican oc likan " Bo 15 . " hwath är mannen thes, at thu hawär gjort hanom slijka wirdning " KS 2 (4, 2) . " är mannen äpte sin naturlik skipelse skapader mit mällen ängla ok wärilzlik diur " ib 2 (5, 3). skal kunung thz wita ok hoxa, at han är ey åtenast man, utan är ok mera än man och minna än gudh i thesse werld ib 14 (32, 15). mannen är skapadher til wit oc vnderstandilse MB 1: 83 . " mannen . . . liffwer i litzlan tima " LfK 44 . " mannin hawir sin vilia mik genwärdoghan " Bir 1: 203 . " thin siäl swa som ok hwars manz lifwir ärwädhelika " ib 65 . " j huars manz hiärta " ib 2: 25 . " skulu onde män pröua at thz är ey min skuld at the äru ondo " ib. " wädher är okunnoghare marghom mannom än watn " MB 1: 73 . " ey är annat nampn vndir himpnom gifuit mannom j hulko oss bör hela vardha " MP 1: 31 . " pröua the thet medh naturlikom skälom ok suå medh manna skälom ok äptedömom (skäl och exempel hämtade från menniskiolifvet) " KS 7 (16, 7) . allom halghom mannom (helgon) tel lof Bu 3 . " at iak skal orsak mik for minom änglom ok allom minom hälghom mannom " Bir 1: 202 ; " se vidare under helagher 1: jfr äfven 5. han kröp ij kyrkith man om man (förbi den ene efter den andre) " Al 2331 . honum var äruodhis ful gerning j yttro mannenom som är til sin licamma Bir 3: 380 . " honum var ey altidh andelikin hugnadhir aff indra mannenom " ib. " läthin thy borth gambla mannen (den gamla menniskan, den gamle Adam) oc iförom os then wngha " Su 92 . ib 31, 254 . " j förin idhir j nyan man " MP 1: 126 . " nw ma nakar man wilia androm antiggia tala eller göra skadha " MB 1: 460 . " thz är omöghelikt at nakar mander thz bort föra ( för före) " Al 909 ; " jfr 6. - i allmh. andligt väsende. then onde man (djäfulen) " FH 5: 156 ( 1491) . - ååtföljdt af ordnngstal betecknande den ordning, i hvilken menniskor räknas vara med hvarandra beslägtade. war enoch siwnde man (afkomling i sjunde led) aff adam MB 1: 2 . " jak hämpnis foräldra synder aff söne oc sonasöne til thridhia man (led) oc fiärdha minna owina, än minom winom lönir iak lydhno oc älskogha mz miskund til thwsanda man " ib 332 . ib 183, 184. BSH 5: 101 ( 1506) . - pl. närmande sig beteckning för obestämdt subj. (jfr 6). hans fözla: som män kalla (man kallar) iul Bu 61 . ib 203 . " thär til at män mattin þät gömä wir skiupum " SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - gen. pl. förstärkande vid superl. manna rätuistae Bu 197 . ib 193 . Bil 304 . " prestin hänna fadhir doo manna först äpte hona " ib 879 .
- 2)man, karl. i mots. till qvinna. " kuna gialle all bruth siin sma madher " SD 4: 408 (1335, nyare afskr.). män ok kono Bu 3 . KS 46 (118, 50) . - man, till mogen ålder kommen. för än han wardher madher Al 7160 . " tha han är komyn til mans (till manbar el. mogen ålder) " Di 261 . han war til manne komen oc her henric biildze war eth baarn FH 5: 230 ( 1516) . - man i mera allmän betydelse (icke alltid med säkerhet att skilja från 1), äfven man ss medlem af ett samhälle, krigare o. s. v. at lysis opt firi allum manum (för mannum) SD 1: 668 ( 1285, gammal afskr.) . " wäri frither mällin aldra manna . ib. rikesins radh oc män innan suerike " BSH 2: 39 ( 1326) . " hani vinin wald at witnä til salans medh attä mannum " SR 1 . " skiptas män giäwm viþär " ib 46 . nu spanä naþär hion manz ib. " iär þät ejär siäx manna ib. misfyrmir man frälsum manne " ib 54 . ib 9 . ens mans vakn ib 26 . " en saloghar siukar man " Bu 165 . en miok syndoghar man ib 20 . " octouiamus viis man ok vitar " ib 62 . " santillus hät en man " ib 56 . " hafþe þeophilum mindre man " ib 29 . " gamblir män " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). lönlek samband ok hälst wälborna mannä the göra opteleka bathe for mamum (enskilda) ok almänning stadhlikär geengangur ib. " then godhe man " Fl 1210 . " äghir huar sinom luth radha sliikt a man som a man " TB 74 . " lot han sin här saman sanka ther war redho man som man " Al 3205 . " the wille man aff huse ga " RK 2: 803 . ib 4180, 3: 794 . " man af huse han wt bödh " ib 2: 1532 . ib 3: 3961 . " wilia the oss koma til hiep man w huse " BSH 5: 183 ( 1507) . " leffwa och dö för eder och riketh til then yttersta man " ib 369 ( 1509) . - sing. i koll. bem. i förening med adj. men el. menegher. suärgis rike och mene man til stort fordärff FM 189 ( 1504) . FH 7: 79 ( 1509) . " oss ok then menige man til longligit gagn " FM 157 ( 1504) . ib 165 ( 1504) . - man, med framhållande af begreppen af kraft, duglighet el. anseende. är mykin man fore sik MB 1: 205 . " ärin j nagon tid men fför idher " MD (S) 226 . " vari aldhre sythan swa man ath tholkit honum byndhz meer " SO 23 . " blifwe ey man thes bäthre " ib 27, 70 . ib 114, 153 . " thz bötte han sidhan som en man (som en karl, med besked) " RK 1: 859 . ängin thera är ther til man (i stånd) Iv 5174 . Va 31 .
- 3)äkta man. alt þär til hon man takir SD 5: 476 (1345, nyare afskr.). thässe quinnan hafdhe sköran man KL 61 . " godh hustru thänkir mz sik mädhan min man älska mik hui skal jak dröuas " Bir 3: 23 . ib 4: 124 . KL 184 . MP 1: 40 . ST 28 . Di 5 . " ouergaff syn eigen man ok bondha " Lg 3: 550 . " hon war vng komen til manna (gift) " MD (S) 270 .
- 4)tjenare, tjensteman, man. tröste sina män ok varþnaþ tel martirium Bu 422 . " varþ hans man " ib 29, 497 . " þe lön guþ giuar sinom mannom " ib 518 . Bil 124 . Fl 1219, 1254 . han war philippe vnderdaan war hans man ok giordhe honum skat Al 769 . " them han vnte liiff the wordho honum trygge alexandro ok wordho hans män " ib 1057 . Iv 1541, 2456 . RK 1: 2438, 4510 . " baþe wari män ok swa adþri thär i härramanna gardþum thiäna " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). como decii kesar män (milites) ok toko han fran berþe oc förþo for sin härra Bu 421 " j . . . nekaden mik kosth oc brödh mynom mannom til widherqwäkilse " MB 2: 94 . " böd han tha alla sinä men the som wapnföre waro at the skulle snart komma till hanum " Di 22 . ib 38, 204 .
- 5)helig man, helgon (jfr Bu 3 ; Bir 1: 202, anf. under 1). i eder (jfr Ihre 2: 164). swoor om män Fl 455 . " her axel swardhe ney widh men " RK 2: 1418 . - män vet el. vet män (jfr Isl. menn veit el. veit menn i sht i romantiska sagor), för visso, i sanning. men wet, sagde the, honom är j hiärtat we Fl 585 . Iv 524 . " men weth thu äst aff enä godhä art " Va 27 . " män veet thz skal vara " Fr 933 . män weet thz skal vara ia ib 2816 . " män veet ney mälte han til thöm " ib 838 . " mey män weet thz gaar ey swa " Iv 4131 . " ja män veet thz gaar mik swa " ib 2693 . ja veet män vitin thz sannelika iak vil idher herra äkke swika ib 5579 . " thz weet män tha saghdo han iak wil idher visa thän sama man " ib 3963 .
- 6)prädicaþe .man. " ss obestämdt pron. för att beteckna ett subjet af allmän och obestämd betydelse (jfr detta ord i pl. i liknande betydelse, anf. under 1, äfvensom nakar man " MB 1: 460 ; nakar mander Al 909 ; " båda anf. under 1). at te þöm huru man skulde väruldena forsma " Bu 151 . fals ok flärþa fult är[r a] a] lt þätta hems lif. ok skippar þa hälzt af hände. man vänte sik halda ib 186 . " en man räknar rät " Bil 434 . " man iänar vm þeem " SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). vtan man hawe þyrftelik fall ib 670 . þän timä man til fiända drager ib 5: 478 ( 1345, nyare afskr.) . nw ma man spyria MB 1: 86 . ib 92, 460 . " man sa hans klubbo farä igenom härän " Va 46 . " tha wart i stokholm howat aff makt swa at manz (ens) hierta giorda sakt " RK 1: 1149 . ST 350 . - Jfr aþal-, afgudh-, afuunds-, aker-, alder-, alders-, almoso-, anger-, arbeidhis-, arvodhis-, astäþu-, asynar-, attungs-, atvistar-, bana-, befalnings-, biärgs-, bla-, bo-, boands-, bofälags-, bol-, bola-, bolags-, bolstads-, borghana-, borghanz-, boskaps-, bruþ-, buds-, bugha-, bura-, by-, bya-, byggianz-, byrþa-, bysätis-, daghthingis-, delu-, diävuls-, dottor-, drafls-, dygdha-, fanga-, fangis-, far-, fatök-, fiske-, fiärdhung-, fiärpungs-, for-, forgangu-, forgärninga-, forseo-, forsikäla-, forsyna-, forvista-, friþ-, frids-, frukt-, frälse-, frälsis-, fälags-, färio-, fästa-, fäste-, fögho-, giptar-, giptinga-, gipto-, gisla-, giwanz-, grimu-, guds-, gäl-, gärdh-, gärdha-, gärninga-, gärningis-, gäst-, halds-, halfgärþa-, hemis-, hemol-, hemols-, hiorþhalds-, hirþ-, hof-, hovuds-, hus-, husaby-, hussätis-, hussätu-, hägoma-, hälghe-, hämda-, häradh-, härads-, härra-, höfdhings-, hömta-, ilgärninga-, ilgärningis-, inhysis-, innan hundaris-, innan konungsrikis-, innanrikis-, innis-, inrikis-, intäkiu-, intäkta-, intäktis-, istaþa-, ivir-, kamper-, karl-, kloster-, klärk-, köp-, köpstadha-, köpstads-, köpu-, lagh-, land-, lands-, lands syna-, lappa-, ledhis-, ldhsaghu-, legho-, leidha-, lek-, lovanz-, luka-, läns-, lösinga-, löska-, mal-, mala-, malat-, mals-, malmös-, middel-, midhalders-, midhlunga-, mots-, muslaghu-, mäghin-, mäli-, mälis-, mästar-, mästara-, mäts-, nordh-, nämdar-, obyrþar-, oþals-, osanninda-, ostyris-, plagho-, plogh-, portkonu-, puto-, qvin-, raþ-, radhgärdha-, rans-, reþu-, renlivis-, riddar-, riddara-, riddaramanz-, riddarmanz-, riddarskaps-, salu-, sanninda-, sara-, sigher-, sighers-, sighlinga-, siuka-, siäx-, skapa-, skat-, skila-, skip-, skogh-, skot-, skripta-, skunafals-, skyld-, skyldar-, skämda-, sköt-, ninga-, släkta-, släktis-, sokna-, spa-, spele-, stads-, strids-, styri-, stämninga-, suþerköpungs-, syna-, synda-, syslo-, sädhis-, sände-, taks-, taku-, talu-, tilsen-, timber-, täkiu-, þingstämnu-, þingvitnis-, þiänista-, þiänisto-, thridhiungs-, thäkkilsa-, umbuds-, utbya-, valdgärningis-, valds-, varþ-, vards-, vedhe-, vidheratto-, viþerdelu-, viþergangu-, vidherlags-, vidherlägs-, vilda-, villo-, vingana-, vitnis-, väldis-, värk-, värna-, värulds-, väst-, vättis-, ymu-, ällis-, älskogha-, ämbitis-, ät-, ättalevis-, ölbuds-, örlögs-, örlöghis-maþer el. -man äfvensom byghþa-, eds-, eþa-, fasta-, fasto-, folklands-, fästo-, hamnu-, hanabygg -ia-, hundaris-, innan sokna-, iämkyrnis-, minnunga-, mungats-, mätanz-, stadhfästis-, stämnu-, þing-, þings-män.
- 1)menniskoslägte. " han . . . lätär alt mannkiön födhas af enom man " KL 161 .
- 2)slag af menniskor. thry manna kön liknas threm skipom Bir 2: 171 . " äru thriggia handa manna kön thiänande mik j thesse wälrdlinne " ib 1: 39 . - Jfr man-, manz-kyn.
- 1)menniskohand. jak hängde mina skiäru j soolgisla oc hon skar mera korn hängiande än the andra skaro j manz handom ST 1238 .
- 2)manlig el. kraftig hand? the slogo ther mz manz hand XXXM hedninge j häll Va 46 .
- 1)slagtning, strid. " the rytza toghot tha jnnan en dagh ella haffde ther warit eth manzlagh " RK 1: 1629 . ib 2665 . " them winna vtan mantzslagh (sine congressione pugnæ) " MB 2: 156 .
- 2)dödande, blodbad, nederlag. " giordhe mykin skadha oc manz slagh owir alt riket " MB 2: 268 .
- 3)dråp, dråpsak. effther ther . . . jak komyn är j manzslagh FH 5: 30 ( 1465) .