vantröst1
(substantiv)fsvm--vantröst..nn.1misströstan, misstro. han hafdhe wantröt til mik MB 1: 410 . van tröst (diffdentia) a (de
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)misströstan, misstro. han hafdhe wantröt til mik MB 1: 410 . van tröst (diffdentia) a (de; motsv. ställe 4: 361: af) gudh ok rikesins almogha Bir 3: 401 . " lätin haffwir atta dötter . . . fiärdhe är wantröst ellir wanhop Sv Kyrkobr 354. "
- 2)dämpande af tillförsikt, injagande af misströstan el. hopplöshet. thet schulle wara waara wener til en ganske stoor trösth, oc warum ok cristendomens fyendom til en stoor wantrösth. ther ryktedh ther aff (nämligen att vi hafva med den hel. Eriks baner) wtkome BSH 4: 196 ( 1495) . HSH 20: 181 ( 1507) .