blaster1
(substantiv)fsvm--blaster..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
blåsande, blåst, storm. blasth mädh köldh PMSkr 375 . flamen . . . blaaster GU C 20 s. 277
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
blaaster . bläster . pl. ack. blästä SvKyrkobr 228 ),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) blåsande, blåst, storm. blasth mädh köldh PMSkr 375 . flamen . . . blaaster GU C 20 s. 277 . Jfr 7. eelden oc fröstet sin j mellan opväkkiä störstä storma haghell ok lyungh eeldh ok vädhrennä storm ok starkasta blästä SvKyrkobr 228 . 7) blåsande (på musikinstrument); ljud som framkallas genom blåsinstrument. mykin bläst hafwer thz hornith (lasnga rödd hefr korn þetta) Prosadikter (Karl M) 279 . - Jfr horn-, orma-, vädhers-blaster.