mänta1
v.(verb)fsvm--mänta..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
mänta, vitgarva. NMU 1: 109 ( 1434) . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
menta . -adhe )
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- mänta, vitgarva. NMU 1: 109 ( 1434) . " ij mäntadhe vxahudher HLG 2: 31 (1512). jtem late mänta om hösten ij vxahuder " Arnell Brask Biᴵ 28. Brasks Cal 271 . VKU 56 ( 1549) .