borto¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)

1. borta; på annan plats. " haffwer skiparen tynnorna längher borto än forordath var " PMSkr 63 . - borta, bortrest, frånvarnade, hans broder war nw hädhen borthe Svartb 521 ( 1477) . - borta, försvunnen, breffuit wa borto Arfstv 43 ( 1461) . - borta, fjärran (från). wtwälia the mästara ok formän, som haffwa hälaght ok osmittadh liffwerne, . . . ok äru swa som satthe bortho wthan wm wärldhena, ok sit eghit köth, thz är thän ondhe lusthen j kytino är SpV 248 . - vara borto, vara borta (från ngn), vara fjärran (från ngn). med dat. el. i dess ställe ack. sancta maria . .. mins a mik . . . oc war mik äkke tha borto, tha grymma dödzins time skal ofwerkoma mik SVb 480 (c. 1500). - vara bortq, fattas, saknas. hwat gangh ällir nytto haffwer renleksins blomstir, om j kropsins renlek är botho (deest) gärningenna frukt SpV 24 .. mädhan guddoms waldit opfyllir, samanhallir, ok omkringh gar atlth, huru sighiom wi tha honom wara tatenast j himblomen, hwilkinwi withom j enghom stadhom wara j fran älir borto (nulli loco deesse) ib 559 . edher schal jntet wara bortha STb 3: 134 ( 1493) . - hava borto, hålla undan (ngt för ngn); ha tillägnat sig. konungen skall och förwalre att någre få menn iblandh almogen haffwe ey borte alle winningena PMSkr 695 (senare avskr). han hade bortq benct kogx nycla STb 3: 23 (1492).