af falla1
v. · v. L.(verb)fsvm--af_falla..vb.1falla från, gå bort (genom döden). at min son byrgher händher för affalla än mic
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- falla från, gå bort (genom döden). at min son byrgher händher för affalla än mic SD NS 2: 293 ( 1410) . ib332 (1410.) GS 38 ( 1413) SJ 258 ( 1457) . Lg 3: 201 . Jfr falla af.