hannan1
(substantiv)fsvm--hannan..nn.1tactus. 1) vidrörande, berärande. ther är dyäflanna hannan Bir 2: 18 . lib 20. lustelicasta liggianda fä . . . aff huars hannan aldre kännis verkir ib 231. jak vtgik vtan manna hannan ib 292 . huar thz (guldet) maghi faa sannan skapnadh i syyn oc hannan (när man
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- tactus. 1) vidrörande, berärande. ther är dyäflanna hannan Bir 2: 18 . lib 20. lustelicasta liggianda fä . . . aff huars hannan aldre kännis verkir ib 231. jak vtgik vtan manna hannan ib 292 . huar thz (guldet) maghi faa sannan skapnadh i syyn oc hannan (när man ser det och vidrör det) ib 18 . the pröuadhe thz mz syn ok hannan ib 3: 204 . forbananadh warj thera hannan thy at the skulu ey hanna mik vtan äwärdhelikin eld lj häluite ib 1: 151 (de tre senaste ex. lkunna föras till 2). 2) känsel. aff likamins sinom, som äre syyn, oc hörsl, lokt, smak, oc hannan MB 1: 42 . Bir 3: 182 . " fämte sinnet som tactus, hannan, ällar hanternigh " LfK 108 . i . . . hannan älla kännigh MP 2: 230 . " the plaghas j hannainne thy at the känna otholikin eldz hita " Bir 1: 174 . ib 238, 3: 106, 110 .