ORDBOK · STIÄLA (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP

stiäla1

v. · v. L.(verb)
Lemgram: fsvm--stiäla..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »stiäla» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (16)

stiälstalstallstaallstaalostaalestalinstulitstulidstolitstalitbestjälatiwffwenstjälafrånstiäla ut
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
stjäla. skylto honomath hafdhe stulit en häst aff en JTb 28 1461 . &quot

stjäla. skylto honom, ath hafdhe stulit en häst aff en JTb 28 ( 1461) . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

pres. stiäl MP 4: 64 . impf. stal . stall FMU 4: 91 (omkr. 1455); ATb 1: 201 ( 1464) , 288, 289 (1468), 354 (1471), 2: 14 (1473), 3: 101 (1499). staall Troj 285 . pl. 3 pers. staalo Prosadikter (Sju vise m c) 234 . staale GPM 2: 132 ( 1482?) part. pret. stalin: stalne JTb 29 ( 1461) . supin. stulit JTb 28 ( 1461) ; ATb 1: 265 ( 1467) ; STb 5: 28 ( 1514) . stulid ATb 1: 97 ( 1458) . stwlet(h) STb 1: 306 (1481), 333 (1482). stolit STb 2: 304 (1488), 584 (1491), 3: 18 (1492), 306 (1496). stalit JTb 44 ( 1464) ), han stall skedene w hans kisto ib 2: 14 ( 1473) . " hwro een hans landbo hustrv och henne leghe pigha, ginge j theris grannes gardh . . . och staale ther " GPM 2: 132 ( 1482?) . - med innehållsobjekt. tässe xij sato i nämpdinne om then tiwfwin som mattissa gulsmidz kläde stal . . . ok andra stöld han stulid hade ATb 1: 97 ( 1458) . - med personobjekt. bestjäla, stjäla från. tiwffwen, som stal mester laurens STb 1: 279 (1481). ib 323 ( 1481) . 2: 35 (1484). . . . quinnan war en tiwff eller hade stolit sin bonde ib 304 ( 1488) . tesse xij satho j näffendin tha then tivff skulle hänges som stall her niels sunnan aane ATb 3: 101 ( 1499) . STb 5: 28 ( 1514) . - med två objekt, varav det ena i dat. el. i dess ställe ack. betecknar den bestulne. stjäla (ngt) från (ngn). ath hon ecke haffuer stwlet andres fiskare ena skeedh STb 1: 333 ( 1482) . thu människia skalt ey stiäla thinom jämcristnom sith godz eller päninga MP 4: 64 . - med objekt betecknande den lokal där stölden begås. stjäla i el. från (ngt). han stall olaff kokkinpoycas härbärgh j mangh aar FMu 4: 91 (omkr. 1455). ath per karson stall hans ladho som een tiwff ATb 1: 288 ( 1468) . ib. ib 289 ( 1468) . stiäla sik , smyga sig. ware borgara stiela sig aff by, ä när de kwnna BSH 5: 183 (1507, H. Gadh) . en fförredare, som stl sig af stägit STb 5: 190 ( 1518) . " thetta fik diomedes wetha lönliga oc stall sig aff syna färd oc saa wndkom han " Troj 285 . *stiäla af , 1) stjäla (ngt) från (nn), bestjäla (ngn) på (ngt). kendis han haffue stolit sin egen hosbonde aff och vndandolt bade peninga och sölff en godh deel STb 3: 18 (1492). stiäla bort , bortstjäla. thu stal borth halfwan halmen ATb 1: 207 ( 1465) . *stiäla fra , = stiäla af. hans tienare hade stwleth honom fraa iij (3) fath järn STb 1: 306 ( 1481) . *stiäla sik in , smyga sig in. BSH 5: 647 (1520, H. Gadh) . *stiäla ut , *stiäla sik ut , smyga sig ut. the iii jomfrurna som barnidh war antwardadh staalo sigh wth Prosadikter (Sju vise m C) 234 . *stiäla utaf , = stiäla af. tiwffuen som stal hans drengh peningane vtaff sTb 1: 88 (1477). at han hade stolit enom bonda vt aff alt tet han hade och atte ib 3: 306 (1496). MP 4: 64 . - Jfr for-, fran-, undan(Sdw 2: 811) stiäla samt hugh-, mal-, o-, tuhiufstulin.

Källans artikeltext (2 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. stjäla. skylto honom, ath hafdhe stulit en häst aff en JTb 28 ( 1461) . " äpter thz ath thän stalne hästin fandz i hans wärio " ib 29 ( 1461) . " feste matis ionson j mark for thet hans hustrv stall " ATb 1: 201 ( 1464) . äpthir thet ath gozit oc hans gerningha lagw pa gulfwene för hanom som han stwlit hafde tha ville the hanom ey wäria ib 265 ( 1467) . visa kadrin feste lagh siälff xij ath hon ey stall ena silff skedh aff laris biörson ib 354 ( 1471) . ib.
  2. 2)beröva (ngn ngt). han fryktade at egistus skulle stiäla honom liffwet aff Troj 283 . - Jfr stiäla utaf samt afstiäla.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.