ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.91 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav A: 1 773 posterSida 1 av 45

a¹substantivmindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294
Huvudv.
å, mindre älf. KL 312, 329 . MB 1:294, (Cod. B) 543. RK 1:3541 . " ther war aff blodh badhe ström ok a " Al 3368 . " mange bäkkia ok…
a²pres. ind. sing. af ägha
Huvudv.
, pres. ind. sing. af ägha, se detta ord.
a³för ä
Huvudv.
för ä, se detta ord.
a⁴prep. adv.
Huvudv.
L. A) prep. I:o med dat., som dock ofta, i sht i det nyare språket, utbytes mot ack. 1) vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande på ett st…
a⁵för af
Huvudv.
för af, setta ord: jfr äfven af stadh under staþer samt afstadhkoma.
a⁶interj.o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112
Huvudv.
o! ack! a hwat manga thässe sottin hawir darat Bo 96 ib 104, 112, 137, 235, 242, 249. Su 213 . " a hulkit gesta budh thätta är " Bo 240 .…
a¹substantivmindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena
Suppl.
å, mindre älf. fraan sooma, som aan komber i sion och swa langht offwan qwernena, som thranaassa ägha til siger, ägher änghen i aanen [wthen] waste…
a²substantivbokstafven a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina
Suppl.
(bokstafven) a. thänne bokstaffwin A är badhe när grezska, latina, ok hebreska, förste j a b c d SpV 514 . JMÖ 154 .
a²prep. adv.L. A prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia a golueno fore thik a iula nat SvB 290 c. 1500. B adv. med
Suppl.
L. A) prep. vid tidsbestämning för att uttrycka tiden då något sker: under, om. o hwat gledhi thu hafdhe naar thw saat thin aldrakärasta son ligia…
a b csubstantivabc, alfabet. &quot
Huvudv.
1) abc, alfabet. " hans bogstaff star i a b c " MD 172 m. 2) betecknande utelemnade namn: N.N. wili a b c sweriges rikes radh och men BSH…
a b c dsubstantivabcd, abc
Huvudv.
1) abcd, abc, alfabet, undervisningens första grunder. nödgens i ather böria oppa nyo a b c d LfK 145 . 2) = a b c 2. wy a. b. c. d. görä allom wit…
a b c dsubstantivalfabet. SpV 514 se ofvan under a, n.. 3 i en skrift tecknade bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff the andra wtskwrin offuer a b c d
Suppl.
1) alfabet. SpV 514 (se ofvan under a, n.). 3) (i en skrift tecknade) bokstäfver. ärw twa skripter scriffne eens ludhande ord fron ordh. oc en aff…
a b c d esubstantivalfabet. &quot
Suppl.
alfabet. " alphabetum . . . a b c d e " GU C 20 s. 17 .
a beþasv.
Huvudv.
L.
a boav.
Huvudv.
L.
a draghav.
Huvudv.
L.
a fallande
Suppl.
, se affallande.
a finnav.påträffa. &quot
Huvudv.
1) påträffa. " än hon afunnis, " Gr (Cod. D) 377 . 2) uppfinna. " skaftauils lek han först aafan " MD (S) 200 . Jfr finna a.
a finnav.påträffa. &quot
Suppl.
påträffa. " dömbes erich gislesson kellaren tiil ffri och qwith medh sin ffria mwr som han nw staar och i monhg aar warit haffuer wnder jordhe…
a hughsav.betänka. &quot
Huvudv.
betänka. " vil iak gärna mz thinne hiälp a huxa min brut " Bir 4: 145 .
a kännasv.refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 1424
Suppl.
refl. erkänna, medgifva. hwilket han a kendes for alle thinet VgFormT I 1: 62 (1424).
a liþsubstantiv
Huvudv.
L.
a mot bärav.bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77
Huvudv.
bära emot, anföra emot. mz thenna samo ordhom swarom lwil til thz annath skäl som os wr a mot borith MB 1: 77 .
a mote
Huvudv.
, se mot.
a märkiav.sätta märke på, märka. TB 73
Huvudv.
sätta märke på, märka. TB 73 .
a slatsubstantiv
Huvudv.
L.
a standav.ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50
Huvudv.
ingå, afsluta. han bliffue widher köpith som förra aa stodho SO 50 .
a sämiav.åsämjas, vara el. blifva enig
Huvudv.
åsämjas, vara el. blifva enig, komma öfverens. opersonl. med dat. sua sum os baþum a sembir SD 6: 170 ( 1350) . GS 31 ( 1380) . FH 5: 40 ( 1466) .…
a vako ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168
Huvudv.
o ve! a wak the iämmirlike nödh RK 1: s. 168.
a vapn
Huvudv.
, se a, prep.
abaciasubstantivinrättning som står under ledning af en abbot el
Huvudv.
inrättning som står under ledning af en abbot el. abbedissa, kloster. een abacia giordhis thäre ther sidhan var bygdh mz mykin ära ok sat mz fruor…
abbadissubstantiv= abbadissa
Huvudv.
= abbadissa. SD Ns 2: 193 (1409, 200 ( 1409).
abbadissubstantiv= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem
Suppl.
= ab badissa. hedherligh frw abbadisen i gudhem SD NS 3: 471 ( 1419) .
abbadissasubstantivabbedissa. &quot
Huvudv.
abbedissa. " SD NS 1: 230 ( 1403) o. s. v. " KL 330 . Bil 805 . Bir 3: 214, 4: 9 o. s. v., 5: 21 o. s. v. VKR 2 o. s. v.
abbadissa
Suppl.
abadysa GU C 20 s. 1) . f. abbedissa. *abbadisso val abbatisso- )
abbotesubstantivabbot. &quot
Huvudv.
abbot. " epter thes clostris abota dödhan wardh eugenius abote " Bil 385 . ib 717 . Kl 68, 79. Bir 2: 69 . AS 59, 60 . ST 480 . Lg 3: 207…
abitningsubstantivsmakande el. njutande i förväg
Suppl.
smakande el. njutande i förväg; smakbit. bildl. han . . . gifwer them i thässo lifwe en foresmak ok abitning aff himerikis glädhi SkrtUppb 137 .
abiuþav.påbjuda, bjuda. &quot
Huvudv.
påbjuda, bjuda. " loot a biwdha gengerd " RK 1: 3993 . SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). tässen ärw the tingh som tik oc flerom sinom älska…
ablasav.blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287
Huvudv.
blåsa på. stöteliga thöm abläsendes LfK 287 .
abosubstantiv? Åbo-örtog
Suppl.
? Åbo-örtog. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 845, 847, 855. ath gambla örtogin skulde gaa fore X (10) peninga och aaboen fore sex peninga STb 1: 231…

Sida 1 / 45

← Tillbaka till träfflistan (1 773 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--fram-ab.1) ↗

fram¹

adv.(adverb)

Lemgram: fsvm--fram..ab.1

Andra poster med uppslagsordet »fram» (homonymer och kompletterande band):

Huvudverk: fram (2) · prep.Supplement: fram (1)Supplement: fram (2) · prep.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (15)

frammerframmeerframmarmerframermeerfrämermeerfrämbirmeerfremermersuperlfrämstfram atfram forframforframförefram mäþfram um

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

posit

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

komp. frammer Bu 4, 6, 72, 198 ; Bil 265, 543 ; MB 1: (Cod. B) 530 o. s. v.; Bir 3: 24 . frammeer MB 1: (Cod. B) 525, 2: 50. fram meer ib 1: 143. främmer ib 41 o. s. v. frammarmer MP 2: !SYNS_DÅLIGT? frammarmeer SD 5: 568 ( 1346); Gr 259 ; MB 1: (Cod. b) 551 . framermeer SO 104 . främermeer MB 1: 259 . främmermeer ib 86, 101 o. s. v.; Iv 5116 . främmer meer MP 1: 306 ; MB 1: 1, 34 o. s. v. främbirmeer Bir 5: 82 . fremermer BSH 5: 69 ( 1505) . fram mera Lg 3: 457 . främmer mera PK 222 . fremmer mera RK 1: (sfgn) s. 189 . superl. främst, se under framber), fram at -aat ) fram for framfor Lg 3: 486 . " fram för " LfK 145 . fram fore. fram före. framföre Lg 3: 134 . " fram föri. fram firi), fram mäþ , fram um ,

Källans artikeltext (20 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

posit.
1)fram, ut (så att något kommer i dagen el. blir bemärkt). thro hauer sik fäst oc inneläst j swa tiokkan mwr thz är stoor skam hon tör ey fram bland herrar oc frwr MD 394 .
2)fram (till en rörelses mål el. slutpunkt), ända. som skipp komma hiith oc somme komma tiith somme komme fram in tiil nylandh RK 3: 3711 .
3)vid tidsbestämmningar: ända (till). han screff ater aff ny wt aff sino hiärta alla bibliam fram til sinna dagha MB 1: 27 .
4)fram, till fullbordan. thz skal ä fram (vinna framgång) var herra wil RK 1: 4537 . " mente vinna sin vilia fram (få sin vilja fram) " ib (sfgn) s. 191.
5)fram, i riktning mot det som ligger framför. wädhrit matte bläsa them badhe hiit oc thiit, !SYNS_DÅLIGT? oc fram ST 419 .
6)fram, framåt, vidare. !SYNS_DÅLIGT? skulle tho fram Al 1968 . " wille tho alle fram " RK 3: 3704 . alexander foor tha thädhan fram Al 8693 . " hon fölgdhe thässe flodh alt fram " ib 4983 . " bygdho alt fram fore sik ower tyzeland . . . oc bygdho swa wärldina fram sidhan swdher oc wäster in til iorsala haff " MB 1: 3 . han vil fram bätir ganga Bo 233 . ib 67 . Pa 18 . Di 65 . Su 138 . LfK 227, 229, 245 . " läten the foghata ella ämbitzmän thet ey fram om biudha til andra foghata " GS 28 (1375, orig.) .
7)vid tidsbestämningar: fram, vidare. j them litla timanom fram til natwardhin (quæ deinde protenditur ad cænam) Bir 4: 119 ; jfr 3. tha . . . mat thu länge sofwa fram a daghin (fram på, in på) ib 129 . " ärwotha langt fram a quällin " KL 206 . " när frambäthre liidher pa aaredh " BSH 5: 352 ( 1509) . - framdeles, ytterligare behala theem än fram eet aar ST 491 . " bewarar for fram görandom syndom " Su 317 . - komp.
1)längre fram, på en främre plats. far vp höghra ok sit främmer meer MP 1: 306 . " främbirmeer j huseno skal wara eth höghre oc qwämmelikare säte " Bir 5: 82 . - längre fram, vidare. tha wi fram mera kommom Lg 3: 457 . wara folkith widh, at the gange ey främmermeer, än them war förra saght MB 1: 330 . " fölgh mik frammer " Bir 3: 24 . MB 2: 50 .
2)längre fram, i det följande. som . . . finna ma frammer i þässe bok Bu 198 . Gr 259 . MB 1: 41, 143 .
3)framdeles. ware mannenom thz marght afaat, som han hawer nw til hedher oc skal främmermeer fa MB 1: 86 . - vidare, ytterligare. frammer sua sagþe han Bu 4 . " viliom vi nu frammer tala nokot af hans pino ib 72. " ib 6 . SD 5: 568 ( 1346) . Bil 265, 543 . MB 1: 1, 34, 111, 126, 131, 135, 259, 262, 263 . PK 222 . RK 1: (sfgn) s. 189 . SO 104 . BSH 5: 69 ( 1505) .
4)ytterligare, mera. hwat thöm främermeer burdhe än thän gardhin oc halue källaren SJ 159 ( 1447) . " hafuin ij ärath mik främmermeer än siälfuan thik " Iv 516 .
5)förmer. " hwilkins thera släkt ther frammarmeer (Cod. A fromare 258) skal wardha " MB 1: (Cod. B) 551 . then yngre wardher frammarmeer (Cod. A framare 258) ib.
6)förstärkande vid komp.: än, vida. tho matte en man främmermeer giwa sik allan til godhgerninga meer än annar MB 1: 101 . " myklo främmermeer bätra " ib 354 .
1)framåt. " foro mz honom alt fram aat pa slätta markena " MB 2: 154 . ib 236 .
2)vidare. " oc swa fram aat " Su 133 . oc sidhan alt framaat Lg 3: 689 .
1)framför. " com en blinder gangande fram for them at gatu Bi 340. j skulen offwirga flodhena fram före idhra mädbrödher " MB 2: 4 . - abs. förut, i förväg thinne hälaghet bör väl til, at thu far fram före Bil 852 . " sände siin budh fram fore " ST 531 . Lg 3: 58 .
2)inför. " kalladhe pawen s. ansgarium fram for sik " Ansg 197 .
3)för att vid jämförelse uttrycka ett företräde: framför. vilde huar þera sin patronum föra fram föri annan Bu 50 . " fram (för fram firi) alla satter " KS 80 (197, 87) . hawär han mål fram for al annor creatur ib 2 (4, 2). - framför, mer än han älskadhe mik fram fore al skapadh thing Bir 3: 84 . " hwi skal tha skapadh thing hedhras fram fore skaparan " KL 309 . " milder ok thydhelekur fram firi all annor wärlzlik diwr " KS 4 (8, 5) . swa myklo mere löön skulu the taka i himerike for thera ärfwodhe framfore them som framfarne äru (tanto prædecessoribus . . . majorem lin futuro mercedem) Su 426 .
4) "i jämförelse med. alt thz värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom änkte vm vara fram fore the äro han stundade til a gudz väghna Bil 860 . " litla äro kan wärlin gifwa fram fore ewerdhelika at lifwa " Al 26 . " är lithet batat, ällar wnnit, fram för thz bordhe sik " LfK 145 . Lg 3: 134, 486 . alt thzta ware mik än lidelikit fram för thz at iak wsal tith fadherlika . . . änlithe wredhgadhe Su 42 . äru the faa fram fore hineib 424.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.