vild¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)

1. L.
2. 1)vilja, önskan, tycke. the sampna en här stor äfter sin wild RK 2: s. 343. thz war alexander ij wild Al 639 .
3. 2)godtycke. " hvar wil fylghia thykkio ok tharf sinne, och wilia flere wita wild ok wilia sin, än almogans tharue " KS 7 (17, 8 ; måhända snarare at föra till 6). swå som six i gamblo ordhquädhe: hwar är sina wilda win ib 8 (17, 8; måhända snarare att föra till 6). huar som flere rådha, ther wil huar witta ok främia vild sina, ok sinna wina . . . ok the äru få ther huxa almoghans gaghn ib 9 (20, 9; måhända snarare att föra till 6). then spille laghom, thön thr (för thr thön) wiker ok wände medh wåld ok klokskap, äpte wild oc wilia sinom å mote rät ok sannind ib 67 (165, 74).
4. 3)begär, begärelse, lystnad; snikenhet. pawa, biscopa, konunga . . . lagdo myket pa foe wäldh skuldh Pa (Tung) 33 . pänninga vild, penningbegär, girighet, hänsyn til penningvinst, af penningbegär hörrärande partiskhet (jfr 5). the äre fighur ther wille manna doma ok witne, aff rät ok sannind: et ä rädde, annat peninga wild (cupidiate, dum præmio animum alicujus corrumpinus), winskaper ok fränsämi KS 69 (169, 75) . hwar som döme orätta doma . . . före nokra peninga wild ib (170, 76); jfr 6. peninga wild förwände huar stadh rätt ok sannind ib 70 (171, 76). han dömde rätta doma vtan allan vinskap älla päningha vild Bil 884 . " biscopin skal . . . ey idhna sit ämbite älla äruodhe for päninga vild (propter pecuniam) älla manna thykkio älla winskap " Bir 1: 317 .
5. 4)välvilja, kärlek (som med företräde egnas ngn). agwnd oc wrede haffua inghen wildh the spara hwaske oskyld ellir skyll RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 268; jfr 5. - (?) hoorkuna (för -u) widh är ä ondh (pelex liuore fertur iniqua fore; motsv. ställe i Danska texten har: ondh ær hoorkoness wreedhe) GO 711 (troligtvis är widh felaktigt; möjligen står det för ett ursprunglit awndh; möjigt är ock att skrifvaren har fattat wildh ss adj.); se Kock, Medeltidsordspråk 2: 310. - välvilja, ynnest, anseende. affwil fölghir wild om thz wardhir ey spilt GO 381 ; jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 191. f. gudz sacramenta skipas ok kgifwas for päninga ok manna vild (propter pecuniam et fævorem mundanum) Bir 1: 385 . dömpde jak ei äptir manna vild ällir foe pänninga giri (amore pecuniæ seu favoris) ib 2: 334 ; " jfr 5. "
6. 5)partisk välvilja; partiskhet, väld. at þe laten sik egh finäz wrangä domä györa, äntyggiä firi frändzsami skuld maghsämd, wild, äller vinskap SD 5: 606 ( 1346); jfr 6. þätt egh lata for fränzämio, maghsämd, winskap, rädde äller nokara wild ib 376 (1344, nyare afskr.); jfr 6. RK 2: 7501 . MD (S) 229 . " än þän saken gifs . . . räþis nokan af þöm tolf vrättä vild hawa med (troligen för mot, jfr " MELL Kg 32) sik, äntyggyä för skyldskap, maghskap, vinsämd, feeghd, awnd äller owilliä SD 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . " thet är kununglik rätvise . . . rätlika döme manna mellom vtan alla wild " KS 48 (122, 52) . Jfr vildom
7. 6)det som för ngn ter sig ss önskvärdt el. eftersträfvansvärdt, det som ligger i ngns intresse; fördel. tholik thing idhnas for likamlika wild oc werlz fordeel ST 535 . MP 1: 17, 314 . - fördel som ngn bereder sig genom i brottsligt syfte gifna gåfvors mottagande, muta, mutor? te äru tiufa kompana ter til hielpa lönlika för peninga älla nokora wild . . . at nokor miste orätlika godhs sit KS 69 (169, 75) ; jfr 5.
8. 7)gåfva (som gifves på grund af välvilja, ej af tvång), vängåfva; särsk. medllangift som gifves vid jordbyte; äfven gåfva som vid köp af jord gifves utöfver köpesumman. ofta i pl. Jfr Amira, Altschwed. Obligationercht 340 f. volumnus defuvi noticiam quod rang helf . . . ex parte vna & haquinus . . . procurator monsterij sancte clare ex parte altera . . . quandam permutationem fecerunt . . . in hunc mondum. dictus manque hawuinus tradidit eidem ragnhelf & heredbius suis in possesionem curiam monasterij in norræmalm . . . recepit autem a matrona eadem pro curia ipsa, duos solidos terre cum dimidio in parochia marchem, villa viby . . . a monasrerio perpetuo possidendos. predictus insuper haquinus emit a matrona ipsa dimidiam horam terre, in eadem uilla pro sex marcis den., monasterio in possedionem . . . datis sibi supra precium quator marcis den. racione fauros sev doni, quod vild uulgariter appellatur SD 2: 231 ( 1297) . nouerint vniuersi. me permutacionem prediorum cum . . . styrberno . . . episcopo strengenensi fecisse in hunc modum. videlicet quod pro vno attungho et quarta parte vnius attungh. in villa myndisthorp . . . ac pro centum viginti marchis denariorum . . . racione donacionis que wildh dicitur . . . ipsi domino strengenensi predia mea in ekeby . . . dimitto . . . et assigno ib 4: 349 ( 1334). nouerint vniuersi . . . me . . . testem . . . affuisse, super concambio terrarum, inter . . . dominum anundum fynwidhson, et olawm holuastasson, hoc modo facto, vedelicet quod ipse dominus anundus eidem olauo pro terra sua, quam in horne possidebat, denarium pro denario et solidum pro solido, in villa thoristum equaliter et pulice assignabat, addens sibi racione muneris placationis, dici vildæ, hec que secuntur, sciliicet vnum solidum terre in villa thoristum predicta, dimidum solidum terre in valby, tres centenarios annone, tria pondera feni, vnum vectigal et vnam vaccam ib 5: 386 ( 1344) . " nouerint vniuersi me . . . siggoni magnusson . . . vnum solidum terre in lø tum . . . pro vno solido terre in øsby . . . et decem marchis denariorum pro melioracione alias dict vild . . . dimisisse " ib 688 ( 1347) . " nullis vildir in peuncia seu in prediolo mihi datis uel promissis " ib 3: 584 ( 1323) . cum centum et quinquaginta marchis denariorum . . . dictis wlgariter vildir numeratis ib 4: 640 ( 1338) . fäm alna blekt läropt som . . . ingelder . . . gaff . . . ingridhe til wild ib NS 1: 378 ( 1404) . " kännis jac . . . thet at min fadher olauer thomasson . . . hafde fore mangom arom . . . saalt . . . herra olaue hämmingsson . . . half fämta örtogh land jordh liggiande j näsiaby j . . . sydherberkia sokn . . . fore try fat jarn . . . oc ther til gaff . . . herra olauer minom fadher til vilda ena silfskedh " DD 1: 73 ( 1416) . SD 5: 577 ( 1346), NS 1: 11 ( 1401), 24 ( 1401), 55 ( 1401), 502 (1405, på två st.), 650 ( 1407), 2: 153 ( 1409). äpter thet iak saalt hafdhe mit godz i narwarö erlikom domdemanne heyno van vitzen, huilkit godz som han framdelis gaff til systra closter i skeninge . . . tha idhradhis iak thet sama godz alt ofläät saalt hawa ok naar the godha priorissa i för:de clostre thet af mik forstodh, sagdhe hon min skadha ängin wilia wita, ok for then skul kennis iak . . . mik af henne vppa sama godz til wild vpburit hawa fult fore typo march päninga i them werdhom som mik fullelika wäl anögher ib 1: 162 ( 1402) . Jfr vingava, vina gava.