skapt¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. stång, stav.
2. 2)spjutskaft (ev. annat vapenskaft) i vilket vid avyttring av jord el. vid morgongåva av jord överlåtaren och fastrarna höllo till avtalets stadfästande. Jfr G. Hafström, Hist. Tidskr. för Finland 1954 s. 53 ff. SD 8: 46 ( 1361) . kennis jak . .. mik hawa giwit . . . giisle azurasson fulle makt . . . thät fornämpda gooz at fara mz skapt och skiäll VgFornmt III 7-8: 150 (1373). ib 151 ( 1373) . " tha är thetta skaptförth, aa ekesio thing, oc vpaa skapeth tha hiolde thesse dughandemän " Gadolin Pants Bil 276 ( 1378) . RP 2: 159 ( 1389) . " hauer iac latet folfölghia forᵈᵉ herra nicholus thenhalff attungen a rättara thingeno . . . mäd sköt oc skapt som war wessgötzska lagh wtuisa VgFornmt I 4-5: 66 (1390). pa skapt och skäl hwllä . . . " SD NS 3: 89 ( 1415) . " hwlkit godz wi fwllelika tillstaam meth skaft oc skällom ok allom tillaghom . .. till fornempda torberg(s) kärling(s) " ib 123 ( 1416) . först hiölt han (ɔ överlåtaren) sieluer a skapteno oc sua vi badhe (ɔ fastemännen) ib 196 (1416). hiollo thesse a skapteno med mik (ɔ häradshövdingen) tha omferdhen giordhis VgFornmt I 2: 48 (1461). ib 59 ( 1523) . " thesse epterskreffne ära fastamen til tessa morgongaffuor som aa skapt oc spiut hiollo RA perg 1469 21/8 (medd. av S. Ljung). 3) skaft, handtag. manubvrium brii skafft " GU C 20 (hand 2) s. 119. 4) strå . . . införe klerkens del (av sädestionden) i hans ladhu åhå (!) skafte, ther som så är tilfelle Hist Handl V III 1: 65 (1514, nyare avskr.). 5) skaft, stjälk (på frukt). altid skwla äplen swa läggias at skfftidh wändhes nedher PMskr 330. 6) skaft i vävstol, solvkäpp. bilix . . . pansare inde bilix trilix veffnidher twem eller treem skaptom GU C 20 s. 56 . - Jfr grimu-, iärn-, knif-, släggio- (Sdw 2: 434), spiut- (äv. Sdw 2: 468), öva-skapt.