ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 120.12 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--läggia-vb.1) ↗

läggia1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--läggia..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »läggia» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (38)

lägialägyaläghialiäghialagialäggerläggirlägherrefllägslägxläxlagþelagdhelagdelaghþelägdheläghdeladheladelagþer Llägderlaghaþerläghläkläggia sikläggiasläggia afläggia foreläggia framläggia genomläggia inläggia nidherläggia paläggia samanläggia tilläggia upläggia ut
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
lagdher. laghþer L. : lagh Bir 1: 33244 . lagt. laght. lakt. laakt

lagdher. laghþer L. : lagh Bir 1: 33, 244 . lagt. laght. lakt. laakt

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

lägia Bu 416 ; Bir 4: (Avt) 180; SD NS 1: 113 ( 1402); Di 223 . lägya: widher lägya SD NS 1: 234 ( 1403) . läghia, se aläggia. liäghia SD NS 1: 163 ( 1402) . lagia Bu 417 . pres. lägger . läggir. lägher Bers Frest 31. refl. lägs RK 2: 8072 ; VKR 8 . lägx: aa lägx PfN 136 . läx Bo 182 ; RK 3: 2897 . impf. lagþe . lagdhe . lagde . laghþe . lägdhe: til lägdhe Lg 3: 389 ; -is Bir 4: 135 . läghde MD 51 ; -is Bil 600 . ladhe RK 3: 494, 674, 914, 1153, 3507, 4022 ; Lg 219 ; -is ST 43 . lade RK 2: 1269, 3435, 7669, 9077, 9089, 9259 . ladhä ib 3: 1150 . part. pret. lagþer L. lägder: vid lägder LB 5: 81 . laghaþer L. lägh RK 3: 3218 ; Su 37 . läk PM XLIX ), läggia sik , läggias , läggia a , pålägga. han böriar nw leggia skatten aa MD 369 . Jfr aläggia. läggia af , läggia bort , bortläggan upphöra med. lägh borth alla owerflödhogha oc oskälika likamans kräselikheter Su 37 . läggia fore , läggia fram , läggia genom , läggia i gen , lemna från sig, mista. som alle ladhe liffuit i gän Rk 3: 3506. Jfr i gen läggia läggia in , läggia nidher , läggia sik nidher , läggias nidher , lägga sig ned. lagdhis thaghar ij löpin nidher Fl 1333 . " lagdis annar thera nidher widher wäghin som dödher ware " Bil 659 . lagdhis thager ater nidher ib 275 . " the lagdhis alla sofua nidher " Fr 2057 . " lagdhis sidhan nidher a thän muld ok hwite sik op a sin skiold " Iv 2573 . - Jfr nidher läggia. läggia pa , läggia saman , läggia til , läggia up , läggia up a , läggia ut , läggia sik ut , lägga sig ut, sträfva, arbeta, vara verksam. iag mig fast wth för rikit lagde RK 3: (sista forts.) 4942 . - Jfr ut läggia läggia ut af , läggia vidher , gifva ss ersättning. hanom oc hans arwom annat staz swa mykith goz ii gen widher at lägia SD NS 1: 113 ( 1402) . Jfr vidherläggia. - Jfr at-, ater-, be-, bo-, for-, inne-, ivir-, kast-, radh-, skat-, skrin-, sköt-, sten-, um-, umkring-, und-, undir-, ödhe-läggia, äfvensom gul-, kors-lagdher.

Källans artikeltext (71 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. lagdher. laghþer L. : lagh Bir 1: 33, 244 . lagt. laght. lakt. laakt SD NS 1: 626 (1407; RK 1: 3583 . " laghat L.; " KS (Fragm.) 15 ; MB 1: (Cod. B) 557 . imperat. läg KS 22 (54, 24) ; Bir 1: 345 ; ST 165 ; Al 3177 . L.
  2. 1)låta ligga, bringa i liggande ställning, lägga. decius böþ fram bära iärnsäng ok lägia laurencium at huila sik Bu 416 . " lagdhe (en spitälskan) man j sina sängh " Bil 775 . " födde hon sin son . . . oc lagdhe han i iätu " MP 2: 36 . - lägga (ett lik i jorden). lagþo apostoli guz moþor i graf Bu 15 . Bir 1: 33 . ST 164 .
  3. 2)lägga, placera, anbringa. han lagþe . . . brenet a hans altare Bu 169 . " johannes fik ar[i]stodemo sin kiurtel. ok baþ han läggia iui þe döþö " ib 155 . " las þ saman al stykken. ok laghþe iui altara " ib 417 . " af huget lät prästren sundar scära i sma stycke ok lagia viþ alscona siukdom " ib. " tu huwuþ a ällyuu þusand iumfru lagþ i tu trähwuþ " SD 5: 563 ( 1346) . lagdhe en sten vnder sit howodh MB 1: 218 . wälthe eth limit klädhe . . . oc lägge thz kring om ännith LB 1: 96 . " scal man takar arffua oc thz huitha aff äggit . . . oc läggia thz offwir öghonin " ib. " korsit . . . läx vppa axlana hans " Bo 182 . " nw är äxin lagh (posita; satt) til trät " Bir 1: 244 . " fan . . . alla spananana lagdha a bokstaua lundh " Bil 775 . " lagde en skytta en piil vpa (näml. bågen) " RK 1: 3901 . " alle syna byssor han lagde oppa (näml. tillhörande ställningar?) " ib 2: 6608 . harnisk aa siik ladhä ib 3: 1150 .
  4. 3)lägga, sätta, föra, kasta. aff mörkastuffuonne oc them ther skulu j läggias Bir 5: 52 . " mörka stuffwo skal wara j clostreno j hwilke skulu läggias alle the ther märkelika äru olydhoge oc genstridohe ib. " PfN 136 . PM 23, 28, 29, 31 .
  5. 4)lägga, förlägga. " lagdho ther sin tiäld stadh (castrametati sunt) " MB 1: 423 . " wii haffue lagt alle ware baathe oc skip i wintherläghe " BSH 5: 324 ( 1508) . - lägga, postera. leggie her pa garden gode, tro karlle BSH 5: 62 ( 1505) .
  6. 5)lägra sig, slå sig ned, fatta fast fot. konung cristiern hade i lödesa lagt RK 2: 9106 .
  7. 6)lägga, låta komma, låta blifva, låta vara. gifwir sik ther stora vin vm ok läggir sik thz när (använder omsorg derpå) Bo 18 . - låta blifva liggande el. hvilande, låta inträda, låta komma sig till last (med afseende på). ä som han lagde nagra glömsko ok forsumelse pa syna löfft Lg 3: 583 ; " jfr 14. "
  8. 7)lägga, genom läggande åstadkomma. gärdh swa gardh at thu lägger ey gap widh ändan GO 882 .
  9. 8)komma (något) att lägga sig, dämpa. the baado drotningena ga thera bud at leggia konungenom stora hugh MD 333 .
  10. 9)göra liggande, belägga med is. vinterin haffde siona lakt RK 1: 2919 . - intrans. lägga sig, isbeläggas. the sma swnd mellem stäkit oc her begynne nw til at läggie BSH 5: 324 ( 1508) . ib 325 ( 1508) . 10) belägga, betäcka, öfverdraga. lagdher mz gull Fl 1066 . RK 1: 1194 . Al 8216 . Di 53 . Lg 3: 230 . " gulfwit . . . war skakkerat oc lakt mz dyrom stenom " ST 220 . skulu wmgangane . . . läggias (sternendi sunt) mz clarom oc renom stenom Bir 4: 105 . " at kirkio gwlffuidh oc wmgangane skulu lägghias mz clarom oc renom stenom ib. förse. leggia bugha mz adror (arcus intendere nervis) " PK 224 . 11) inlägga, insmälta. lat skriua å steinmur ok läggia meth gylta bokstaua thässe siu torpara ok sin höuisk åthäue KS 44 (113, 47) . 12) nedläggan använda. lagdhe han stora win oc makt oppa bökir ST 4 . " mykin win war ther a laakt " RK 1: 3583 . " all thera kost ther ladis oppa " ib 2: 7238 . - intrans. nedlägga möda el. arbete. hulkin som astunda mit gul tha lägge mer vppa (vinlägge sig mer om) andelika gerningh (appendat plus spirituale qus) . . . än likamlika gerningh Bir 1: 238 . 13) rikta, vända. lagdho sin hugh til at nima MB 1: 119 . KS 22 (54, 24) . thin hugh thin thanke ok thiin akt hafwer thu ä til örlögh laght Al 6052 . " lagde alt sith hiärtä och sinnä til henne " Va 15 . " thz j leggin kerlighet til mik " ib 16 . ib 49. ladhe paa theres skiip all sin akth RK 3: 914 . ib 3218. 14) lägga i dagen, visa. mykin thiensit ok fager ord war tha yffrit fore them lakt RK 1: 3764 . lägghia dylzsko widher at sik rätta ällir bätra Bir 5: 49 . 15) erik lagde ther ey ath RK 2: 2846 . - läggia at sik, låta bekomma sig, visa tecken till oro el. klagan. smaswennin lägger enkte at sik, vtan thiger oc tholl MB 1: 201 . 16) sätta i rörelse. lagdhe han fran sik ( usträckte) the konungxlico armana Bo 200 . 17) sätta sig i rörelse, begifva sig, tåga. ladhe a wäghen Lg 219 . " the suensca fra slottet lade " RK 2: 1269 . - särsk. i fråga om rörelse i krigiskt syftning: göra anfall, storma, tåga. mötto thom sioröfvara, oc lagdho til thom Ansg 193 . " alexander lägger til thera porta " Al 1507 . " the lagde norden vppo thz slot " RK 2: 1244 ; jfr läggia up a 3. lagde vnder the vinda bro ib 1250 . ath örabro han lagdhe ib 1304 . " som the jn mot broton lade " ib 9259 . " efter däner leggia (d. v. s. förfölja) badh " ib 9036 . " tha han jn j rytzalandh lagde " ib 1: (sfgn) s. 176 . " ladhe her steen aastadh " ib 3: 4022 . ib 3696. - om färd till sjös: fara, lägga (till el. ut; jfr Mnt. leggen). the laghdo til land Fl 8 . " the . . . lagdo til landz " RK 1: 3578 . Lg 3: 10 . " the crisno lagdo the til hampna " RK 1: 129 . " vid colmard lagde the til strandh " ib 2: 8507 . " konungen lagde til walmassöö " ib 6872 . " ib 1: (sfgn) s. 181, 183. at the skullo läggia thiit " Lg 3: 250 . " the danska lagde tha aff stadh moth wisby " RK 2: 7660 . " ib 3: (sista forts.) 5949. the ather at dammac lade " ib 2: 7669 . " the til gotland lade " ib 9089 . " tha the vt aff sverige lagde ib 423. " ib 1960 . " aff köpmahafn han lagde saa " ib 1490 . ib 1: (sfgn) s. 181. mz sin skip strax j haffnen lagde ib 2: 7824 . " mz bläsendhe wädher . . . ladhe konungen alth i thz haff " ib 3: 494 . " lagde til syoos " Lg 3: 531 . till siöss i morkrett lagde han then genaste leed liika ath gotland RK 3: (sista forts.) 5045 . " ä hwarth the sedhen mz skeppen lade " ib 5967 . " mz baata the teden lade " ib 2: 9077 . " lagde the tädhen " ib 3: (sista forts.) 5972. lagde hon a stadh til swerige Lg 3: 567 . 18) stöta, sticka. med vapnets el. redskapets beteckning i dat. (el. ack.) el. föregången af prep. mäþ el. underförstådd och det träffade föremålets beteckning föregången af prep. gen, i genom el. til. läggr gläuio gen dracanom Bu 492 . " mz sit spiwt han til mik laghde " Iv 473 . honum thykte kassandru koma brat oc et swärdh hafdhe i sinne hände i genom hans hiärta thaghar lagdhe Al 9980 . - med ack. uttryckande det inre objektet och med personens beteckning föregången af prep. a swa manghe . . . hugg äller styungh a han lagþu SD 5: 376 ( 1344, nyare afskr.) . - med personens beteckning i ack. lagdhe them badhin saman til dödh MB 1: 418 . - intrans. tränga (till), träffa. med prep. til. tha värkin af hwario sareno til hiärtat lagdhe (crudeliter pertransibant) Bir 4: 135 . ib 148 .
  11. 1)) lägga, tillägga. þa bot skal giptamaþren intaka ok til omynd läggia SR 52 . 20) lemna, gifva. hanom swa goth gotz i stadhen läggia SD NS 1: 20 ( 1401) . ib 163 ( 1402), 297 ( 1403), 2: 73 ( 1408). FH 2: 13 ( 1490) . " leggium wij thet samma gooz fraan skötwiz kirkiu oc til formemda folka magnusson " SD NS 1: 138 (1402, nyare afskr.). ib 73 ( 1401) . kännis iak . . . mik hawa lalth (ɔ: lakth) mino . . . sysköno barne thorberg kärlingh en gardh i tholandum . . . fore twa gardha ib 626 ( 1407) . " hawir iak laakt then fornedmdho gard tholand fore thet skipte " ib. " hawer laght kronunne frälsis jordh fult oc fast fore the schatta jordh " ib 2: 70 ( 1408) . ib 174 ( 1409) . - lägga, gifva, anslå. lagde ther wnder fiske sio brytia ok qwerna ok landbo ok andra manga godha lagha RK 1: 1180 . " thet är laght ok utgiuit af almoghans wäghna kununge ok hans härskap til uphäldes " KS 58 (144, 63) . kununglik ingiäld the hånom äru laghd til vphäldes ib (145, 63). - byta. jac hawer lagt goz medh gudhema klostre SD NS 1: 494 ( 1405) . - erlägga, betala. leggie strax ena marck vax SO 115 . " skal all toll i sweriges rike leggias äpther silftal, och leggis til at halla myntit oppe meth " BtRK 324 (1483, orig.) . 21) gifva, meddela. läggin til radha Fl 1407 . " farä siden hwart gudh legger them til radha " Va 10 . " gudz hälghe män j himerike . . . laghde hwar thera til hans hugnadh aff sinom forskyllilsom " Bir 3: 268 . 22) pålägga (ss utgift el. skatt). ladhe een nyian olaghligh skat RK 3: 674 . " lagde mark sölff a hwan plogh " ib 1: 3316 . " vm noghor hiälp kan läggias til bergx mennena " PfN 136 . 23) lägga, förelägga, sätta, utsätta, fastställa, bestämma. mik lagþos tue andre costa Bu 143 . " symon lagdhe siälwir forlaghin " Bil 104 . joseph heth thän som innan wal war lagdher mz hanum ib 243 . " jä k . . . oc min brodhi . . . hauom lakt enä äwirdelighä jordälagho meth . . . thobergh kiärling " SD NS 1: 620 ( 1407) . " alt thz skäpnor the hafwa lakt " Al 7636 . " swa war thz lagt " RK 2: 1425 . marsken thz sa lade ib 3435 . " vpa then dagh man haffde them lakt " ib 1: 3891 . " a þem dagh som konunger hanom lägger " SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). i þem stämpnudagh är hanum wardþer lagdþer ib 1: 669 (1285, gammal afskr.). dagh leggia TB 74 . " j forsagdhom thima som werkmästara lakt haffwa " SO 23 . " lagde et rad sig i mellom " Di 171 . alexander . . . sin thanka genast thaghar lagdhe (bestämde, fixerade?) Al 7611 . - ordna, anodna, ställa. the gatho lakt thz swa at konung erik loot sik nöghia vpa RK 1: 948 . 24) lägga, underlägga, bringa (under sig). aktilius wan hanum alt hans land aff, oc lagde thz op vnder sik Di 29 . 25) lägga, försätta, bring (i ett visst förhållande). gorden bleff . . . ganska ilda lakt j ödho FM 391 ( 1508) . 26) lägga, göra. med två ack. hvaraf den ene ett adj. lägger ödhe (ödelägger) badhe hws ok land Al 1338 . " ther ther stodho mote mz qwal the fingo aff mik nidherfal jak lagdhe them ödhe gööt thera blodh " ib 1663 . - lägga, förklara, döma. laghe alla hans fränder wtlägha Bil 788 . ib 659, 660 . SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). han lagde fridlösan grefua aff lippoldh Bil 771 . " lagdhis ok dömdis hädhn oc ful mz vantro " KL 15 .
  12. 1)lägga sig, försätta sig i liggande ställning kasta sig ned, falla ned. lagde han sik (se prostravit) til gudhelika böner Su 261 . ib 69 . lägga sig (till hvila). " gik han oc lagdhe sigh til sömpns " MB 2: 211 .
  13. 2)lägga sig, slå sig ned. kom han bort oc lagde sik i skoga i konung ermentriks land Di 182 . - lägra sig, fatta posto. karl lknutzson . . . lagde sig hard at the reysa pala RK 2: 1252 .
  14. 3)sätta sig i rörelse, begifva sig. oppsprangh iämsköt en störste grymber fysker aff dywpet oc lagdhe sik til landit Lg 3: 301 . lagdhe sik til en genstigh ib 309 . " vestgöta sig alle fra honom lagde (skilde sig från honom) " RK 2: 9163 . tåga. greca konungir . . . lagdhe sik til en stadh Gr 267 . - lägga sig, begifva sig. om fientlig rörelse till sjös. om rigzens fiende wildhe . . . läggie sigh for reffle FM 389 (1508, samt. afskr.). at fyenderna te wille leggia sigh in wppo räffuelska ledhen ib 394 (1508?).
  15. 4)inlåta sig (i), bfatta sig (med). med prep. i. " läggia tik i nokrom wådha " KS 23 (57, 25) . läg tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina makt ib 22 (54, 24). läggr han sik i medh nokrom tera vp å annars fördervilse (i förening med någon inlåter sig i sådant som går ut på en annans förderf) ib 63 (157, 69).
  16. 5)företaga sig. med prep. til. hans frender lagde sik til at röua MD 352 .
  17. 6)hängifva sig (åt), egna använda. med prep. til. lagdhe hon sik til stora omsorgh at hiälpa henne Lg 3: 415 .
  18. 7)arbeta (för), vara verksam (för), vara behjälplig (till). med prep. um. thz iag epther myn fadher till welle kom bärgsmän lagde sig mästh ther om RK 3: (sista forts.) 5806 . ib 5469 . refl.
  19. 1)lägga sig, försätta sig i liggande ställning. fore hans föter hon (lejonet) lagdhis tha Iv 2613 . lägga sig (till hvila). iacob . . . lagdhis wt a markena sidhan sool war sat MB 1: 218 .
  20. 2)lägga sig, slå sig ned, lägra sig, slå läger. tha sägilde thera hoffwod här vtan amynnit ok lagdis ther Rk 1: 1647. tha lagdis hertogin a axawal ok med honom hans rothe all ib 3882 . " thädhan foro the oc lagdhos i depheta " MB 1: 423 . ib 424 . Iv 1981 . Al 4557 .
  21. 3)lägga sig, frysa till. om is. ysen lägs ther ofwon aar RK 2: 8072 . ib 3: 2897 . - lägga sig, isbeläggas. frychter jach, at the sma swnd skole leggias BSH 5: 326 ( 1508) .
  22. 4)upphöra. " at hänna lughin vanfrägdh matte läggias oc läkias (Cod. C: offrägdh matte läggias 398; motsv. ställe i " Bu har vfrägh matte lläias 30) Bil 938 ; jfr läghia.
  23. 5)begifva sig, fara, lägga ut. för än skipit ladhis fran lande ST 43 .
  24. 1)lägga af, aflägga, bortlägga, aftaga och lägga från sig. lagdhe aff sin hwita mantol Bir 3: 280 . " the laghdo aff sina hiälma " ib 404 . Di 204, 223 .
  25. 2)taga af, taga bort, borttaga, aflägsna. han lagdhe aff the klädhe Fl 1564 .
  26. 3)lemna å sido, utelemna. thukkir thik thz wara offlankt, tha läg een deel aff ST 165 .
  27. 4)bortlägga, upphöra med. lägia af syndena Bo 151 . " lagdho sidhan aff allan ohöwlikin leek ok danz " KL 101 . Bir 4: (Avt) 180. KS 24 (58, 25) . Al 3177, 3391 . Ber 278 . Lg 3: 508 .
  28. 5)afskaffa. " suerd ock spiuth lade iack åff " RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6317. haffue wij oss tagit ffore aff at leggie sodane onytteliget gangn oc osämie SO 121 . " hwat som war mote the helghe kirkio skipan, thz skulle swa af lysas ok läggias af, at aldrigh skulle thz vp nyas " Lg 3: 509 .
  29. 6)bilägga. " fyr än wir läggium þät af therrä i mällin " SD 1: 669 ( 1285, gammal afskr.) . - Jfr afläggia, samt läggia ut af.
  30. 1)föreläga, framlägga (till kännedom). j thesse eptirscreffino reghlo j huilke lägs hwariom fore helsonna wäghir VKR 8 .
  31. 2)förelägga, bestämma, utsätta. the lagdho fore en wissan dagh Al 637 . MB 2: 286 . SO 80 . " kommo ey tha som fore war lagth " RK 2: 7998 . - Jfr foreläggia.
  32. 1)lägga fram. lagdhe fram thän fingergulsins deel a bordhit KL 83 .
  33. 2)erlägga, betala. " han legge fram fyratighi markar hinum, sum ekke wilia ryua " SD 6: 181 ( 1350) .
  34. 3)framlägga, framställa. " lagde the thz ärende fram " RK 2: 8303 . - uppgifva, namngifva. han badh them . . . leggia the forrädhara fram RK 2: 4907 . - Jfr framläggia
  35. 1)lägga in, inlägga. lägge thz in j en linnan klwt LB 1: 97 .
  36. 2)begifva sig in, segla in. lagdo sidan in till helgaa MD 345 . lagde in til agdo sidho ib 352 . - Jfr inläggia.
  37. 1)lägga ned. laghdo han nidhir a iordhena Bo 210 . " lagde han jomfrvn nid " Di 167 . - lägga ned (ett lik i jorden), begrafva. ther ij lagdhin hänne nidher Fl 336 .
  38. 2)lägga ned till förvaring, gömma. läggia thz nidhir. ther thz var väl beuarat Bo 3 .
  39. 3)nedläga, nedtaga. " j . . . läggin nidhir min baner oc oprätin ouisins baner " Bir 3: 390 .
  40. 4)lägga ned, kasta ned, föra ned. riddara lagdos i tornit nidh RK 1: 3892 .
  41. 5)lägga ned, lägga af, aftaga och lägga från sig. lagdo thera vapn nid RK 1: 258 . siin eghin klädhe lagdhe han nidh Al 2812 . " hon lagdhe nidher sin glädhis skrudh " Lg 3: 235 .
  42. 6)bortlägga, upphöra med. leggia slikan darskap nidh RK 1: 3336 .
  43. 7)nedgöra, fälla. " iiii tusendh ryzer ladhis ther nidher " RK 3: 3650 .
  44. 8)nedslå, lufva, dämpa. legge nid hans stora hogmod Di 61 .
  45. 1)lägga sig ned (till hvila). hon . . . lagdhe sigh ther nidher MB 2: 211 . " lagdhe han sik nidhir at sofwa " Bo 71 .
  46. 2)lägra sig, slå sig ned. konung birge lagde sik nidh j jäneköpung mz riddara ok swena RK 1: 32256 . refl.
  47. 1)lägga på sig, påtaga. i leggen idhert harnisk pa RK 2: 3654 .
  48. 2)gifva, medgifva, unna. thz iach legger mik nokon roo eller hwilä pa Va 48 .
  49. 3)pålägga (utgift el. skatt). lagdo myket pa fore wäldh skuldh Pa (Tung) 33 . - Jfr paläggia, samt läggia up a.
  50. 1)lägga samman, lägga i hop. lagdho sin änlite saman hwart vidh annat Bo 222 . " tha han hafdhe lakt saman bokena " ib 56 . " han skal . . . läggia thiin öghon saman mz sinne hand " MB 1: 254 . " lagde the sina hender saman, oc loffuade hwar annan sinä tro " Di 167 .
  51. 2)förena, samla. circus . . . oc darius . . . lagdho sik oc sit herskap saman a mot baltazar oc babilonem MB 1: 19 . - samla, hopa. at läggia samman rijkt RK 1: (Albr) s. 212 . Ber 236 .
  52. 3)sammansätta, uppfinna. " lagdho the radh saman at swika han lönlica " MP 1: 340 . ib 2: 5 . - Jfr saman läggia.
  53. 1)lägga till, tillägga, öka. opta vpnyadhis thöm sorghin ok altidh lagdhis hänne ä nakat til Bo 202 .
  54. 2)tilllägga, ytterligare säga. lagdhe han thätta til sighiande Bo 186 . Bir 4: 105 . " läg än til et ordh " ib 1: 345 . lagdhe han til KL 312 .
  55. 3)tillägga, tillskrifva, lägga till last. hon är orsaka for then gerning som thu legger henne til Va 36 . ib 32 . MB 2: 256 .
  56. 4)vända, rikta. " hwar som the läggia sin hugh til oc godhwilia " MB 1: 49 . - tillägga, rikta (mot), göra. dömdes niis persson heynus ffri for then til tal som oleff nilis[son] lade honom til at han skulde haffua slagit hans hustrv BtFH 1: 277 ( 1509) .
  57. 5)försöka. " lagde tha til mz daghtingan " RK 1: 1066 . " bid honum leggia til thz besta " MD 332 .
  58. 6)göra anfall (till sjös). lagdho the annat sin til, oc sloghos med thom Ansg 193 .
  59. 7)gifva, lemna, meddela. j läggin til raadh oc päninga oc iak läggir til thwru oc manlikit hiärta Bir 2: 261 . " taghar them war faat tha lagdin them till " RK 1: 231 . " allom lagde hon goth til (förskaffade, beredde) " ib 2: 8375 .
  60. 8)pålägga (utgift el. skatt). att leggä thöm ydermer nokor scat eller gengiärdh eller thungä til SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr.). - Jfr til läggia.
  61. 1)lägga upp, utbreda. et täpete af silke som vpp scal läggiäs yui all cläþen SD 5: 564 ( 1346) .
  62. 2)framställa, säga. " lägger opp (proponit) mark vmskiftelikin thing " Ber 278 . - Jfr upläggia
  63. 1)lägga på sig, påtaga. lagde sin wapn vpa Di 182 . lagde sit harnisk vpa ib 4 . ib 6, 60, 79 .
  64. 2)pålägga (utgift el. skatt). lagde mykin skat vpa RK 1: 4085 . läggia oppa thunga skatta Bir 4: 311 .
  65. 3)anfalla, angripa. at han sculle leggia sunden vppo RK 2: 1246 . beerman badh alla läggia vppo ib 2359 . Jfr läggia 17. - Jfr läggia a, läggia pa.
  66. 1)lägga ut, erlägga, betala. skal han lägghia en öre wth SO 16 . SEG 123 .
  67. 2)vända, uttyda. " hwat hon goth gör, lägher han alth vth tyl ondho " Gers Frest 31 .
  68. 3)begifva sig ut, begifva sig bort. lagdho wt oppa sina reso Lg 3: 296 .
  69. 1)= läggia af 1: lagde han sit harnisk wtaff Di 78 .
  70. 2)bortlägga, låta fara, icke bruka. giordis aldrigh bäter behoff ath leggiä strenghet och owilliä wtaff än nw HSH 18: 11 ( 1494) .
  71. 3)= läggia af 5. sverd oc spiut lagde iak vt aaff RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6317.

Hänvisningar i artikeln

se prostravit (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.