stygger²

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (4)

1. 1)afsky, leda, vedervilja, motvilja. lhan (ɔ: gudz räddughe) födhir . . . värdinna styg KL 256 . " lthu hafdhe j dagh styg (ändradt från stygdh) widh odygdh " Bil 566 . fik drotniingin ther aff dighran stygh widh mannin ib 726. hawa stig oc ledho widh fwlan sidh MB 1: 495 . " hwar man hawer natwrlikan styg widh dödhin ib 507. hawen i styg widh dräpin faar oc wämilse ib 298. " Bir 2: 114 . " alt hymerikis härskap hawier stygh mot them " ib 1: 164 . " at man skulle swa myklo mere styg hawa a mot at giwta annars mantz blodh " MB 1: 477 . " hwilkin som eeth thera älsakr han haffwer ledho ok stwgh til thz andhra Spec. Virg. s. 232. thän letar sannelika äptir himmerike, hwilkin ekke haffwer stigwgh ällir ledho j wäghenom " ib 256 (båda ställena enl. uppgift af Dr R. Geete). mandrap oc lyghn hawa . . . hälder natwrlikin styg än giri MB 1: 463 . thänne matin gör ey styg älla edho them af honom äta Gr 272 . 2) fasa, bäfvan, ängslan. miutz a thän räddogha och stygh (memento mæoris et horroris) som thu tholdhe Bir 4: 199 . han . . . swettes swa for komaskolande pinonna styg ok ängxla at hans swetter var swa som blodzdropa nidhirlöpande a iordhena MP 2: 10 . 3) fasa, förskräcklighet, ryslighet. j heluite är . . . rädhelikin styggir Mp 1: 324. ib 46 . Ber 211 . häluitis rop ok stygh skulu the höra Bir 1: 151 . the qwinnona som nu födha ok födhas födhas mz styg oc orenlikhet ib 3: 153 - De ställen, på hvilka ordeta genus ej framträder, kunna föras till stygdh. Jfr detta ord och vidherstygger.