mäkta2
adj. adv. · adj. och adv.(adverb · adjektiv)fsvm--mäkta..e.2A) adj
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- A) adj. stark, väldig, mäkgit, stor. han lath mwra eth torn ther j hafde han en mäkta skath aaf gul Prosadikter (Sju vise m C) 242 . eth stortt mäkta skip Troj 4 .