ORDBOK · VITRA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

vitra1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--vitra..vb.1
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
göra vetterligförkunnakungöra

göra vetterlig, förkunna, kungöra, tillkännagifva, uppenbara. at han för viste sin döþ. ok vitraþe sinom känne suenom Bu 138 . ib 139 . &quot

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

-aþe )

Källans artikeltext (1 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. göra vetterlig, förkunna, kungöra, tillkännagifva, uppenbara. at han för viste sin döþ. ok vitraþe sinom känne suenom Bu 138 . ib 139 . " är nu rätwist at iak skal hans loff oc priis frambära oc allom witra Hel. mäns lefv. 235. hustru ragnild jngemarsdotter vitrade oc kungiorde fore nämpdinne oc mig at hon . . . haffuer giffuit jöns agneson ij öris land jord j järinge Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. 28. " SJ 223 ( 1453) . - refl. vitras? uppenbara sig, te sig? ä vithnas (troligen felaktigt för vithras) goth, gladhv hiärta GO 512 ; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 98 f.; Medeltidsordspr. 2: 243 f. opers. thän witnar (måhända) för ett urspr. thäm (them) witras) ey wäl som vredhir är wtan skäl (om den ifrågasatta emendationen är riktig, skulle meningen vara: den som är vred utan skäl har onda förebud el. har ej att vänta godt; samma mening skulle gifvas, om man ss. urspr. läsart antoge vitrar, hvilket skulle vara att föra till en opers. användning af det aktiva vitra ) GO 456 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 214.

Hänvisningar i artikeln

se Kock (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.