ORDBOK · ÄNGSLA (SOD-SUPP)
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPPHuvudverkets Ä-svit i källfilen

ängsla2

v.(verb)
Lemgram: fsvm--ängsla..vb.2
Andra poster med uppslagsordet »ängsla» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (5)

ängxlaänxlaengxlaangxlaängslas
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
ängslasbekymra sig. thz thin sinne offwirgaar . . . antwarda thz gudhi oc änxla ther entke om MB 2: 332 .1 tyckas

ängslas, bekymra sig. thz thin sinne offwirgaar . . . antwarda thz gudhi oc änxla ther entke om MB 2: 332 . , 1) tyckas, ansattas, besväras. han angxlas aff fatidomenom Bir 3: 64 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

ängxla . änxla . engxla . angxla . -ar , -adhe ) -rel . ängslas

Källans artikeltext (4 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. ängslas, bekymra sig. thz thin sinne offwirgaar . . . antwarda thz gudhi oc änxla ther entke om MB 2: 332 . , 1) tyckas, ansattas, besväras. han angxlas aff fatidomenom Bir 3: 64 . " nar han angxladhis (anxiabatur) aff dözins thrange " ib 445 .
  2. 2)pressas, tvingas, drifvas. böriadhe iak til at ängxlas til dödzsens stridh (factus in agonia) Su 28 . nar han (ɔ: ondir man) angxlas til giri . . . bitz aff wredhe oc smittas aff skörlimnadh . . . thz är diäfulsins pino oc äuerdhelica oro tekn Bir 3: 97 .
  3. 3)tryckas, känna tryckning, känna vånda. ha ängslas hiertat LB 3: 41 . - var i trångmål el. nöd, pinas, våndas; vara i ångets. hon ängxladhis mykit thy at hon gat ey andas gynum munnin KL 66 . " thri diäkna gnot til paris j myklom storm ok thordhyn ok lygneld ok rägne ok dröfdhos mykit aff thy ok ängxladhos " ib 72 . " nar hon saa han swa pinlica thrana. oc ängxlas. grata. ok döö " Bo 204 . swa möddis hon ok ängxladis som han ib 201 . " swa brindhir diäfwllin altidh ok ängxlas (angustiatur) j sinne ilzsko " Bir 1: 188 . " synis thz them swa som the satin mällan stingande gadda älla thörne ok ängxlas j hwarre stund " ib 42 . " meer angxladhis han aff kötzsins siukdom ok hiärtans dröuilsom än aff sins atirlösara pino " ib 3: 445 . " nar hughin angxlas (angustinatur) aff gudz vanhedhir " ib 2: 30 ; " jfr 339. - pinas af, känna leda vid. med inf. hughin angxlas at ägha världinna (angustiatur mens possidere mundum) " Bir 2: 224 ; " jfr 339. en man ängxlandis at liwa fore likamlika genwärdho " KL 52 . " ey skulum vi änxlas at höra gudz ämbete " MP 1: 52 . - ängslas, oroas, blifva ängslig, blifva orolig. nar han . . . angxlas ey aff dröuilsom vtan sätir allan sin vilia oc licamma j gudz vilia oc skipan Bir 2: 229: jfr 339. hon . . . ängxladhis mykit . . . j sinom hugh VKR V . Lg 808 . " ängslas . . . ey vm gudh wil plagha thic i likamanom " KL 241 . " then tidh han kom til brunnen ängsladhis han mykit. thy at han hafdhe glömt repeno oc fik ey watnint " ib 294 . " ängxladhis (anxiabatur) modhorin swa som vtan alt hop " Bo 27 . " ängxlades han storliga oc räddes " MB 2: 243 . " nar josep . . . lhafdhe vndirstandit mik vara hauande vndradhe han ok anxladhis (anzibatur) reknande sik owerdhoghan at byggia mz mik ok viste ey huat han skulle göra " Bir 3: 159 . - vara ängslig el. orolig för, frukta. med at åtföljdt af negation. jak war . . . mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe (anixa ne forte silerem) the thing hulkin som iak häldir hafhde skulit tala Bir 1: 26 .
  4. 4)vara ängslig el. orolig för, med bekymmer tänka på. nar . . . sancta birgitta vmsörgendes engxladhes hwem (sollicita esset de persona quæ) hon sculde faa til samfölgiäre . . . j swa longo pylagrims färdh Lg 3: 527 . - med ovisshet el. undran tänka på. thenne samma brodher . . . tilböriade at ängxslas (resumere) widh sik siälffuan huat han seet oc hört haffde Su 264 . - bekymra sig (med), hafva bekymmer (för el. om). nar han latir hughin anxslas j fafängon thingom ok dröuisom (anxiari supervacuis et tribulationibus pertubari) Bir 2: 321 ; jfr 339.
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.