ORDBOK · VRANGER (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

vranger1

adj.(adjektiv)
Lemgram: fsvm--vranger..av.1

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

vrangtvranktrwanctvrangomwrongomkompvrangaresuperlvrangaster

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

n. vrangt . vrankt . rwanct VML LII B 12: 1. dat. n. rwango ib Kr 24: 8. pl. dat. vrangom. wrongom KS 67 (165, 73) . komp. vrangare. superl. vrangaster),

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)vriden, förvriden, vriden på sned, vind, sned; krokig. än han hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa oc wridhna MB 1: 370 . KL 337 . " finger som gripsklöör varo the vrang " Iv 272 . " warom wi alle ij wärlin eens . . . hwath ware tha wärlin thenna ok alt thz som bygger ij hänne vtan som en aker släter ther hwarte ware wrangfer äller rätter " Al 5844 . - (?) mädhan siwdhir wrangh gryta owir eld män rät gryta bedhis i by (jus qoquit obliqua petiur dum seria recta) GO 460 .
  3. 2)vörvänd, oriktog, felaktig. wrang hörilse gör wrang framförilse GO 843 . talande wrang. thing (perversa) KL 165 . " leo . . . badh sanctum petrum rätta sith bref en nokot ware wrankt " Bil 680 . han . . . reknar thz wranght som rät är Bir 2: 168 . hulke som gudhelikin snille vmuändo j wranga ok fanytta (pravam et vanam) snille ib 1: 195 . - osann, falsk. at i ingen tro setthe til swadanne vrang segner (möjl. att fastta ss ett sammansatt ord) oc oretfärdig segner BSH 4: 189 (1495, samt. afskr.) .
  4. 3)obefogad, orättmätig, otillbörlig. rördhe aff enne wrange (iniqua) warkwnnan MB 2: 297 . " wrangx (pravi) räddogha minzskilse " Bir 3: 96 . " at hans wrange thorstir (esuries prava) maghe vtsläkkias " ib 50 . " lenkte är vranghane (iniquius) än at älska päningen " MP 1: 135 ; " jfr 4. - orättmätig, olaglig. j laghomen är änkte räfangit thz som är mz nakre wrange (iniqua) vtthuingan aflat " Bir 2: 163 . om noger j ffornämde screddere embete i stockholm wille bruke wranght oc falst embete SO 121 . - vrång, olaglig, orätt, orättvis. wrangä domä györa SD 5: 606 ( 1346) . KS 67 (165, 73) . Lg 399 . " aminnas the wragasta (iniquisimos) dödhana " MB 2: 302 . - vrång, orättvis, orättfärdig, orättrådig. the hafwa mik swa som wrangan domara Bir 1: 15 . " wrangir ok orättir ware then dom- aren hulkin ther af miskund l,äte wranga män vara opiudha ib; jfr 4. thän vranga höfdingha " Lg 547 . MB 2: 286 .
  5. 4)orättfärdig, ond, ondskefull. wranga män vilde han ey thola j sino lande Bil 884 . Bir 1: 15, 312. at the skulin ey kallas älla synas wrange ib 3 . 79. jak vsul oc vrang syndirsc a Bo 75 . ib 115 . " är han ey at enast skipadhir mz wrangom. vtan räknadhir wrangastir oc snödhastir af allom " ib 197 . " a hwat wrangt var thz radhit (a pravum consilium) " ib 180 . gvdh alzmechtich hafuer allom laach giffuit rethiuisom menniskiom till kerlich hoghsualan vranghom oc osnyllom mannom till redzell och nepsth SO 191 . " hans hierta var skemmelica vankt, ty at han tat ey vtan motkorran seth herrans godlek " MP 1: 82 . " vrankt oc ilt hierta " ib. " tha the gifua for manna loff mz vrange akt " ib 191 . " swa ofta som thic hända wrange thanka " KL 247 . " mz wrangom wilia " Ber 232 .
  6. 5)ond, fördeflig. " at the som mik sagho skulle ey taka wrankt äptedöme " Bir 3: 226 .
  7. 6)hätsk, fientlig. " awndin är vrang mot gudz kärlek " MP 1: 135 .
  8. 7)obehaglig, svår? ariolus sagdhe genom sant än tho thz war alexandro vrangt Al 9878 . - n. vrangt, adv.
  9. 1)på sned, galet, illa. han haffwer stor hog som ey wil wika hwat thz gaar wrankt eller lika MD (S) 290 .
  10. 2)orätt, olagligt. vi hawm þätt forstandit att tolf manna näfnd sum näfnd warþer vp a þön maal lsum sannind bör vmsighia, at þe gyora þäm (för iäm) offta wrangt sum rätt SD 5: 378 ( 1344, nyare afskr.) .
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.