umganga1
v.(verb)fsvm--umganga..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (12)
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
vmgaa: -gaas STb 4: 97 (1505) . wnga Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). omganga FMU 1: 392 ( 1384) . omgaa GU C 20 s. 316; JMÖ 130 . lipmf . lomgik MP 5: l190. pl. 3 pers. wmgingho JMPs 447. 2 pers. vmginges STb 4: 97 (1505). supin. wmgat ib5: l358 (1522, Kop). wntgaath 1: 226 (1480)), umganga sik , umgås (med), skicka sig i umgänge (med). wij hopes, att han schall och så omgå sig med eder, att i framdelis ydermere gäne hans gode omgengelse begäre schole Kyrkohist Årsskr 1920-21 s. l261 (1503, avskr.). - refl. umgangas, ) umgås (med), hava umgänge (med), vara samman (med). marthin och j ware til hopa swa mangen godh dagh (härefter sannolikt ett ok uteglömt) vmginges STb 4: 97 ( 1505) . " vij sage eder altijdh vmgaas ok alle stedes waar han pa eders besta ib. "
Källans artikeltext (3 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)gå (en omgång el. ett varv) omkring. - ss led i syneförrättning. olafver lot met xji mannom omganga huru viit the skuldo fara oc fykiä FMU 1: 392 ( 1384) .
- 2)gå omkring, angiva. - göra en kringgående rörelse? girare omgaa GU C 20 s. 316 . 7) umgås (med), hava ugänge (med), vara samman (med). alla the som thessa . . . ilgerningia . . dyrffwis ath göra. . . bansäthiom wi . . . ok forbiwdhom allom hardelicha mz them wnga Gummerus Syn-stat 26 (senare h. av 1400-t.). thetta ordhit communicare wttydhis margffallekika som är wnfaa, omgaa, deelaktogher wardha (o.s.v.) JMÖ 130 . - umgås med, vara samman med. med ack. en man war ffallen j swa storth wanhop, at alle the honom wmgingho wantrösto om hans siäla helso JMPs 447. 8) uppträda, gå till väga, bete sig. han hade wntgaath här i sitt fögedi som en dandeswen STb 1: 226 ( 1480) . " swasom jhesus christus omgik j ltesse wärldhinne oss til äptir dömilse " MP 5: 190 . thesse knekter, hurw the haffue her wmgat hoss oss STb 5: 358 (1522, Kop). - part. pres. *umgangande (wn-), som är på omgång, som i viss ordning byter innehavare? om jord. swa ath the (ɔ menigha almogin aff säkkele sokn) honum soldhe . . . en wngangande iordh pa säkila malm FH 5: 36 ( 1466) .