dönsa1
v.(verb)fsvm--dönsa..vb.1vädra, nosa, snusa (om hundar). nictire dönsa ok skälla et ets proprie canum GU C 20 s. 353
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- vädra, nosa, snusa (om hundar). nictire dönsa ok skälla et ets proprie canum GU C 20 s. 353 .