tidh¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (19)

1. Uppland 1941 s. 54 (1459). f. och m. (i ack. sing. vanl. md föreg. adj. el. pron. i m.) L.
2. 1)tid, tidrymd, tidpunkt. Jfr Sdw 2: 1314 . . . then anda . . . hwilkin henne födde i the hardha tidhinne Prosa- dikter (Sju vise m) 170. lästin som läsin war j dagh ok hörer til thänna tidomen gangadagenom hona scriffuar oss sanctus lucas MP 4: 38 . at thänna vniuersitates . . . bliffwe widh fulla macht til ewig tidh G. Carlsson, Kalmar reecces 1438 s. 66. aff huilket hus alexander medh sina arffua ewige och ärlige wtgifue skal söndax almosen fförston- arene vi (6) mark wppa twenna tiidh tre mark om nässth komande polska och tre mark om all michelsmesso ffardiga tiidhr SJ 2: 245 ( 1492) . j tessom thidenom hemtas oc päras olyo bären PMSkr 376 . " ähre och barnen forarendes at the ey taghe effterödme aff sgamble testamenteene . . . ty i then tidenom war mykit löffliit then almogen, hwilkit ey är loffligitt christno folke " ib 658 (senare avskr.). - mädh thhenom, med tiden, så småninom. swa förfwina thet waxith oc wäxa marka mädh tidhenom PMSkr 302 . - tid om vid vilken en kyrklig fest firas. om sancti michels tiidh ÅK 59 . - thän tidh, dä, när. Jfr B. Bjerre, Nordiska konfuntktionsbildningar med temporal inne- börd 1: 171 ff., särsk. 192 f. - sva tidh, vid samma tid som. nw äptir then tydhin loth then fughelin aff ath sywnga somhonum tokthe ath han atirkom til synlikamlikinsynne, swa tiidh aa enom dagh som han kom thitit gangandhe MP 5: 156 . tid, livstid. lj kungh karls tidh Arfsv 36 (1461). en gard . . . som fordom anders mwramester j tijdh sielffuer vj boddhe STb 3: 421 ( 1499) .
3. 3)tillfälle, gång. - en tidh, a) en gång, vid ett till- fälle. hanis sökte twa resor vt medh ispant arm- borst . . . ok en tidh sökten vt mdh dragit swärdit ATb 1 193 (1463) . " thet hände en thidide at . . . thakom jomfru maria til henna " Hel män 277 . entidh na on sigh scrifftadhe JMPs 397. _ up a (pa) en tidh, en gång då. at her ture sade mic selff . . . pa en tidhjac talade til honum om . . . Arfsv 36 (1461). - up a thän tidh, den gången då. Arfsv 36 (1461). - up a thän tidh, den gången då. jtemoppa then tidh iak ville ekke stawa her twre then edhäller anama then aff honom . . . tha fick her thwre pa slotte för min herrä kongen Arfsv 46 (11461). - annan tidh, b) andra gången.hon är hällir kötlika födh, än hon tilscriffwas kan andelika annan tidh wara födh SpV 462 . - thridhia tidh, (för) tredje gången. lasse skinner . . . bödh op sin gardh tridie tiidh ATb 3: 97 ( 1499) . - thridhia tidhen, tredje gången. SJ 2: 40 ( 1478) . - hvarn (hvan, hvar) tidh, var gång, var gång som. Jfr B. Bjerre, aa. 220. hwan tidh han redde sik till tha waro ää the till redho Prosadikter (Sju vise m B) 197 . ib 202 . - hvarn (hvar) thän tidh, d. s. hwar then tiidh han skulde ha see, / hans hiärtä matte aff gledi lee Fredrik ed Noren 1345. f. - mangan tidh, mangen gång. ofta. epter han apta mangan tijdh haffde warith j skypperens stenhus STb 4: 51 (1505).
4. 4)stund. Jfr Sdw 2: 1314 5) tid, rätt tid, lämpig tid . . . och alvarlighe tilsess i tidh ok tyma swa thet stillas GPM 2: 382 ( 1512) . thy them kwnne thär aff tilkomma skade . . . för theras försymilse, som skello kraffth sin gäl aff skipare- nom j tidh oc thima PMSkr 102 . - tid, tillfälle . . . jn til thes wy framdeles mz wort elskelige radh kwnne hawe thiit oc leyglight til forrordhe ärinde mz rette at atskilie Mon Dip Sv 31(1481). _ utsatt el. utlovad tid. epter hon ey halt lhanom thet hon hanom loffede på dach och tijdh STb 4: 116 (1506). - gen. ss adv. tidigt. i förbindelsen tidz nogh tids og. thet är nw tidz nogh fa thidhende he idhers herredöme ey mykith glädhia kwnno BSH 4: 352 (1503, H. Gadh). 6) annona, årsväxt; pris, gångbart pris. kötmangere, fiskare, bagare, ok alla andra embitz- men giffwa mögelik köp epter tidana STb 1: 438 (1460, Burspr). 8) kanonisk timme. Jfr C. E. Thors. Den kristna termonologien i fornsvenskan 266 f. - vanl. pl. kanoniska timmar; det som vid dessa timmar läses el. sjunges; gudstjänst; böner. wari pliktorge . . . at gaa til koors . . . til alla stora thiider som är aptensangh ottesang oc mesaa oc aff allom smaa thiidom fri wari ledughe o löse Uppland 1941 s. 54 (1459). . . . sagh hon . . . som- ligha systrana ätthias, oc soffua j koenom, och saghde ti härran ihesum . . . hwat är thz arma människan är swa ööm och wsull, ath ey hon gither sik haldhet aff sömpne, jämwel swa länge ath hon är j gudhz tiidher (cum divinis interest) Mecht 268 . " siw kirkionna hälgha tiidher " ib 280 . hwar een, sm wil gudhelika sionga kirkiona tydher (horas canonicas) i 281. ib. forte tiidh kallas otosangher SkrtUppb 215 . " til thän första thian läsin . . . thess hälgha anda tidhir . . . oc hälgha kors tidhir . . . oc jomfru sancte marie tidhir " ib 165 . SvB 488 (sl. av 1400-t.) ib 489 (d:o) här bygynnes vor- frwe tydher paa swenskä Svt 1. - om stiftelse för viss tidegärd. the ijc (150) march som ware frwe tijder till höe SJ 2: 242 ) (1504). i 243 (1504). Jfr arelds-, ars-, fardagha-, for-, fram-, hägha likama-, hög-, höst-, iul-, iula-, kirikio-, käm- menära-, lagha-, lifs-, mal-, middags-, midhfasto-, midhsumars-, mikamässo-, natta-, nätter-, olafsmässo-, paska-, pingizdag-, prims-, prästa, pröstanits., päthardagha-, somar-, tärz- (Sdw 2: 698). valborgha mässo (äv. Sdw 2: 902), varfru- (äv. Sdw 1: 340). vinter-, vinters- (Sdw 2: 990), örlögis-tidh.