vidherkänning¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

1. 1)kunskap, kännedom. " thu . . . vardhir thik siälue fwl oc ledh af thässe thinne sanno vidhirkänning (cognitione tui) " Bo 40 . " owir contemplacionis. thz är clara syn oc vidhir känningx marka " ib 92 . " prydder mz vidherkänning ok älskogha " Su 389 . min wisdombir, mz hwlkom tässins husen inbyggiara skal jak wplysa mz minne widherkänning oc wndrirstandilsom Bir 4: 91. jak haffde mangha propheta, hwilke ey formatto framföra mins anda ordh wtan tholk .- . . oc thog likowäl komo the fram j liwsit och widherkänningh (d. v. s.. blefvo bekanta) ib 116 . - kunskap, kunskapsförmåga. ödhmiukt är hulka os födhe sannindin . . . ok är the ödhmiuktin ther kärlekin gör oc vptändir. oc hon är i valianom. än the andraa är i vidhirkänninginne Bo 39 .
2. 2)erkännande, försäkran, bekräftelse. til ytermera wissan, större skäl oc högr widherkenning hengiom wi waar incigle til witnesbyrd fore thetta breff SD NS 1: 243 ( 1403) . ib 244 ( 1403), 245. ( 1403).
3. 3)försäkran, förbindelse. " at nagre äre tiil sijnnes at wij giffue kongh ans en wederkenningh tiil eth stycke peninge " HSH 20: 206 ( 1507) . - förbindelse att erlägg tribut, skattskyldighet; ärlig afgift, tribut. pawen haffver twinget then mektige staden bononiam . . . til then lydne oc vederkäning, the aaffträdne woro BSH 5: 224 ( 1507) . jach . . . sporde them alwarlige till, om en the wille haffue k. h[ans] eller hans son för herre och kong i richit ighen, eller och giffue honom nakon skat eller vederkenning aff richit ib 276 ( 1508) .