öker1
(substantiv)fsvm--öker..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
och
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pl. -iar . ack. öke (i rimslut) MD 169 ), ökn , ökia afl ,
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- och Jfr W. Cedeschiöld, Genusväxl. s. 29 f.
- 1)ök, dragare; äfven om riddjur. swasom ökir (jmentum) lydogher sinom äghara Bir 4: 110 . " han . . . banth vm hans saar oc satte han oppa sin ök som han reed siälwir appa (in jumentum suum) " JP 36 . " takom wara ökia och ardher och farom wth a gärdhit " ib 68 (kan föras till 2). haffwa ware swena mesth en delss solth syna hestha ok slaghyth them wth tiil ök BSH 5: 589 ( 1517) .
- 2)möjl .par dragare. len legho swen kördhe for waghne yghsn . . . ok bannadhe ökenum hermelika Bil 424 . " lyghn elder . . . brände . . . ökin allan j asko " ib. " lffyre ökia (quatuor paria bovum) drogho han wt aff stadhenum " ib 492 . ib 557 . " spisning wart tha nog opfört mz C ökia til lika " RK 2: 3674 ; föra till 1. - Jfr var-, yxna-öker.