stamber1
adj.(adjektiv)fsvm--stamber..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
stammande
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
stampner SSkb 30 (1501-02) . best. m. stqmme. -a stampme STb 2:228 (1487), 361, 376 (1489)),
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)stammenielsstammande. - i förening med egennamn el. ss tillnamn. stampme jacob olsson STb 2: 228 (1487). ib 361, 376 (1489) . jöns stampner SSkb 30 (1501-02). niels olfson stamma ATb 3: 212 ( 1508) . ib 224 ( 1509) .
- 2)tveksam, tvekande? tha sporde konungen laris till huru han thet breff fongit haffde . . . tha stod han therinnan stamber en liten stund oc bleff förfäred HSH 16: 88 ( 1527) . Jfr stamul.