häfþa1
v.(verb)fsvm--häfþa..vb.1L. (på orättmätigt sätt) sätta sig i besittning af at kunungur medh sitt wald take ey älla häfdi sina vndidåna godhs KS 73 (180, 80) . "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L. (på orättmätigt sätt) sätta sig i besittning af at kunungur medh sitt wald take ey älla häfdi sina vndidåna godhs KS 73 (180, 80) . " huar som taker älla häfda annars godhs mote almoghans wilia, thz är rån älla tiufnadhr ib. - genom (orättmigt) innehafvande förhålla eller undanhålla. som them (godsen) her til vndan krononna skat hefdhat oc hollet hawa " BSH 2: 46 ( 1397) . thet thenne gods och torp . . . wåro häredz jordh . . . och olaghlika häfdat från häredheno ib 65 (1399, nyare afskr.). thet var häradzins almenninge oc olaghlika hefdhat fran häradheno vnder wreta clostor i frelse ib 66 ( 1399) . " at hon hafdhe thän forscrefna större gardhin . . . for klostreno häfdhat oc hindrat i swa langan tima " SD NS 2: 236 ( 1409) . - Jfr af-, for-, lagh-häfpa.