klokhet1
(substantiv)fsvm--klokhet..nn.1skicklighet, konstfärdighet. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-heet RK 3: 5 ),
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)skicklighet, konstfärdighet. " weland . . . wart prisat ouer alla land for sin klokhet skuld " Di 57 .
- 2)klokhet, förstånd. till klokhet var ey tha henne lyke RK 1: (sfgn.) s. 187 . ib 3: 5 .
- 3)konstgrepp, råd, medel. iach wet än swa manga handa klokhet (vunt) at iach skal befinnä sanhetena mz henne Va 8 . - Jfr ilklokhet.