ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.62 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--lysa-vb.1) ↗

lysa1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--lysa..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »lysa» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (20)

liusaliwsalyusalyserlyseliusirlyuserliusinslystelyisteliusteliwstelyustelysterliustirlyustherlyusthimperatliwslysas

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

liusa Bil 214, 927 ; MP 1: 120 ; Bir 1: 246, 295 ; -as KL 294 ; -ande Bo 82 ; Bir 1: 371, 2: 122 . liwsa Ber 76 ; -as ib 9 . lyusa Bir 1: 68 . pres. lyser . lyse. liusir KL 118 . liuse ib 261 ; Bir 1: 368 . lyuser KL 308 . konj. pl. 3 pers. liusins Bir 1: 304 . impf. lyste. lyiste Bil 583 . liuste Bo 70 ; Bir 1: 307 . liwste Lg 3: 494 ; -es Bil 917 . lyuste Bir 1: 45 ; vplyuste ib 383 . part. pret. lyster . liustir MP 2: 257 ; liuste KL 106 ; Bo 255 ; liust ib 2 ; Bir 1: 172. lyustir ib 38 . lyusther . lyusth MP 2: 257 . imperat. liws Bil 453 ; MB 1: 412 ; Bir 1: 227), lysas ,

Källans artikeltext (11 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)lucere, lysa, skina. eg. och bildl. kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them Lg 46 . " wptänd lykta liuse i mörko huse " KL 261 . " johannes han är brännande oc liusande lykta (lucerna lucens et ardens) " Bo 82 . " fatikdomin liuste (relucebat) i thera maltidh " ib 70 . " han (ɔ: then hälghe ande) liuse ämuäl j alle matto til renlikhet (lucet etiam puritate modestiæ) ok mörkir ey hughin mz ilzsko " Bir 1: 368 . - med dat. wäl toktat ok tämpradh sin at liusa varom vinom (ad lucendum amicis nostris) vtan til Bir 1: 295 . ib 68, 3: 113 . MP 2: 111 . KL 308 .
  3. 2)börja lysa, gry, dagas. thän hälaghe höghtidhis daghin lyste (iiluxit) os Bo 230 .
  4. 3)göra lysande. prydha thina lampo mz godhwm sidhwm och liwsa mz hälghom dygdhom Ber 76 .
  5. 4)liusandeilluminare, lysa, upplysa, gifva ljus åt. eg. och bildl. som manin lyser the myrko naat Iv 1793 . " thässe andelika sool skal os ater oprinna a domadagh oc lysa os ewinnelikin faghnadha dagh " MB 1: 490 . " thw mat wärdhskyllelica callas daghrand hulka san sol ihesus christus lyste " Bir 2: 27 . " liws war myrkir " ib 1: 227 . liws thzta hws Bil 453 . " lyser myrk ögön " LB 2: 36 . at liusa thom j mörkreno waro (ut teneboros illuminaret) Bil 214 . " lyuste blinda " Bir 1: 45 . " guz orþ äru andelek collerium ok lysa blinda siala at sea ok kännas viþ sin skapara " Bu 186 . " som alla lyse " Bil 11 . " af hulkins skine thu äst liust owir alla mz minne snille " Bir 1: 172. i siälinna vndirstandilsom som är andelica synin. i hulke han hawir them lärt oc liust Bo 2 . ib 143, 255 . Bir 1: 285 . " liuste aff them hälgha anda " KL 106 . lysander var hiärta Bo 232 . KL 30, 261 . Bil 446 . MP 1: 120 . Bir 1: 246, 371 . " lyste iak hans hop " Bir 3: 48 . at guz vini hulke lyste äru mz hans nadh swa at the magho sighia thät scrifuat är o herra gudh this änlitis lius är lyusth iuir os (signatum est super nos lumen vultus tui), skulu bidhia for syndoghom MP 2: 257 . abs. lius (lux illuminans) Bir 2: 122 . Bu 11 .
  6. 5)lyiste .lägga i dagen, uppenbara, tillkännagifva, förkunna, lysa. lyste ängte af sino hiarta Bu 27 . " hugh ok wilia sin lysa " KS 2 (4, 2) . ib 71 (174, 78). lysa (göra uppenbar) ther mz hans godhwilia meer MB 1: 193 . " viiste ok liuste sannan wägh til hymerikis port " Bir 1: 307 . " lysto appostoli guz iartigne for folkeno " Bu 196 . ib 169 . lysto baþe firi lekom ok lärþom. huat þöm var visat ib 50 . hafuer . . . jac . . . llaghlica vpbudit oc lyst mynom nästom arfuom myna jordh j viala til lösningh FH 5: 110 ( 1487) . ther a alexius eufeminitani son dödher Bil 583 . " öpte ok lyste sins fadhurs synde " ib 230 . ib 256 . " os hörit til at orsaka menlösa oc ängin sacan lysa (nocentes prodere non decet) " ib 237 . " iui alt þit fölghe lysto þe ban " Bu 77 . MB 1: 412 . " jak lisuir thic j ban " KL 118 . " the vita sik vara lysta j ban " Bir 2: 73. ib 1: 38 . RK 1: (sfgn) s. 173 . " thu lyser gudz signilse ower them " MB 1: 415 . " han lyste them friidh " MD 43 . - lysa, offentligen förklara. med två ack. skal prestin döma oc lysa han skiran MB 1: 362 . som äradhe äru mz jarteknom ok hälghe lyste (canonizati) aff pafwanom Bir 3: 288 . - lysa, efterlysa. med prep. äptir. han lyste mangom sinom epte eno stolpo fare Pa 7 .
  7. 6)stadga, påbjuda. " lät han lysa lagh " Bil 566 . " gaf han lagh oc lät lysa at ihesus skulde dyrkas for sannan gudh ib. " ib 567 . refl.
  8. 1)blifva lysande el. skinande. mörcohus lystes som middax sol (immenso lumine coruscavit) Bu 526 .
  9. 2)få ljus, upplysas. öghonen lystos Lg 3: 232 . " lystos ny öghon (ögonen fingo nytt ljus) " ib 215 . " thäs mera lysis hänne samutit " Bo 89 . " at war hiärta maghen liusas til gudhz widhir känno " KL 294 . Ber9. at . . . the liusins som blinde äru Bir 1: 304 .
  10. 3)gry, dagas. " j dagh lystis (illuxit) os vara atirlösno daghir " Bo 230 . - opersonl. sannandhis hans ordh tha som lystis Bil 254 . " alt til thäs som lystis for androm dagh " KL 292 .
  11. 4)uppenbaras, göras kunnig. thzta liwstes oppinbarlica Bil 917 . wilium wir . . . at hwat sum wir skipum thär iuir. ok latum seriuä. at lysis opt firi allum manum SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). - Jfr af-, ban-, innan-, inne-, lagh-, þing-, up-, up a-, ut-, ögh-lysa, äfvensom olyster.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.