vili¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (24)

1. L.
2. 1)vilja, önskan; det som ngn vill. vilin gör vanan Bo 134 . " skiälik thing mäta sina gerning mz radh oc wilia . . . oc fore thy sigx, at wili är frwa sinna gerning " MB 1: 32 . " tw är ophoff alzskyns gerninga natwra oc wili ib; jfr 6. thz war ey wäl skipadher wili, at wilia hawa siin löön, för än the äre forthiänt " ib 92 . " fek thu honom thin wilie i wald " MD 31 . " swa kär var . . . honum hans eghin vili at änkte aktadhe han min vilia vm han kunne främia ok fulkompna sin vilia " Bir 3: 287 ; " jfr 2. thär sum många manna samquändur er, ther wil huar filghia ok främia wilia sinom " KS 5 (11, 5) . " nu hafuer luneta främt sin vilia " Iv 1466 . Bil 603 . " riþer gyäster aaf garþer wreþer, att han fik egh allan wiliä sin györa " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.); jfr 6. thu hans viliä swa gerne giordhe MD 31 . hwilkin som wil rasklica koma til fulkomnilsä . . . lydhe ey sinom eghnom vilia. thy at . . . ihesus christus sighir af sik jac kom ey at göra min wilia. vtan hans som mik sände KL 202 . " christi vili var ey genuärdhoghir guz fadhirs vilia " ib. " godhir wili draghir halfft las til by " GO 382 . " thz är got män apthir wilia gaar " ib 927 . haffde thz gongit effther hans welia RK 2: 7321 . som widerkennas han wara gwdh mooth allan syn welia Lg 3: 112 . " kennis jak theem (penningarne) redheleka hava vpburit epte minom velia " SD NS 1: 11 ( 1401) . " ib 24 ( 1401). sua ma han (påfven) þem äpte sinum vilia bögha " Bir 4: (Avt) 180. epter gudz williä skal thu mek redho finnä MD 61 . han var . . . redhoboen . . . at thola dödh före the hälgha tro skuldh: vm thät gudz villii vare Bil 862 . þu (ɔ: var härra) est min härra. iak är þin köpþräl. varþe þin vili Bu 181 . thin wili skal wardha at the ondo diäffla skal thu ej se Lg 37 . " första barnith hawir sin wilia tha grathir thz ey " GO 237 . " ä wil wadh sin wilia hawa " ib 944 . han hafde mz hanom sin wilia (han fick hos honom det som han önskade?) RK 2: s. 339. kesarinnan . . . loth honom wndherstaa syn welia Lg 3: 127 . wy haffwom baadhen en welia ib 129 . " the hafdho äwärdhelikin wilia til syndinna (voluntatem pecandi) " Bir 1: 112; jfr 8. hawi . . . godhan vilia at bätra sik ok göra got (bonam volumtatem faciendi bona) ib 295 ; jfr 6. at thet swa war min wily fulkompligha swa godh som myns bonda FH 2: 97 ( 1433) . " þetta er war willi, at war son þätar bondde fa þenna sama luttin " SD 6: 180 ( 1350) . - om testamente. at the thätta mith testamenth oc min ytarsta wilia hwarghin hindrin SD NS 2: 170 ( 1409) . - närmande sig betydelsen: föreskrift, befallning. at þe gyrä þänna warn willä oc buþ SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). idher willä hawer iach fulkompnat Va 6 . - särsk. om viljan ss fri el. fritt bestämmande. wy (ɔ: borghamestra oc radh) haffwom medh welia ok beradhno modhe ok alla meneghettena samtykko saalth . . . alguth jeppason ena wara statztompth BSH 3: 190 ( 1468) . " tha sculin i thz sidhan göra nödhoghe hz i aktadhin ey göra mz godhom vilia " Bil 598 . " thet gulbrander . . . sagde medh ja ok godhom vilia. onödher . . . thet han alre hafde . . . herra haquona . . . breff laten see heller höra. agmundh hath eller birger laurensson " BSH 1: 177 ( 1379) . " ham vi meth gothum vilia oc beradhno mothe vplatith allan rät . . . epter biscp thordz dödh i gällum, i arff oc i allo andro . .. biscop pethare oc hans capitulo " SD NS 1: 70 ( 1401) . " at jak medh friom vilia ok beradhno modhe til een rättan ok vissan panth säter . . . alt mit godz som här epter nempnis " BSH 1: 165 ( 1376) . " aff frie wilians omskifftan " Su 147 . hon hafdhe frälsan vilia at wända sik til hulkin wäghin hon vilde Bir 1: 48 .
3. 2)egenvilja, godtycke. " vili är ey landz räth " GO 64 . ib 766 .
4. 3)vilja ss en förmögenhet. dyghd är faghr skipelse, oc godh styrilse manzens til lhans hugh ok vilia huru han må rådhlika liua KS 17 (44, 18) . summa (näml. dygder) äru i manzen hugh ok wilia ib 18 (45, 19). war herra skapadhe ewerdhelika wärldina mz sinom ewerdhelikom hugh oc wilia MB 1: 33 . " swa länge som han styrdhe sinom wilia äpter gudz wilia " ib 95 ; " jfr 1. wilin ensamen (i motsats till öfvriga förmögenheter hos menniskan) han war fräls, han matte ensamen synda, oc fölghia godho eller illo ib. "
5. 4)vilja, viljeriktning, håg, sinnelag; böjelse. thoko til medh godhom vilia (libenti amino) at dyrka oc ära gudh i alla matho, som cristne män plägha göra Ansg 205 . drogh huar wid annan strug mz krankan vilia ok ondan hugh RK 1: 275 . " enkte dogher at et hws os samanhaldher än wmskiptelikin wili os atskil, mer älska gudh hwgxens samhälde än stadhzens " Ber 117 . " skulum wi i thy wara ens wilia (unius voluntatis), at wi thiäniom gudhi ib. hon (ɔ: the ödhmuuktin ther kärlekin gör oc vptändir) är i vilianom (in affectu) " Bo 39 ; " jfr 3. hughin skal . . . haua twa läpa thz är twe vilia (affeciones) mz enom skal han astunda himerike ok mz androm forsma al värlzlik thing " Bir 2: 164 .
6. 5)vilja, medgifvande, bifall, samtycke. han gaff sith radh ok vilia ther tell RK 1: 571 . " thet i wille . . . lathe idher samptyckia och willlia til om thetta forscriffne ärinde " BSH 3: 173 ( 1466) . " ey honom affsäti vtan thera witu wilia oc samthykkio " VKR 34 . Di 2 . " hon vil sik aldre vidh han skilia . . . mz hänna vilia " Fr 978 . - instämmande? her erik axelson monde tha mz wylia wpstaa RK 3: 1915 .
7. 6)vilja, föresats, uppsåt. " for toko tiberio främia sin vilia " Bu 150 . " hans godhe vilie thäktis swa gudhi swa som thy at han haffdhe dööt j hedhnonne stridhande . . . fore the hälgho tro " Bir 3: 362 . " fulkompnin vil (för vili) at forlata . . . al thing " ib 328 . " twe vilia (affectus) swa som är vili (voluntas) at bätra sina synde ok vili at göra godh thingh " ib 1: 19 ; " jfr 4. - vilja, afsikt. han thänker mik hawa wilia at swika sik " MB 1: 213 . " han wiliä war at komma them til nokoro onda akt " Va 11 .
8. 7)håg, lust. " ey är . . . thin wilie (voluntas) j hästanna styrke " MB 2: 161 . - håg, åstundan. al marskens wele oc all sin akt satte han til gudh aff all sin makt RK 2: 6122 . - håg, bemödande, ifver. tolf män . . . walde oc tilnämpde af oss oc laanzmannum i laghsaghu hwarre skulu alla act och wiliä hawa upp at leta oc openbara . . . aller (fr alla) þe almoghan ofriþ SD 5: 376 (1344, nyare afskr.).
9. 8)lust, begär, åtrå. at forbiwdha wilian til mandrap MB 1: 463 . " hon . . . hafdhe wilia . . . at wara swa wiis som gudh " ib 95 . " hans vili är til höghfärdh ok wärldinna giri " Bir 1: 328 . - sinligt begär, sinlig drift, lusta. the lifdho vtan allan kropsins vilia, oc hafdho i wärldinne ängla lifuerne Lg 3: 510 . - om tillfresställande af könsdrift. en herrans swen bran aldir jnnan (aff) oloflikom lusta til hänne ok thröste sik ey gita främt sin vilia mz iomfrunne för en han gaff sik diäflenom Bil 603 ; " jfr 6. han sände tel hänna sin stallara at lucka hana tel sins härra vilia ok samvaru " Bu 511 . " domaren . . . com þär tel hänna sialuar: ok vilde sin vilia mz vald haua (ex libidine opprimere voluit) " ib 511 . " annectanabus . . . hafdhe sin wilia mz henne swa opta som han wilde " ST 511 . han . . . böriade tänkia ther oppa hurw han skulle hennas wilia faa MD (S) 224 .
10. 9)njutning, vällust? vm swa händir at vilianom (volupati; dock sannolikt af öfversättaren läst voluntati) thiänas ok äkke helsonne Bo 131 . 10) tycke, kärlek, tillgifvenhet. marsken . . tok draga vilia til ena jomfru som jach sighia vil RK 2: 5067 . " hon fik en god wilia til jrom iarll oc han til henne " Di 171 . - välvilja, välvilligt el. vänligt sinnelag, tillgifvenhet, vänskap. j trangh skal man wilia röna (sorte patet misera que sit deleccio vera) GO 912 . " litin är wilians röön " ib 438 ; " jfr litin är wina rön tho thz ware ey vtan een bön " ib 224, hvarest wina utan tvifvel står för ett ursprunglit wilia; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 126. hade thet warit tilbörliget ath the gode herrer matte haffwe gaath medh wilie och venscap til howm BSH 4: 220 ( 1497) . vij pläge ickä för föge tingh giffue gammell velie och venskap vtöffuer HSH 20: 292 ( 1510) . " waret saker at nogen wille rade honum annet än thet til wilie oc endrecth kunne draga " ib 18: 77 ( 1497) . - välvilja, ynnest. faarer wäl med them, sa at i kwmme then gode herre tak och wilie wppa aff allom BSH 4: 318 ( 1502) . 11) uppfyllande af önskan, tillfredsställese, behag, nöje. hwad idher är til wilia ok kerlek BSH 4: 5 ( 1471) . " hwar jach kan vara eder till all vilie, kerligh, gode och bestand, iach vill thet altid gerne göre " ib 244 ( 1499) . " huar vi kunne vare edert herredöme til vilie oc tienisth " ib 5: 149 ( 1507) . " hwar iak kan vara eder herredöme til veliä och kerlighet, thet gör iak altiidh gernä " HSH 19: 94 ( 1505) . ib 118 (1506), 119, 20: 200 (1507). iac . . . gör witerliket mik til wilia oc fult nöghe hafua vpboret . . . hunderha mark swänscha päninga SD NS 1: 413 ( 1405); jfr 1. - (?) thu skalt fölgiä mik än thu wil for willan min forlatha gotz och wiliä thin Fr 2291-92. the striddo alle wäl til wilia (till nöjes, på ett tillfredsställande sätt, som sig borde?) Al 9425 . - Jfr goþ-, harms-, il-, o-, siälfs-, skörlifnads-, synda-, vidher-. vreþs-vili. vilia bränna, L.