stoltz1
adj.(adjektiv)fsvm--stoltz..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (6)
ståtlig, härlig, skön. kom . . war herre ihesus . . . stolzär (speciosus) oc ärafwller Lg 3: l05. ib 83. the . . . giordho mit stolza (eleganten) änlite orent Su 401 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
stolzs . stols . stolss . stolzär Lg 3: 105 . stoldzer ib 83 . staalz RK 3 . 2676. stalss: stalssa Di 245 ),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) ståtlig, härlig, skön. kom . . war herre ihesus . . . stolzär (speciosus) oc ärafwller Lg 3: l05. ib 83. the . . . giordho mit stolza (eleganten) änlite orent Su 401 . " min stolzse likame " ib 404 . - skön, vän, cacker, intagande. ther är j hwario herberge jnne the stolzasto jomffrw man ma finne Fl (Cod. B) 1005. lIv (Cod. C) 195. stolza quinna ib 156 . ledde hwar annan kringom borgena ok sgo manga stalssa (kurteisar) quinnor Di 245 . 2) sttlig, fråstående, utmärkt, ädel. thän ädhle riddare badhe stolz ok lgodh Iv 2409 . " then stolsse riiddare her tordh " RK 3: 2 . " hwar een stolzman siik tha rörde " ib 288 . mangin stolz hälade froom ib 1: 4441 . 3) stolt. her iwar war saa staalz tiil synne RK 3: 2676 . " tha thu drog heim till tik, oc giorde han s stolsan (stolzan) " Di 182 .