ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 2.49 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
Beständig länk (/ordbok/soederwall--þör-av.1) ↗

þör1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--þör..av.1
Andra poster med uppslagsordet »þör» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (27)

thörtöörthortortörtyrthörtthyrtthiwrtþortthorthtorthþörranthörrantörrantorranthörratörrathörromþörrothörrotörrothyrrothörretorreþörromþörraster

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

thör Bil 793 ; Bir 1: 207 ; Bo 28 ; LB 6: 277, 278 . töör MB 2: 88 . thor MP 1: 288 . tor Lg 3: 71 ; LB 7: 149, 266 . f. thör MB 1: 43, 171 ; LB 6: 278 . tör MB 2: 88 ; LB 3: 75, 79 . tyr MB 1: 71 . n. (nom., ack.) þört Bu 72 . thört KL 283 ; MB 1: 43, 156 ; Go 974; LB 3: 130 . tört ib 47, 4: 339 . thyrt Bir 2: 252 ; MB 1: (Cod. B) 544 ; LB 3: 118 . thiwrt SD NS 1: 373 (1404, daniserande). þort Hästläked. i AS 137 . thorth LB 6: 278 . torth DD 1: 175 (1500, efter nyare aftr.) . ack. m. þörran Bu 6 . thörran LB 6: 279 . törran Bir 1: 270 . torran LB 7: 283 . f. thörra MB 1: 71 ; Bir 1: 132 . törra LB 8: 52 . torra ib 7: 6 . dat. m. thörrom MB 1: 317 . n. þörro BYH 1: 170 ( 1363) . thörro SD 4: 389 (1334?), NS 1: 10 ( 1401) o. s. v.; MB 1: 43, 169 . törro LB 2: 69 . thyrro SD NS 1: 688 ( 1407) . " thorro " ib 1: 8 ( 1401), 12 ( 1401) o. s. v. pl. nom. m. thörre MB 1: 71 ; LB 6: 278 . torre Su 225 . f. thörra LB 3: 118 . n. (nom., ack.) thör StadsL Köpm. 14: 3; Bir 3: 220 ; GO 52 . tör LB 9: 96, 97 . thor StadsL Köpm. 14: 3 i var. tor LB 7: 34, 165 . ack. f. thörra Bir 1: 255 . dat. þörrom Bu 6 . thörrom Bil 115 ; MB 1: 317 . best. form sing. ack. m. thörra Lg 66 . dat. n. thörra Bo 198 . superl. þörraster : -ast Bu 71 ; KL 188),

Källans artikeltext (8 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)torr, fri från väta; äfven höjande sig öfver vattenytan, oberörd af vatten. Hästläked. i AS 137 . han gik thör. ok hans brodher ther alt rängde vm kringh thöm badha Bil 793 . " ledha them thörrom fotum ifwir jorsala haff " ib 115 . " israels sönir . . . gingo thörrom fotom til landz " MB 1: 317 . " ganga israels sönir at thörrom wägh i midhio hawino " ib. " är thz swa at daggen bliffwir aatenast j vllefätthen, oc all marken om kringh bliffwir tör " MB 2: 88 . " jak bedhis at vlla fätten bliffwe töör, oc all iordhen ther om kring wari waat " ib. " noe . . . sa at iordhen war all thör " ib 1: 171 . " kome saman watnin the vnder himblenom äre . . . oc oppenbaris thört land " ib 156 . " kalladhe war herra thört land iordh " ib. " thz är ilt at drunkna a thörth landh " GO 811 . ib 974 . - torr, befinnande sig i torrt tillstånd, utan förening med vatten el. ngt flytande, ej uppmjukad af vatten el. ngt vått. tag haffra myöll eller haffra gryn, oc äth thom tor fastandis om morgonen LB 7: 34 . ib 165 . - i þörro, a) i el. på land ( i motsats till: i vattendrag). alt mit goz i malaboþum. oc alt þet goz þer vndi ligger. swa svm malaboþa qwärna. qwärna thorpet. räuathorp. oc österhult. mz allum tillaghum i vato oc þörro BYH 1: 170 ( 1363) . SD 4: 389 (1334?). NS 1: 8 ( 1401), 10 ( 1401) o. s. v. b) i torrt tillstånd, torrt tak och skär wp ena sino wppa näsomon och stik frö j och giff honum (hästen) j törro LB 2: 69 .
  3. 2)torr, lidande brist på vatten el. väta, förtorkad, mager, ofruktbar. om jord. þa iosep þörste fast brast up än kälda vällande þär iorþen var þörrast Bu 71 . vm han (dadelkärnen) sätz j thörra iordh. tha thörkas han Bir 1: 132 . - bildl. thän som i andelico liuärne är. skal äkke vndra at han är stundom thör vtan nadhanna väzsko. oc thikkir sik vara forlatnan af gudhi Bo 28 . " mins hiärta moþ ii guz þiänist hart ok þört (rimmande med styrt) " Bu 72 . " ginstan drikkiandis aff them drykkenom syntos the swasom aff nakrom wtbläsande anda (spiritu quodam inflatorio distendi videbantur; efter swasom har ett ord bortfalit), swa at the ginstan sik wphöghde j högfärdh . . . actandis mykit oc manga konster at wita, oc bliffuo tha j sik siälffue torre oc alzstingis kalle " Su 225 . " thera likame är thör af (aridum est ab) allo godho ok aff allom kärlek " Bir 1: 207 . " mangra manna ben äru thör aff gudhelike väzsko " ib 3: 220 . " tha nogor är tor aff gudlighet " Lg 3: 71 .
  4. 3)torr, som icke längre är frisk el. färsk, förtorkad. om växter el. växtdelar o. d. huar o giptar man af dauiz konogs släkt . . . före þörran vandi ii hände tel guz mönstar Bu 6 . " han !UDDA_TECKEN?: vandar) bar blomstar a þörrom grenom " ib. " olio trä . . . vtantil thyrt ok jnnantil fult mz fitma " ib 2: 252 . " thy at the göra thätta i gröna träno. hwat skal tha vardha i thy thörra " Bo 198 . KL 283 . MP 1: 238 . Bir 1: 270 Lg 66 . thör trä kofra latan eledh GO 52 . ib 997 . " bär saman thörra stikkor " Bir 1: 255 . - om bröd. KL 188 .
  5. 4)uttorkad. alexander . . . kom til et thräsk thz war thört Al 5465 . " offwan för förrörde konungs fiskerj är mesthe parthen om aaret torth saa man gaar toor skoddhe fram (för fran?) norra landiith och in paa en holma " DD 1: 175 (1500, eft. nyare afskr.) .
  6. 5)torkad, beredd genom torkning. tor timean ströyader oppo läker wel LB 7: 266 . annamede . . . her peder twresson thette effterscreffne . . . xv pundh törre gedder XIII pundh tör siik . . . I skippundh törre aborre, IIII pundh torren lax HSH 19: 166 ( 1506) . FM 607 ( 1513) .
  7. 6)torr, icke åtföljd af flytning. þör värker, torrvärk, remuatism, gikt. hafua storan torran werk j kroppen LB 7: 283 . Jfr thörvärker. - þör hosta, torrhosta, hosta i hvilken ingenting upphostas. for torra hostho LB 7: 6 . ib 9, 8: 52 . Jfr thörhosta.
  8. 7)torr, som (enligt ädre medicinsk uppfattning) har torra egenskaper. om naturföremål, menniskor, naturförhållanden o. s. v. waat kennis bätzst aff thörro oc thört aff wato MB 1: 43 . " är himpna natura hwarce thör eller waat heet eller kaald " ib. " saturnus hawer kalda krapt, oc thörra " ib 71 . " mars oc sool the äre badhe thörre oc hete ib. är ängin wärre natura än kald oc tyr " ib. " colerici ok wnghe ärw hethe aff sine natur ok thörre ok gamble men äre wathä ok kaldhä " LB 6: 278 . autumpnus är hösther thennä thimen är kaldher ok thör ib 277 . estas thenne thimen er thör ok hether . . . tha er manzens natur het oc thör ib 278 . " i thom thimanom (vintern) skal man drikkä ok äthä thz ther thorth är ok het aff sik ib. " ib 279 . " galanga galgana är tört oc heth " ib 3: 47 . " pipro rooth är wath oc thör " ib 55 . ib 50, 51 o. s. v., 4: 344, 349. hwlyrth hon är thräskona oc alla äro thörra j första trappo oc heta i andro ib 3: 118. thus rökilse thz är heet ok tört j andro trappa ib 4: 399 . ib 2: 50, 3: 75, 79, 130, 7: 149 . tarffwas witha j hwath gradu nokor ting ärw heth, kald, tör, äller waath ib 9: 97 . ib 96 . - Jfr genom thör.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.