blome1
(substantiv)fsvm--blome..nn.1blomma. "
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)blomma. " lot them fylla mz alzskyns bloma " Fl 1298 . ib 1336 . muskata ok thera bloma ib 1106 (på alla tre ställena i rimslut). Jfr muskatblome.
- 2)blomstring, blom, blomma. hans stawer stodh j bloma Bil 462 .
- 3)äggblomma, gula. ondh hustru äther bloman aff äggit ok bondin thz hwita GO 514 . " tag en raa blome aff hönssa eg " LB 7: 233 . Jfr äggia blome.
- 4)afkomma. allit. faar hon barn oc bloma. SJ 378 ( 1471) . MD 444 .