storma1
v.(verb)fsvm--storma..vb.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (1)
storma, våldsamt blåsa, häftigt häfva sig, uppröras, rasa. om naturföreteelser. al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis Pa 16 . stormande wädhir Bir 1: 276 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
pres. -ar . impf. -adhe . stormde Di 177 . part. pret. n. -at BSH 5: 167 ( 1507) . -ad FH 6: 84 (1494, afskr.)), storma af , genom stormning fråntaga. om thä kwnnä stormä hanom hanom kallmar aff mett end haast FM 676 ( 1517) . storma til , göra stormning. strax stormes til mannelika PM 13 . Jfr tilstorma. Jfr bestorma.
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)storma, våldsamt blåsa, häftigt häfva sig, uppröras, rasa. om naturföreteelser. al the fyra elementa . . . the toko til at storma in byrdhis Pa 16 . stormande wädhir Bir 1: 276 . " aff myrkom ok stormande (tuberento) himpne " ib 3: 365 . " stormande haffsins bölghia (tumultuosi maris procellæ) " Bo (Coe. B) 342 . Gr 297 . " han latir hafwit storma " ST 133 . 2) bildl. vara upprörd el. orolig, hålla oväsen, larma. i lthy samo, som the sua stormadhe inbyrdhis Ansg. 229. - part. pres. uprörd, häftig. han swaradhe eystormande (turbulentu) ordh KL 211 . " hafuit som tekna högfärdogha huilke som beske ok stormande äru mz osämio talan " MP 1 . 56. -(?) thera stormande (för stora?) endräkt som the haffdo til at stridha före theris dädhernis land oc laghom (animi magnitudinem, quam pro patriæ certanitibus habbebant) MB 2: 322 . 3) storma, rusa. kom then sama lasse köpman och hans son . . . sielff xiiij j theris harnesk . . . och stormade strax in i kirkien FM 555 ( 1512) . tha han stormadhe mothe dywret Lg 671 . opa then här stormadho the (skorpionerna och drakarne). saman Al 5063 . - storma, anfalla. the hafwa draka ok orma ther the a nattom mädher storma Al 4054 . the stridha swa ok hardelika storma theth the forwunno the trul ok orma ib 5075 . - särsk. storna. rikta anfall mot en fästning el. (befäst) stad för att intaga den. vespasianus kom pascha dagh for ierusalem ok burdhe storma oc stormadhe manga dagha Bil 313 . han . . . badh them storma mz eld ok tiära Al 1037 . " the stormado bade dagh ok nat " RK 1: 4304 . ib 4188. lengelbrecht tha storma wilde ib 2: 1180 . ib 1237, 1260 o. s. v. jnge skwla stormande taka städer sloth äller fäste wtan konwngsens samtykke PM 39 . FH 6: 84 (1495, afskr.) . " tha the komo for thän stadhin, stormadho the oc striddo uppa han manligha " Ansg 233 . " vy stormedhe tel stokholms sloth " BSH 4: 320 ( 1502) . ib 5: l67 (1507)). alexander stormar til stadhin Al 1035 . the sculu . . . mz leek ok skämpthan göra siik hus ok fäste oc ther till storma mz [makt] ok konst sinne KS Fragm. 12. han wille storma til thz fäst RK 2: 1436 . ib 8835 . Di 177 . FH 6: 84 (1495, afskr.) . ST 363, 504 . Al 1554, 8989 . " alexander stormar til then (d. v. s. stadens försvarare) " ib 1556 . the . . . begynnande storma moth (oppugnare) stadhen MB 2: 135 . - ligga el. uppehålla sig stormande el. lbelägrande. vonstantinus . . . for . .. til en stadh som kallar bisant. stormadhe han mick länge foe ok bröth allan murin nidhir vm sidhe aff harme Bil 568 .