ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.63 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--lagh-nn.1) ↗

lagh1

(substantiv)
Lemgram: fsvm--lagh..nn.1
Andra poster med uppslagsordet »lagh» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (70)

lachlaachlaklaughlaughumenlagha alderlagho-lagha arlagha balkerlagha brutlagha buþlagha bygninglagha böterlagha dagherlagha dagsvärkelagha domberlagedomberlaghä doomberlagha drykkialagha fallagha fanglaghafaanglaghufanglagha farlagha fastarlagha forfallagha fulkomilsalagha fästlagha fästalaghäfästalagha gengärdhlaghagingärdhlagha giäldlagha gärþlagha hamnlaga hampnlagha häfplagha karlaga klandlagha klokerlagha luterlagha läghelagha löslagha lösnlaghälösnlagha mallagha nötlaghänötlagha oslagha skatterlagha skillingerlagha skiptlagha skiptelagha skirslalagha soknlaghasyknlagha spiällagha stämnalagha stämninglagha sökninglagha tilmälelagu tilmälalagha tiltalalaghä-lagha þinglagha umfärdhlagha utgärdhlaghävtgerdhlagha vinlagha yrkir
Modernt förklaringsstöd & snabbglosa✓ Kurerat förklaringsstöd
Snabbglosor:
lagrättlagbokrättsordning

Lag, rättsordning, sedvänja eller lagsamling (som landskapslagarna). Kan även betyda förbund, gemenskap eller överenskommelse.

Pedagogisk formnot

Neutrum pluralis i ursprunglig betydelse ('det som är lagt'). Dativ plural böjs 'laghum' eller 'loghum' (med u-omljud).

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.Uppdaterad: 2026-10-16

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

lach SJ 282 ( 1460); se vidare stadslagh. laach SO 191 . lak BSH 5: 498 ( 1512) . laugh MD 89 . dat. pl. med art. laughumen MP 2: 227, 235, 238 (jfr 272)), lagha alder lagho- MB 2: 229 ), lagha ar -aar ) lagha balker , lagha brut , lagha buþ , lagha bygning , lagha böter , lagha dagher , lagha dagsvärke , lagha domber lagedomber . laghä doomber), lagha drykkia , lagha fal , lagha fang laghafaang . laghufang ) lagha far , lagha fast? lagha fastar , lagha forfal -forfall SO 29), lagha fulkomilsa -folkommilsa ) lagha fulkomnilse (-fulkompnilse)), lagha fäst , lagha fästa laghäfästa ) lagha gengärdh laghagingärdh ) lagha giäld , lagha gärþ , lagha hamn laga hampn ) lagha häfp , lagha kar , laga kland , lagha kloker , lagha luter -loter ) lagha läghe , lagha lös , lagha lösn laghälösn ) lagha mal , lagha nöt -nött . laghä nöth . laghänöt), lagha os -oos ) lagha skatter , lagha skillinger , lagha skipt , lagha skipte , lagha skirsla , lagha sokn laghasykn SR 36 . pl. lagha söknir SML þy 6: pr.), lagha spiäl , lagha stämna , lagha stämning -stämpning ) lagha sökning , lagha tilmäle lagu tilmäla ) lagha tiltala laghä- ) lagha þing , lagha umfärdh , lagha utgärdh laghävtgerdh ) lagha vin , lagha yrkir ,

Källans artikeltext (12 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. och m. (RK 3: 2593; möjl. ib 1: 4449, 3: 2889) liggande; läggande; det som lägges el. är lagdt.
  2. 1)stöt, styng. " thz första han thz laghit kände " Iv 3129 .
  3. 2)lag, rätt ställning, ordning. engin timberman gat thy sama thrä fanghit rät lagh Bil 88 . " hiulet gik af laghi " Bu 510 . tänia swndher hänna liiff ok limi aff laghi Bil 330 . " vm ey ware gudh tha gingin al thesse thingin wanskiplika ok af laghi " Bir 1: 45 . ib 2: 236 . " riket kombir aller til laga " RK 2: 6796 .
  4. 3)läge, ställning, författning, tillstånd. var flodhen ok strömen j syno gambla laghi Lg 3: 561 . " the möttos ther . . . i godhom tyma ok godh lagh " RK 1: 4449 . " fögha thz j swa danth lagh ath thz matte sta j dagh " ib 2: 3966 . " röntes swänske män een annar lagh " ib 3: 2593 . " finge the danske ett annath lag ib (sista forts.) 5400. kommat wtafh thet laghet " FM 359 ( 1508) . " for än han komet i thz lagh " RK 2: 5208 . kom tha jnnan eth miwkare lagh i b 1: 941, 2383. riigha kom i godh lag ib 3: 2889 . " ath riikit skulle komma i bätre lag " ib 3: (sista forts.) 5422 . " wille the lägge j sichtwne en dagh ther kome hanom thz wel j lagh " ib 2: 1627 . thz kom tha saa i lagh ath the alle fatadhe een nyan dagh ib 3: 3551 . " thz fyöl sik tha sa i lagh " ib 2: 5199 . ib 6484 . " thz fyöl mongom wäl j lagh " ib 7325 .
  5. 4)beskaffenhet, art, sätt. thu west wäl brännande kärleksens lagh, at han ey haffwer matho i maleno Su 88 . fik sinom ordhum eet annat lagh ST 402 . didhen satte marsken j en dag mz them aff husit i tolkit lag RK 2: 6219 . " herrana grype ther ett annath lag " ib 3: (sista forts.) 4276 (möjl. att föra till 6). äffwentyrara som fresta hwat lagh thz tagher (hvad utgång det tager, huru det skall gå) PM XXVII .
  6. 5)hänseende? hwath doom är wärre i alla lagha än wara ofräls i sina dagha Al 7309 .
  7. 6)öfverenskommelse. " the ramado tha vti eth lagh thz sculle sta fäm daga j dagh " RK 2: 1122 . the grijpu toch thz j lagh at thz sculle standa j dagh ib 2585 . " satte thz sa j et lagh " ib 8843 . " ib 1: (sfgn) s. 191. giorde iag mz them ett lag om ett sölfberg som fwnett war " ib 3: (sista forts.) 5694 .
  8. 7)bestämmelse, vilkor? fonga gaff han dagh och screff them there lagh RK 3: 2421 .
  9. 8)lex, lag. " som wesgözkt lagh vt wisar " SD NS 2: 844 ( 1414) . thätta laghit (Moses´ lag) wisadhe hulkaledhis gudh sculde älskas ok iämkristin Bir 4: (Dikt) 239. ib 1: 143, 144, 3: 152, 252, 46§1, 4: 51§, 65. MP 1: 165 . Ber 48, 50 . Su 321 . MB 2: 148 . - i denna betydelse vanl. pl. thän sum lagh forsmaar agher af laghum wära forsmadher SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). mädh laghum ok laghä doomom skal man sijtt kräffiär ib. ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). kan þen gozen fa atir wnit meþ laghum (lagligen) ib 6: 170 ( 1350) . " huilkin thät ey giör, tha skal iak bo thät mädh laghum forfölghiä " BSH 1: 133 ( 1371) . " then wält quarn . . . som hemingx jonsson haffde olaglige bygt wtan lag och dom " BtFH 1: 224 ( 1508) . ib 242 ( 1507) . " sum lagh sighlä " SD 5: 377 (1344, nyare afskr.). swa sum lagh tilsighiä ib. " i lagh satt ib 1: 68 (1285, gammal afskr.). äptir þy sum lanz rättär sigher äller lagh " ib 669 . " äpter rättom värmpskom laghom ib " NS 2: 711 ( 1413) . " mz guz laghum " Bu 3 . som moysi lagh buþu ib 8 . " han diktade ok giordhe the lagh at almoghin som cristin var sculde ey vara vndi thöm träldom som han för var " Bil 862 . förderwilse lagha och landa KS 10 (23, 10) . " kunungur skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh ok rätwis " ib 66 (164, 73). godh lagh skulu hawa thessin try: thön skal wara rätwis, tarflik ok möghelik ib. " än the gamblo moysi lagh waro godh " MB 1: 439 . " ängin lagh äre godh, vtan the biwdha godh thing " ib. " gaff han ey thy lagh eller rät som natzins wit matte styra til godha sidha " ib 454 . " med the lagh som tha waar " RK 1: 87 . Bil 726, 847, 860 . KS 31 (79, 33), 67 (165, 73), 68 (167, 74), 74 (180, 81) . MB 1 365, 377, 440, 441, 442 . 443, 444, 445, 446, 447, 450, 451, 453, 455. Bir 1: 143, 144 . 3: 152. 252. RK 2: 149, 581, 520, 523, 7672 . Su 321 . - med tydlig plural betydelse. thry lagh äru eet är kirkionna annat kesarens thridhia almoghans Bir 2: 204 . " tha gaff birge jerl the lagh ther sidhan haffua standit marghan dagh " RK 1: 456 . - rättslig ställning. äghär tawernes husbonde . . . i bonda friþ oc laghum att vara SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) ; jfr friþer 5. - af Gud stadgad norm för religion och gudstjenst (under framhållande af motsatsen mellan tiden före och efter Kristus), förbund, testamente. jak skipadhe nyolaghin ok gamblo (novam legem et veterem) Bir 1: 46 . ib 162 . var härra ihesus christus var försto nyio lagha prästar ok paue Bu 61 . " han ville at gamblo laghin oc thera offär skulle ändas. ok at nyo laghin skullo byrias (volens fnem dare legabilus institutis et scarificis et novum incipere testamentum) " Bo 175 . " tesse tolff brödkorgha . . . tekna tio gudz budordh j gamblom laghumen . . . och sidhan tugh gudz budordh j nyo laghumen " MP 1: 102 . ib 174 . " mz gamblo älla oc nyo guz lagha vitnom " ib 2: 262 . " j gamblom laghom war thässkyns offer " MB 1: 475 . " en konungir j gamblo laghomen (veteri testamento) six haua astundat ens manz vingardh " Bir 2: 85 . " han fölgdhe thera godha konungha äpte döme som j gamblo laghomen varo " Bil 884 . Bo 138 . MB 1: 476, 481, 497, 501, 505, 506 . Bir 3: 14 . ST 200, 201, 209, 220, 240, 380, 381, 436, 538, 540 . " i moysi laghum (då Moses lag var gällande, d. v. s. i gamla testamentet) þa iuþa ensamne þiänaþo guþi " Bu 3 .
  10. 9)ed i rättegångsmål. i denna betydelsen vanl. pl. hanum swaris hwarte mädh laghum eller pänningum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). han feste lag och kwnde them icke gera BtFH 1: 155 ( 1507) . ib 217 (1507). honom bödz lagh och han wilde icke tagha ib 150 (1507). han feste sin lag mz xie ede ib 277 (1509) Jfr a-, anlitis-, biärgs-, biärköa-, bo-, bonda-, brudh-, brudha-, brödhra-, bya-, for-, fä-, fädhernis-, färdha-, gisla-, gislinga-, guþsif-, guþsiva-, hamna-, hand-, himna-, hiona-, in-, iorþa-, iudha-, ivir-, kesara-, kirkio-, knifs-, köp-, köpstads-, lands-, lima-, nota-, nätia-, o-, siänga-, skip-, skäpno-, stads-, strids-, systkina-, til-, tungo-, þing-, þypi-, viþer-, vinninga-, värna-, ända-, ännis-, ödhno-lagh. lagha afraþ, L.
  11. 1)laga dom, enligt lag gifven dom. äptir . . . laghä doomum SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 (1344, nyare afskr.). meth laghom (för -a) domomp äller räth ib NS 1: 96 ( 1402) . som . . . hänna bonde . . . salde fran hänne vtan lagh oc lagha doma ib 568 ( 1406) . " haffuer myn fogde nogot taget vthen lagedome " FM 636 ( 1515) . " rätvisa i laghen ok i lagha domom " KS 31 (79, 33) .
  12. 2)laglig domstol. falklikhet pinas af laghadomwm (humano judicio) Ber 104 .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.