vandsamber¹

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

1. svår; mödosam, besvärlig; påkostande; som icke lätt låter sig göra. i swa langom oc vansanum vägh Bo 13 . " vara komin til höxsta oc vansamasto fulcomlikhetzins trappo " ib 31 . " ther . . . ryghelikit var at färdhas. ok them var vansamt fore iomfrunna vngdom. oc lioseps allirdom skuld " ib 12 . mik thikkir at atirkoman är vansamre än framfärdhin ib 21. alt thz som förra syntis vansamt oc än omöghelikit ib 132 . " änkte är swa vansamt at thz wardhir ey lät ok raskt af stadhlike ok skälike idhnan " Bir 1: 275. Bo 30, 97 . Bir 4: 22 . " anlika är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at f beske hedhirgirinna root framgange söt kärleksins frukt " Bo 99 . " än thot vansamast är opfara tho opfara the lätlika ib. vansampt är nakrom badhe sindir älska gudh oc världinna " Bir 2: 43 . " thäs optare nlikor fallir j synd thäs vandsamare är honum vpsta " MP 1: 93 . Bir 4: 69 . Ber 27 . wansamt är at atherhalda och göma hiärtath af olofhlikom thankom, än ey minna wnsamt är at thiäna iordhrikis ärandom wtan synd ib 206 . " köpslagha är mykyt thung oc wantsam at hantera vtan synd " ST 487 . Bir 1: 222 . Ber 181 . " the twänne skälffwo sotterna . . . ärw wandsamme läkia " LB 9: 118 . otalike fläste cristne män, som illa leffua, äru nw wansammare at omwändas oc snararen til at tronne kasta Su 150 . thz är wantsamt at wita ST 326 . han (staden) war owinnelighen oc wandh samtpt til sökia (accessu diffcile) före tranghasta wägha oc bärgha mällan MB 2: 316 .