mällom¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

1. L. A) prep. med gen. el. i dess ställe ack., någon gåpng dat., stundom ställt efter det styrda subst el. pron. 1) mellan. i rumsbestämningar. j ford:da kapenhawta oc lempewore är rätta sokna och bya ran mellan soknom och byom som sagt är Svartb 481 ( 1464) . - för att beteckna att något upptager mellanrummet mellan två föremål. mediarticus (för mediacaritus) mällon thu tingh trengdher GU C 20 (hand 2) s. 126. ath tw kanth then pännan smwla söndher mällen fingrommen PMSkr 536 . 2) mellan. itidsbestämningar. ther war mer än en time millan at hon gik jn i härbärgit ok at han thalade til hänne Atb 1: 144 (1461).
2. 4)för att uttrycka ett ömsesidigt förhållande: mellan. ffore then skuld at millan hederlika herra ärchebiscopenom . . . oc biscopenom j abo är komen en osämia Svartb 155 ( 1375) . then rekinscap, som hetherlikom manue päthare alenninga, rath nanne j stocholm, oc mic mällom skelett hafuer FMU 1: 392 ( 1384) . SD NS 2: 251 (1410, gammal avskr.) . som thera mellom förent war tilforend i radzstuen SJ 2: 217 (14929. 5) bland. fiärdha (avundens lotter) är rwnan mälla wini til at göra missämio SvKyrkobr 353 . 6) under. i tidsbestämningar. mällom thäs at, under (mellan)tiden, til dess. Se Sdw 2: 1271. - B) adv. 2) emellan, i mitten. jak betalar tik en hööstak ther staa iij jak betalar tik then millan staar ATb 1: 87 ( 1458) . - Jfr dura-, här i-, i-, manna-, thässa-mällom.