þut1
(substantiv)fsvm--þut..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
tjut. "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
toth Lg 3: 440),
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)tjut. " hördhe han swa rädelika röthan ok thut alskona grymma dywra at all wäruldin munde skiefua " Pa 21 . " thignadhe alt thutit " ib 22 . " diäfwlen borthwarf. swa hökt þiwtande at alle bröþrenne vmkring hörþo hans liwþ oc þut " KL 190 . " fiudhu diäflande mz myklo thuti " ib 45 . Gr 307 . " enkte scal ther (i helvetet) höras vtan gratir oc twt " MP 1: 202 . Ber 211 . KL 412 . MB 2: 405 . Bir 2: 193 . Su 461 . jwdhane . . . stodho gratandhes oc tywtandhes i hymellen som en wargha hoper oc war theras ropp oc toth swa hökt at the hördhos til sancti lamberti kirkio Lg 3: 440 . MB 2: 138 .
- 2)tjut, hvinande, dån, brus. fore them rödhelica storm ok thut älla liudh som tha scal vardha j hafwino MP 1: 10 . " fallir strömin ryghelika owir han aff högdhinne mz sinna brädzsko huit (strepitu) " Bir 1: 332. - brus, susning. fore thuth örna sangh oc wärk LB 3: 164 . - Jfr thiut.