Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884
vrak1
(substantiv)fsvm--vrak..nn.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (3)
wrackwraghrak
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
wrack . wragh . rak Bj 19: pr.),
Källans artikeltext (4 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 1)fartyg el. gods som drifver omkring på vattnet; fartyg som genom storm el. sammanstötning blifvit förderfvadt, strandadt fartyg: vrakgods som flyter på hafve el. har kommi i land; strandvrak (hvari konungen i vissa fall hade rätt till andel). then . . . grwndh som foresvriffne wragh brödh wppa HSH 29: 40 (1481, daniserande). ib 39 . eric huitte kom nw strax igen fra vraked BSH 5: 154 ( 1507) . " vraked med takeledh dreff strax till siös ib. the annen wore wthe met lanz ffoguten om thet wrack, som ider herredöme ffar fforstho i thet andre breff, som jagh ider herredöme til scriffuit haffuer " FM 610 ( 1513) .
- 2)förbrutet gods hvaraf konungen sätter sig i besittning. förde iack them (dem som tillhörde ridderskapet) offta fram i slagh ath theres godz skulle komma mick till wragh när iack hade kommett (red. B: om iak hade kunnit) mz falsk och swiick beuisth ath the stode icke mannelik RK 3: (Till. om Chr. II, red. A) 6180.
- 3)det som bortkastas ss odugligt, usel el. föraktlig sak. i vitin at ödhmuiktin halz af them for wrak) (abominatio) Bo 207 . - vrak, afskrap, menniska som förkastas el. föraktas. til lthät är iak alstingx owärdhughir, swasom eet wrak i bland wisa män Hel. mäns lefv. 180. - med gen. forsmas oc mis wyrdhas swa som fulottir oc hwars manz wrak (abjectus et vilis) Bo 31 . - Jfr haf-, in-, stalz-, strand-, stranda-, ut-vrak, äfvensom rak.