ORDBOK · VANSKA (SOD1884)
Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

vanska1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--vanska..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »vanska» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

vanzkavanzskavanzkadzwanskas
Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp
Snabbglosor:
uppgifvasduka under

uppgifvas, duka under

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

vanzka . vanzska: -adis MB 2: 13 . -ar , -adhe , -adher . supin. refl. vanzkadz Lg 106 . wanskas Bir 1: 308),

Källans artikeltext (8 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. uppgifvas, duka under. the stridde sa manneliga pa the danske till tess the toghe tha til ath wanske RK 3: (sista forts.) 4688 . - part. pret. vanskadher, angripen (af sjukdom). är nokor lymmor vanskadher, angripen (af sjukdom). är nokor lymmor vanskadher, tha helar oc förbätrar thz honom PM XLV . - refl. vanskas,
  2. 1)tryta, brista, fattas. här vanskas vintit thy at thz räkkir äkke aat (hic deficit vinum) viin MP 1: 57 . MB 2: 13 . " huat mannenom brister oc wanskas aff sik siälffuom (ubi ex se defcit homo), thz opfyller hans aldzmäktoga hand " Su 170 . - fattas, saknas. hwar som godhir kännedombir ok manilse til got wanskas Bir 1: 311 . " hwar som wanskas ällir ey findz swadana jomfru " ib 4: 72 . - upphöra, varda om intet. iak badh for thik at thin tro skulle äkke vanskas (deficiat) Bo 80 .
  3. 2)aftaga, minskas. " i the betinne ther alre vanskas " Bo 248 . " the rikedoma som aldre vanska älla forgaa (abundatiam indefcientem) " Bir 2: 125 . " lifnadhzsins thysta wanskadhis (defecit) " Ber 58 . " waar makt hon wanskas daghom mere " MB 2: 239 . " vanskadhis swa mykyt olian gudz thiänisto quinom at ey var hon swa mykyn at siukom matte matir mz redhas " KL 333 . flytandes tharana wanskados henne jngaledhes aff hennas kinbenom Lg 3: 472 . - aftaga i styrka, blifva svagare. mz brännande eld oc vällande the aldre skal vanskas älla forgaa (igne ebulliente et non defciente) Bir 3: 12. högher elder wanskas sköt och fadher nidher i asko Ber 204 .
  4. 3)brista, vara underkastad brist, stå handfallen. hwilkin som törster oc astundar at wita gudz höghelika gerninga oc thog sik daghlika (troligen för thog daghlika) wanskas j naturlika thinganna kynskap (qui opera dei solius magnalia scire contendit, et tamen in cognitione operationum naturæ defcit) Su 272 . - brista, svika, slå fel. hans likamliko sin vanskas i smakan oc hannan MP 2: 230 .
  5. 4)komma till korta, komma på skam, misslyckas. the vanskadhos i thera fundom Bo 149 .
  6. 5)tröttna, förtröttas, vara uttröttad, uppgifvas. mine fötir wanskas ok kränkias vm iak far vppa biärghit Bir 1: 273 . gagnlikit är altidh bidhia ok äkke vanskas Bo 150 . ib 100, 233 . " tha the nu thröttos ok vanskadhos i sinom kraptom " KL 342 . " är ihesu nampn them til studh som vanskas " MP 1: 32 . " hwar mannen vanska vppehalder hans (Guds) waldogha hand " Su 439 . ib 15 . skulum wi . . . ey wanskas af godhwm gärningom, them wi byriadhom Ber 70 . - uppgifvas, duka under. lätir iak gaa them fastande fran mik tha vanskas the i väghenom Bo 88 . ib 89 . " munde hon al vanskas (deficere) af sorgh " ib 211 . " skolom vi äkke vanskas (frangi) älla otholas i them (lidadena) " ib 106 . vtan enna handa nadha smörilse ok andelikin glädhi hafdhe warit ingutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas ok forgangit j fyrtighi dagha äruodhe Bir 1: 308. Bo 11 . Gr 277 . Bir 2: 282 . " mällan hennes föther fwl han vanskandis oc bleff dödher (inter pedes ejus ruit, defecit et mortus est) " MB 2: 83 . ib 80 . vm vi formaghom at swika ok dara thz (det af Gud skapade nya tinget d. v. s. menniskan) at thz wanskas af stridinne Bir 1: 251 . " vanskadis henna siäl swa som til dödhen vttröth " MB 2: 121 . " at andin oc siälinna krapte vanskas " Bo 139 . " tha matte thit mäghin hafua vanzkadz for anger ok sorgh " Lg 106 . " at siälenne synes wanskas j sigh siälffwe " ib 819 . Ber 205 . " at iak gither aldrigh mik takit hwaske roo äldher hwilo, wtan häldher aldher wanskas oc förgaar (contabescam) i mik siälffwom " Su 95 . " ömlika naturinna blwgligha wanskilse wanskas for swa stora äro oc allaledhis giffs widh swa högha werdoghet " ib 275 . - tyna, täras, försmäkta. ey skulin i dröuas at idhart köt vanskas af vaku ok fasto älla bönom Gr 318 . " hänna licamme vardh swa som vanskandis j allom sinom limom " Bir 3: 238 . " hon wanzkadhis i aal lidhamot " Lg 3: 319 . " the ther frätas ok vanskas af afwnd " Bo 160 . - försvagas, slappas, mattas. min fadhir är nw gamal ok wanskas j kraptomen Bir 1: 231 . " nar hans likame wanmaktas ok hans limi wanskas " ib 43 . " at ey skulin nakre wanskas j kärlekenom " ib 298 . " fadher thänker födha son oc födher dotter. antiggia for thy at natwrin wanskas, eller for thy at nakath vädher menar mz sin krapt " MB 1: 85 . myn ögon wanskas BSH 5: 25 ( 1504) . - försvagas, medtagas, angripas (af sjukdom). aff huilkom siwkdom hon mykit wanskadis HSH 9: 10 . - opersonl. försmäkta, angripas af sjukdom. med dat. henne wanzkadhis i allom henna lymmom Lg 3: 303 .
  7. 6)gifva sig, gifva tappt, affalla. alle räddos at hon sculde först gripas til pino ok swa wanskas hulkit mangum kristnum matte wardha til nidhirfal KL 37 .
  8. 7)blifva tillintetgjord, blifva utom sig, häpna. hwilke seandis hennes owirmatto wanlek oc höffwidzska prydilse alle wanskados j theris synnom MB 2: 162 . - Jfr forvanskas, ovanskande.

Hänvisningar i artikeln

se defcit homo (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.