värre1
adj.(adjektiv)fsvm--värre..av.1komp. och värster (wäster: -te Prosadikter 157
Källans artikeltext (18 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- komp. och värster (wäster: -te Prosadikter 157, jfr ib 173), superl. L. A) komp.
- 1)sämre; mera underhaltig, mindre värdefull pläx at giuas herromen huete brödh, oc almoghanom thz brödh som nakat är värra (deterio) oc hundomen gifs thridhia brödhit som än är sämbra Bir 2: 64 . " thz skulle hällir älaskas som ärlicare är oc meera än thz som mindra oc värra är " ib 3: 120 . hiut wärra swerdit Di 49 . ib 50 . " ä röris kiff aff thz värra hiwl " GO 73 . " badho fat oc diska oppa thz bordh the waro ey aff wärre stena än aff smaragdo rena aff etnico oc amatist oc aff margartiis " Al 8189 . ib 4646 . ther waro alla handa kar entke wär än aff gullith klar ib 4638 . " han scal hawa swa goþan häst, at han se wäl wärþer fyrutighi marker, bätre oc ey värre " SD 5: 476 ( 1345, nyare afskr.) . ib 478 . " han bytte til werre oc jcke til bätre Upplands Lagmansdombok 1490-94 s. l30. kom war härra jhesus hit til oss . . . som . . . milder köpman for wart bästa gagn skul sua ath han j sina köpslagan gaff vth goda wärdöra the oss äwärdelika waro ganglika ok toh j gen til sik wärre wärdöra " MP 4: 299 .
- 2)sämre, mindre dugande, svagare. jak will äy heta wärra smid än han Di 46 . " the vplendzsko waro mykit färre ok rytzane waro mykit flere oc wärre " RK 1: 1543
- 3)värre, svårare, smärtsammare. ljlt är ey goth for än wärra kombir (carius est carum si pregustatur amarum) GO 185 . " wärre är spot än skadhi " ib 287 . " är thä sorgh wärrä som sidharst kombir ib 522. "
- 4)svårare, olyckligare. " hwath doom är wärre i alla lagha än wara ofräls i sina dagha " Al 7309 .
- 5)värre, svårare, elakare. " hwa ey födhir kat alla (för älla) hund han födhir än wärra wäe " GO 717 . ond är ey godh för än annar kombir wärre ib 996 . - med dat. tha legodreng han wardher hoffman engen är bondanom wärre en han MD (S) 256 . värre, längre gången i ondska. nu hauar þin kuna sua vänt mina. at hon är nu värre än þin Bu 187 . - n. abs.
- 1)sämre el. svårare (ställning). hwar riddera ok swena warda fordriffne . .. tha sökia the gerna en ädela herra for bätra skuld oc ey for wärra (för att få det bättre och ej värre) FK 1: 963. the fölgdo ä tha thera retta herra thz ginge til bäträ älla wärra (d. v. s. det måtte gå väl el. illa, uggången måtte blifva bätte el. sämre) ib 1853 .
- 2)värre tillstånd, större ondska, at syndoghe män falla j värra (in deterius) Bir 3: l167.
- 3)värre förhållande, värre utseende. waradach . . . sagdhe aff thera (apostlarne Simons och Judas´) wisom lok dyghdum. zoroas oz arfaxath waro ther när ok wändo thz alt til wärra (d. v. ls. ltydde det allt till det värsta). ok sagdhe them wara falsar Bil 235 - n. värra, adv.
- 1)svårare, smärtsammare. honom war wärra om (han sörje mer för) sina syster, än om sik siälffwn Lg 3: 322 .
- 2)värre, beklagligare, sorgligare. thy är (var) värra eg. derför är (var) det (så mycket) värre; tyvärr, beklagligtvis, sorgligt att omtala. the ära dödhe thy är werra RK 1: 4273 . " ib l4471, (Albr) s. 211. " TB 72 . " han doo affbrat oc thy var verra " RK 1: 237 . " thy är mik värra, eg. derför är det så mycket värre för mig; ty värr. thy är mik wärre wm tässa thins lofs . . . söthet . . . badhe styrkis storlika mi t länktande hiärta oc swa innan til lsarghas aff änmgxlige sorgh " Su 343 . - thy är mik värra, eg. deför är det för mig (så mycket) värre att; ty värr. thy är mik wslom wärre (heu proh dolor me miserum), at jak haffwer mik swa bekymbrat mz wärdzsliksom gerningom oc astundilsom Su 283 . - är mik thäs värra ta, d. s. thz kan skee han seer mik wäl mz eno sino osynlica ögha, mz hwilko han seer all thing . . . än är mik thäs werre at kärlekin läther sik ey ther aat nöghia Su 272 . - thäs mik värra at, d. s. huat mykit got jak matte haffua gjort j swa langom tima . . . oc thäs mik wärra, at ljak lenkte giorde Su 242 .
- 3)mindre. hwilkin ther wärra kan (förmår mindre, är underlägsen) skal mist huffuodit Di 46 . - Jfr vär. B) superl.-
- 1)sämst, minst värdefull. tha lago ther iij [3] skip [i] elffuena oc regbald wilde haffua thz bezsta. seuekä bad hanum taga thz werste tha tog regblad thz werste D 175.
- 2)sämst, odugligast, svagast alexander sattis a sin häst becefalus han war ey wärst (d. v. s. lvar myckt duktig, mycket stark) Al 3268 .
- 3)värst, mest fördeflig, mest farlig. j thysto vatne äro orma värste GO 68 . ib 439 .
- 4)värst, svårast, elakast. med dat. frändhir äru wslum wärst sagdhe räff til rödha hunda GO 1066 . ib 484 . wsal man är wslum wärst ib 993 . - värst, elakast, ondskefullast. mannin i hwilkom wärste diäfuul var KL 163 . " som han hafdhe varit nakar snödhaste mandrapare oc värste röuar " Bo 82 . " thw äst en fwl qwinnaotroen oc aldra wäste qwinna " Prosadikter 157 (jfr ib 173). - i bst. n. nyuttjadt subantivt: värsta, värsta, skada. wil jach nw wara oppa tith wärstha Di 259 . " at jach vil effter hans wärsta ga " RK 2: 5443 . jach haffuer . . . aldey effter jdhart wärsta farith ib 5533. alth thz kesaren bödh för iomfrwna wärstha Lg 3: 144. - n. värst, adv.
- 1)värst, svårast. " mange äro kre swena värst är honum draghir " GO 534 .
- 2)värst, på det mest ondskefulla sätt. ä þa þu giorþe aldra bäst þe talaþo vm þik aldra värst Bu 77 . þa baþ han bäzt for þöm hanom giorþe värst ib 198 .